Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kristidslagstiftning - Kristi kors - *Kristina. 2. - *Kristina. 3. - *Kristina, svenska drottningar. 5. K. - *Kristina från Stumbelen - *Kristineberg. 2. - Kristine församling - *Kristinehamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1219
Kristi kors-Kristinehamn
1220
anledning. Såväl formellt som materiellt är
den svenska kristidslagstiftningen af stort
intresse. Formellt är den det därför, att den
infört i större utsträckning, än någonsin eljest
ansetts lämpligt, tillfälliga lagar, hvilka saknat
den vanliga lagens fasthet och egentligen inneburit
experiment, hvilkas närmare utformning fått bero af
konungen med begagnande af den ekonomiska envåldsmakt,
som R. F:s § 89 gett honom, men som faktiskt alltmer
kommit ur bruk, ända tills den återupplifvades genom
kristidslagstiftningen. Denna har endast delvis skett
med riksdagen, trots det att regeringen under en stor
del af tiden var liberal-socialdemokratisk. Materiellt
är kristidslagstiftningen i denna vidsträckta mening
af intresse, därför att den innebar starka ingrepp i
den häfdvunna enskilda rörelsefriheten ej blott för
näringsidkare, utan för den stora allmänheten, som,
då dess rättsmedvetande icke bar upp den tillfälliga
lagen, i stor utsträckning vande sig att söka kringgå
eller åsidosätta lagen med den följd, att en viss
förslappning i fråga om helgden af all lagstiftning
efteråt gjort sig starkt märkbar.
Kristidslagstiftningen omfattade främst en
otalig mängd utförselförbud och den till dessas
upprätthållande gif na straff-förordningen af
3 mars 1916, som visserligen formellt icke var
tillfällig, men ej skulle tillämpas i andra fall
än, när i författning om utförselförbud hänvisades
till densamma. Till kristidslagstiftningen höra
vidare förfogandelagarna (se d. o. Suppl.) och
i anslutning till dem gif na författningar,
de olika författningarna om öfvervakande
af utländska resande, de föreskrifter,
som utfärdats rörande kristidstillämpning af
rusdrycksförsäljnings-förordningen, delvis med
stöd af samma 1917 års förordning § 70 mom. 2,
som af ser krig, krigsfara, nöd och arbetslöshet,
arbetslöshetsförfattningarna och därmed förenade
anslags användning, lagstiftningen mot oskälig
arrendestegring och mot oskälig hyresstegring, om
inskränkning i rätten att bortföra stråfoder m. m.,
om inskränkning i rätten att öfverlåta fast egendom,
om åtgärder mot sköfling af skog å fastighet i enskild
ego, om åtgärder mot lifs-medelsocker m. m. I viss
mån hör äfven lagstiftningen om 8-timmarsdagen
till kristidslagstiftningen, nämligen i formellt
afseende, hvaremot det ännu är oafgjordt, huruvida
densamma skall öfver-gå till definitiv lagstiftning
i hufvudsakligen oförändrad form eller ersättas med
lagstiftning af annan karaktär. Kristidslagstiftningen
har i öfrigt af-vecklats efter hand, med början
väsentligen 1921. Se K. Hildebrand, "De svenska
statsmakterna och krigstidens folkhushållning"
(1916-20). Rid.
Kristi kors. Se Kors, sp. 1077-78 och i Suppl.,
Korsets upphöjelsefest och Korsets återfinnande.
’Kristina (sp. 1414). - 2. Kristine församling. Se
Göteborg. Suppl. - 3. Jönköpings östra församling
heter nu Kristina församling (jfr Jönköping. Suppl.);
denna bildar jämte Ljungarums församling ett pastorat
i Yäxjö stift, Tveta kontrakt, fr. o. m. l maj
1924. 8,239 inv. (1924).
*Kristina, svenska drottningar. - 5. K., dotter till
Gustaf II Adolf. Moderna sammanfattande skildringar
af K:s regeringstid föreligga i E. Hil-debrands
"Kristina", reviderad af G. Jacobson (i
"Sveriges historia till våra dagar") och i
H. Alm-quists "Reformationstiden och stormaktstidens
förra skede" (bd II af "Svenska folkets historia",
1922). Bland nyare memoar- och brefpublikationer
märkas "Från Sveriges storhetstid. Franske
legationssekreteraren Charles Ogiers dagbok
under ambassaden i Sverige 1634-1635" (1914)
och "Johan Eke-blads bref", I (1911). Af nyare
specialframställningar, utom litteraturen om
Trettioåriga kriget, må nämnas G. Jacobson,
"Sverige och Frankrike 1648-1652" (1911) och
"Sverige och Frankrike 1652-1654" (s. å.; i
"Uppsala univ:s årsskr." för 1912), B. Lövgren,
"Ståndsstridens uppkomst" (1915), och Y. Lorents,
"Efter Brömsebrofreden" (1916). Bland den omfattande
Kristinalitteraturen må i öfrigt hänvisas till de
populära arbetena F. de Sarlo, "La psicologia di
Christina de Svezia" (1892), I. A. Taylor, "Drottning
K." (1912), F. Gribble, "The court of Christina of
Sweden and the låter adventures of the queen in exile"
(1913; sv. öfv. 1914), samt A. Franklin, "Christine
de Suéde et 1’assassinat de Monaldeschi au chåteau de
Fontainebleau" (1912), L. André, "La candidature de
Christine de Suéde au tröne de Pologne" (i "Re-vue
historique", 1908), och F. U. Wrangel, "Drottning
K:s resa från Rom till franska hovet 1656" (1923).
E. N-nn.
* Kristina frän Stumbelen. Hennes förhållande till
Petrus de Dacia skildras i H. Schucks "Vår förste
författare" (1916).
*Kristineberg. - 2. Egendomen inköptes enligt
beslut 17 maj 1920 af Stockholms stad för 6,5
mill. kr. Frimurarbarnhuset förbehöll sig rätt att
kvar-stanna i 30 år och att mot årlig afgäld disponera
ett visst område kring de nuv. byggnaderna. Kristine
församling. Se Göteborg. Suppl. "Kristinehamn har en
areal af 2,878,8 har; stadsplaneområdet har enligt
den nya af A. Lilienberg upprättade stadsplanen
en areal af omkr. 495 har. Den äldre stadsdelen
inom de 4 Staketgatorna är regelbundet byggd;
det stora gårdantalet (908) ger staden typen af en
egnahemsstad. Yid det vackra hamninloppet, Vålösund,
finnas 1923 anlagdt friluftsbad och ett 100-tal
sommarvillor. Parker, planteringar och kyrkogårdar
uppta i gamla staden 23 har, i nya stadsplanen
10har. Tax.-v. af samtliga fastigheter vid slutet
af 1922 var 29,496,000 kr., hvaraf 1,198,900 kr. å
jordbruksfastighet. 11,841 inv. (vid slutet af
1923). Stadens bokförda tillgångar voro samtidigt
10,069,020 kr. och skulder 7,496,367 kr. För 1923
utgjorde den inkomst, hvarå bevillning utdebiterades,
9,054,449 kr., och för 1924 års stat uttaxerades 9,90
kr. per bevilln.-kr. Hamnen är utvidgad och försedd
med moderna lastnings- och lossningsanordningar. De
ankomna och af gångna fartygens antal 1923 var 1,812,
hvaraf 140 fartyg i utrikes fraktfart, med 231,560
nettoton last. Antalet i K. hemmahörande fartyg 1922
Kristinehamns vapen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
