- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
1267-1268

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kungsåra ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1267

Kustbevakningsinspektör-Kuusisto

1268

sökningar af de lokala förhållandena vid rikets
kuster, höja kustbevakningens effektivitet. Till
kustbevakningspersonalens förfogande ha numera ställts
åtskilliga för ändamålet anpassade tjänstefarkoster,
såsom tullkryssare (tull j ägare), tulljakter och
tullbåtar af olika typer, däribland mycket snabbgående
sådana, hvarjämte vid samma bevakning införts
automobiler, motorcyklar o. s. v. öfverinse-endet
öfver kustbevakningspersonalen utöfvas sedan l
sept. 1922 af en kustbevakningsinspektör, som är
anställd hos Generaltullstyrelsen. Närmast under
honom handhas såväl de administrativa som de kamerala
bestyren inom hvarje af de 24 kustbevakningsdistrikt,
hvari enligt Generaltullstyrelsens cirkulär 9
dec. 1922 rikets kuster äro uppdelade, af chefen för
någon tull-bevakningsinspektion eller tullkammare
inom distriktet. Chefer för kustbevakningsdistrikt
äro f. n. tullbevakningscheferna i Stockholm,
Göteborg och Malmö samt tullförvaltarna i Haparanda,
Luleå, Skellefteå, Umeå, Härnösand, Sundsvall,
Gäfle, Nyköping, Norrköping, Kalmar (äfven för
kustbevakningen å Öland), Visby, Karlskrona,
Ahus, Trälleborg, Hälsingborg, Halmstad, Varberg,
Lysekil och Strömstad. Närmare bestämmelser
om befogenhet och åligganden för dessa chefer
återfinnas i Generaltullstyrelsens cirkulär 20
dec. 1922. För fullgörande af sina åligganden ega
cheferna att påkalla biträde af den tullpersonal,
som är underordnad dem i egenskap af chefer för
tullförvaltningsafdelning eller tullförvaltning. De
tullförvaltningschefer, som icke tilldelats
chefskap för kustbevakningsdistrikt, äro pliktiga
att i fråga om tjänståtgärder inom vederbörande
tullkammardistrikt meddela kustbevakningspersonalen
råd och upplysningar. Den underlydande ordinarie
personalen vid kustbevakningen består f. n. (1924) af
22 kustöf veruppsy ningsmän, 44 kustupp-syningsmän,
42 förste kustvakter, 149 kustvakter och 30
kustbevakningsbiträden. Dessutom tjänstgöra
därstädes åtskilliga extra ordinarie och extra
kustbevakningsbiträden. Till kustbevakningens
förfogande står äfven särskild extra tullpersonal
med detektiv utbildning. För kustbevakningspersonalen
har Generaltullstyrelsen anordnat utbildningskurser
i nautiska ämnen, motorskötsel, spaningstjänst,
författningskunskap m. m. Personalen,
hvilken tillsättes af Generaltullstyrelsen,
har sina aflöningsförhållanden reglerade
enligt aflöningsreglementet 22 juni 1921 för
be-fattningshafvare vid statsdepartement och vissa
andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
jämte en del särskilda bestämmelser. Till
dessa senare hör, att befattningshavare kan
vid tjänstgöring å tull j ägare eller annat vid
kustbevakningen användt fartyg få utöfver sin
fasta aflöning åtnjuta tjänstgöringstraktamente
med ett belopp, motsvarande högst 50 proc. af
traktamentsersättningen enligt allmänna
resereglementet, eller i visst fall med hela denna
ersättning. T. J-n.

Kustbevakningsinspektör. Se
Generaltullstyrelsen. Suppl.

*Kustfort. Under och efter Världskriget har alltmer
framträdt den äfven förut betonade tendensen att icke
uppställa det tunga artilleriet i stora fort, utan
i mindre batterier, lättare att inpassa i terrängen
och maskera. Stormhindret förenklas

ofta till taggtrådsnät, bestrukna med kulsprutor
eller gevär. Genom bortfallande af stormgrafven
(se Fort. Suppl., fig. 1) underlättas maskeringen
och blir fästets inre bättre tryggadt mot
be-skjutning. Se vidare Fort och Fästning. Suppl.
S. E. B.

* Kustförsvar. Se Fästning. Suppl., sp. 1139.

* Kustsanatorium. Se Sanatorium (om
Apelviken m. fl.), S t y r s ö och H o r n b se
k. Suppl.

Kustö (fi. Kuusisto eller Kuusluoto), kommun
och församling i Åbo och Björneborgs län,
Finland, Piikkis domsaga och härad, pastorat
under dom-prosteriet i Åbo ärkestift. 18 kvkm. 502
inv. (1921). Om biskopsslottet på K. se Kustö slott.
O. B-n.

Kustöar. Se ö, sp. 3.

Kutän tuberkulinympning, insprutning af tuber-kulin i
(ej under) huden. Se Tuberkulin.

Kutéer. Se Samariter.

Kut-el-Amara, stad i Mesopotamien vid bifurka-tionen
Schatt-el-Hais utflöde ur Tigris, 160 km. s. ö. om
Bagdad. Omkr. 6,000 inv. (1916). Under Världskriget
utgjorde K. en operationsbas-punkt, omväxlande för
de utefter Tigris opererande turkiska och engelska
härafdelningarna. Staden intogs 29 sept. 1915
af den engelska expeditionskåren under general
Townshend. Sedan denna efter slaget vid Ktesifon
22-24 nov. s. å. återtågat till K., inneslöts
staden af 6:e turkiska armén (Halil pascha) 4
dec. s. å. Efter nära 5 månaders belägring måste
Townshend 29 april 1916 kapitulera af brist på
lifsmedel, hvarvid de ofverlefvande (omkr. 8,000 man)
af besättningen blefvo fångna. 25 febr. 1917 återtogo
engelsmännen under Maude den af turkarna utrymda
staden. Jfr Världskriget, sp. 202, 216 och 232.
H.J-dt.

*Kutno tillhör nu Polen (vojevodskapet
War-zawa). 15,980 inv. (1921). Under Världskriget
stod där 14-15 nov. 1914 ett fältslag mellan den
anfallande 9:e tyska armén (v. Mackensen) och den
försvarande l:a ryska armén (v. Eennenkampf), hvilken
senare blef slagen. Jfr Världskriget, sp. 178. -
K. är äfven ett distrikt i samma voje-vodskap, med
99,300 inv. (s. å.). H.J-dt.

Kuula [ko’la], Toivo, finländsk tonsättare, f. 1883
i Vasa, d. 1918 i Viborg, studerade för We-gelius,
Järnefelt, Sibelius, Bossi i Bologna m. fl. Han
verkade från 1910 som orkesterdirigent bl. a. i
Uleåborg och Viborg. K. var en af Finlands mera
framstående yngre kompositörer. Han skref en
symfoni, en symfonisk dikt, 2 orkestersviter,
pianotrio, violinsonat, 2 legender för soloröst med
orkester, kantater, solosånger, körer a cappella,
pianostycken m. m. - Hans hustru Alma Johanna K.,
född Silventoinen, f. 1884, gift med K. 1914, har som
utbildad solosångerska uppträdt vid konserter äfven
i utlandet.

Kuusankoski [ku-], kommun och församling i Nylands
län, Finland, Lappvesi domsaga, Pernå härad, pastorat
i littis kontrakt, Tammerfors stift. K., af skildt
1919 från Valkeala och littis socknar, omfattar
hufvudsakligen bosättningen vid Kymmene a.-b:s
fabriker Kuusankoski och Voikka. 97 kvkm. 13,959
inv. (1922), finsktalande. O. B-n.

Kuusisto [ku’sistå], kommun. Se K u s t ö. Suppl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0672.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free