Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lana ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Franska akad. och var från 1913 (efter Thureau-Dangin)
dess ständige sekreterare.
V. S—g.
Lana, fiskredskap, som brukas till att fånga
nedvandrande ål i forsar. Lanan består af ett
säckformigt nät, som är spändt i en fyrkantig
ram och slutar i en smal kil eller spets.
H. J. Dft.
*Lancashireångpanna (Lancashirepanna). Se äfven
Ångpanna, sp. 1065 och fig. 2.
Lancken, Ernst Ferdinand von der, militär, f. 24
aug. 1841 i Malmö, d. 18 maj 1902 i Stockholm,
tillhörde en gammal rügensk adlig ätt, blef
1860 underlöjtnant vid Södra skånska inf.-reg.,
1866 generalstabsofficer, 1873 kapten vid den
då nybildade generalstaben, 1881 major vid
och 1884 öfverstelöjtnant i Älfsborgs reg.,
s. å. öfverstelöjtnant vid generalstaben, 1890
öfverste och 1894 generalmajor i armén. Han
afgick ur aktiv tjänst 1895. 1892—95 var
L. t. f. chef för generalstaben. Som sådan
utarbetade han det förslag till förbättrad
härordning, som, med få modifikationer, antogs
af 1892 års urtima riksdag och fastställdes af
K. M:t. L. var led. af ett flertal kommittéer och
innehade andra förtroendeuppdrag. Bl. a. var han
lärare i generalstabstjänst vid Krigshögskolan
(1878—84) och den drifvande kraften i 1881—83 års
tjänstgöringsreglementskommitté. Han författade
ett stort antal årsberättelser, lefnadsteckningar,
uppsatser och — i regel mycket skarpa — kritiker i
"Krigsvet. akad:s handl. och tidskr.", hvarjämte han
mästerligt öfversatte och med kommentarer försåg ryske
militärförfattaren Leers arbete "Positiv strategi"
(1874). Sedan 1875 var han led. af Krigsvet. akad.
H. J—dt.
Landauer, Gustav, tysk författare, f. 7 april
1870 i Karlsruhe, d. 1 eller 2 maj 1919 i
München, anarkistisk socialistisk föreläsare
och tidskriftsutgifvare, dramaturg vid teatern
i Düsseldorf, vardt efter revolutionen i Bajern
1918 ecklesiastikminister ("Volksbeauftragter
für volksaufklärung") och omkom, då den bajerska
rådsrepubliken störtades. L:s religiöst färgade,
utopiska åskådning och själfulla framställning ha
gjort honom till en äfven utanför meningsfrändernas
krets dyrkad förkunnare. Af hans skrifter må nämnas
romanen Der todesprediger (1893; 3:e uppl. 1923),
novellerna Macht und mächte (1903; 2:a uppl. 1923),
Die revolution (1908), Aufruf zum sozialismus
(1918; 4:e uppl. 1923) och de postumt utgifna
Shakespeare (2 bd, 1920) och Der werdende mensch
(1921). L. öfversatte mystikern Eckhart till
modern tyska och tolkade äfven Kropotkin, Shaw och
Wilde. Biogr. af J. Bab (1919). Till sv. är öfversatt
A. Souchy, "G. L. Revolutionens filosof" (1920).
R—n B.
*Landberg, Carlo, dog 20 juli 1924 i Bern. Resultaten
af sina forskningar på det arabiska språkområdet
nedlade han ytterligare i större arbeten: La langue
arabe et ses dialectes (2:a tillökade uppl. 1919),
Langue des bédouins ’Anazeh (I, s. å.), Glossaire
de Datînah (2 bd, 1919—20). Han skref ock ett
kulturhistoriskt 5-aktsskådespel på blankvers,
Världens bröllopsfest (med ämne från Harun er-raschids
hof; tr. som teatermanuskript).
*Landboforeninger. Antalet är år 1924 omkr. 140
med omkr. 120,000 medlemmar; dessutom finnas flera
tusen landekonomiska föreningar med speciell
uppgift, t. ex öfver 800 kontrollföreningar.
P. E—t.
*Landbohöjskolen i Köpenhamn är sedan 1918 utvidgad
med stora tillbyggnader, en ny landtbruksbyggning,
isolationsstall, medicinsk klinik, byggning för
patologisk anatomi, trädgårdsbyggning med stora
drifhus o. s. v. En ny afdelning för mejerihandtering
inrättades 1921. Antalet lärare är 29 professorer,
4 docenter och 13 lektorer, antalet studerande
omkr. 500. Utgifterna för budgetsåret 1924—25 anslås
till omkr. 1,2 mill. kr.
P. E—t.
Landbrugsministerium, i Danmark namn på den gren
af statsförvaltningen, hvarunder landtbrukets
administrativa ärenden sortera. De hörde under
inrikesministeriet till 22 maj 1896, då genom
kungl. resolution ett särskildt landbrugsministerium
upprättades (dit förlades då äfven de förut under
finansministeriet hörande domänärendena). Ministeriet
omfattar 3 kontorer (landvæsenskontoret,
jordlovskontoret, domænekontoret) samt
fiskeridirektoratet, erhvervsdirektoratet och
direktoratet for matrikulsvæsenet (för matrikulering
af egendom på land och i stad, skiftesärenden
o. s. v.). Närmast ministern står en departementschef,
hvarje kontor har sin kontorchef, hvarje direktorat
sin direktör. Direktoratet for matrikulsvæsenet är i
sin ordning deladt i 3 kontorer, hvart och ett under
sin chef.
Landbruksdepartementet i Norge upprättades genom
kungl. resolution 17 febr. 1900 och trädde i
verksamhet 1 april s. å. Det är indeladt i 2
afdelningar (hvar och en under sin expedisjonschef),
nämligen landbruks- og konsesjonsavdelingen och
avdelingen for skog-, veterinær-, utskiftnings-,
rendrifts- og fiskerisaker; hvardera afdelningen
har 4 byråer (kontorer). Provisoriskt finnes sedan
okt. 1922 ytterligare en provianteringsavdeling,
som vid Provianteringsdepartementets upphäfvande
öfvertog flertalet dithörande ärenden; den står under
en expedisjonschef, biträdd af en byråchef.
Landbryggor, geol., land, som antas fordom ha förenat
nu genom haf åtskilda kontinentalområden. I många
fall har man för att förklara vissa geologiska fakta
eller växt- och djurgeografiska förhållanden antagit
tillvaron af sådana landbryggor. Sålunda anser
man, att landbryggor, som öfver Shetlandsöarna,
Färöarna och Island förenat Nordväst-Europa med
Grönland, störtat samman under en sen geologisk
period, i midten af tertiärtiden. De i det
nordatlantiska området allmänt förekommande
eruptiven ställas delvis i samband med dessa
omstörtningar. Jordens historia erbjuder ett
flertal exempel på, att kontinentalområden
styckats genom dylika instörtningar.
K. A. G.
Landegode, en 30,60 kvkm. stor ö med vackra
fjällformationer (800 m.), strax n. v. om Bodö,
Norge. 104 inv. (1920). Två fyrtorn, ett på östra och
ett på norra sidan.
K. G. G.
Landén, Otto Vilhelm, ämbetsman, skattesakkunnig,
f. 24 febr. 1863 i Söderala, Gäfleborgs län,
aflade hofrättsexamen i Uppsala 1886, blef
länsbokhållare i Jämtlands län 1887, kronofogde
1891 och t. f. landskamrerare 1898 samt utnämndes
till landskamrerare 1906 i Kopparbergs och 1915 i
Östergötlands län. Redan 1904 och 1906 anlitades han
som sakkunnig inom Finansdepartementet och har sedan
1908 haft sin hufvudsakliga verksamhet i Stockholm,
där han tagits i anspråk för sakkunniguppdrag och
kommittéer under departementet rörande stämpelskatten
samt arfsskatten och skatt för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
