- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
59-60

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landtmannapartiet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Landtmätarnas utbildning omfattar dels ett års
arbete som elev hos någon distriktslandtmätare,
dels undervisning vid kurser inom en i
hufvudstaden anordnad undervisningsanstalt, för
hvilken anslag sedan 1910 varit uppfördt på extra
stat. Undervisningen är fördelad på två kurser, en
tvåårig kurs för landtmäteriexamen och en ettårig
kurs för kulturteknisk examen. Undervisningen
står under Landtmäteristyrelsens inseende, men den
närmare ledningen däraf handhas af ett lärarråd och
en föreståndare. Stadgar för undervisningen ha af
K. M:t fastställts 20 juli 1923. Förslag till slutligt
ordnande af landtmäteriundervisningen är beroende på
K. M:ts pröfning.

Statens reproduktionsanstalt har enligt K. M:ts
instruktion för densamma 23 dec.
1920 till uppgift att åt staten och dess
organ äfvensom åt enskilda mot betalning utföra
reproduktion och tryck af kartor, ritningar,
blanketter m. m. samt bedrifva i samband därmed
stående förlagsverksamhet äfvensom att
tillhandahålla lämpligt papper ej allenast för
anstaltens arbeten, utan äfven till konceptkartor
och konceptritningar. Anstalten står under
öfverinseende af Landtmäteristyrelsen, men den
närmare ledningen af dess verksamhet utöfvas af
en direktör som dess föreståndare och chef.
H. Rhn.

*Landtmäterikarta, vid landtmäteriförrättning
tillkommet kartmaterial. För upprättande af
landtmäterikartor för legala jorddelningsändamål
gäller f. n. (1924) k. förordn. ang. sättet
för utförande af vissa mätningsarbeten
m. m. (mätningsförordning) af 17 dec. 1920 samt
Landtmäteristyrelsens på K. M:ts uppdrag utfärdade
verkställighetsföreskrifter till förordningen. Genom
dennas ikraftträdande 1 jan.
1921 ha de föråldrade bestämmelser "om geometriska
mätningar och kartors författande samt deras
uträkning och beskrifning m. m.", som upptogos i
artikel V af 1864 års landtmäteriinstruktion, upphört
att gälla. Genom den nya mätningsförordningen
ha bl. a. aflägsnats de brister, som hänförde
sig till saknaden af föreskrifter rörande
nyare mätningsmetoder, felgränser, numeriska
bestämningar bl. a. af gränspunkter vid i öfrigt
grafisk mätning, tillförlitlig stommätning och
fixpunkters utsättande. En fullständig karta skall
enligt förordningen som mätningsföremål uppta
hvad som med hänsyn till mätningens ändamål anses
erforderligt, såsom i regel egogränser, gator, vägar,
varaktiga hägnader, fasta fornlämningar, elektriska
högspänningsledningar, vattenledningar, diken,
vattendrag samt byggnader och gränser mellan olika
egoslag. Då dessutom vid egogradering uppdelning af
vid mätningen tillkomna egofigurer ofta måste göras
och jämväl noggrann arealberäkning af hvarje
å kartan redovisad figur bör kunna ske, måste till
följd däraf kartorna i regel upprättas i jämförelsevis
stora skalor. Vanligast förekommande äro skalorna
1 : 2000, 1 : 4000 och 1 : 8000. En följd af de stora
skalorna är, att behofvet af s. k. konventionella
tecken å kartorna blifvit betydligt inskränkt.
De på kartorna använda beteckningarna äro sålunda
jämförelsevis få och ha hufvudsakligen till
uppgift att på ett i ögonen fallande sätt särskilja
olika egoslag från hvarandra. På grund däraf ha
färgbeteckningar nästan uteslutande kommit till
användning. Vanliga landtmäterikartor få upprättas
med eller utan bladindelning. Normalbladytan är 60 × 80 cm.
Vid landtmäteriförrättning upprättad
karta erhåller rättsligt vitsord därigenom, att
förrättningen varder fastställd eller vinner laga
kraft.
H. Rhn.

*Landtmäteristyrelsen. 1. Se Landtmäteri, äfven i Suppl. — 2. Centralt,
under landtbruksministeriet lydande ämbetsverk i
Finland, handhar ledningen af och tillsynen öfver
landtmäteri-, skiftes- och skattläggningsgöromålen,
förandet af jordregister samt de geografiska och
topografiska kartarbetena jämte de därför nödiga
mätningarna och beräkningarna. Styrelsens plenum,
som eger afgöra viktigare ärenden, utgöres af
öfverdirektören, öfverdirektörsadjointen,
2 landtmäteriöfveringenjörer och 1 juridiskt
bildad assessor. För kartläggningsarbetena finnas
vid styrelsen 1 geografisk och 1 topografisk afd.; i
länens residensstäder finnas länslandtmäterikontor. Se
äfven Justeringskommissionen. Suppl.
O. B—n.

Landtmäteritidskrift, Svensk. Se Svensk
landtmäteritidskrift
. Suppl.

Landtmäteriundervisning. Se Landtmäteri, sp. 1112
(äfven i Suppl.).

Landtprästen i Wakefield [ωe͡i’kfīld], världsbekant
idyllisk roman (The vicar of Wakefield), författad
1766 af O. Goldsmith, äfven dramatiserad (se
Goldsmith).

*Landtråd. 1. I republiken ("land") Preussen utnämnas
enligt förordn¨. af 18 febr. 1919 landtråden af
statsministeriet, och kretsdagen har rätt att dit
inkomma med förslag på lämpliga personer, utan att
dock statsministeriet är bundet vid detta. Landtrådet
är alltjämt ledare af kretsens förvaltning, men
har numera intet att göra med skatteväsendet (jfr
Preussen. Förvaltning. Suppl.). — 2. I Bajern har
landtrådsinstitutionen afskaffats efter revolutionen
1918. — 3. De gamla ridderskapsrepresentationer
i Estland och Livland, som kallades landtråd,
upphörde vid bildandet af de nya republikerna
Estland och Lettland. — 4. På Åland är landtråd
titel för landskapsnämndens ordf. Se Åland, sp. 988.
1—4. V. S—g.

*Landtvärn. Vid Världskrigets utbrott mobiliserades
i olika länder landtvärnsformationer af äldre
årsklasser. I Tyskland organiserades sålunda af
landtvärnet bl. a. 296 bataljoner, af hvilka
172 ingingo i fälthären. Landtvärnsförbanden
sammanfördes i förstärkta landtvärnsbrigader
och landtvärnsdivisioner. T. o. m. en
landtvärnskår — urspr. afsedd till Schlesiens
skydd — organiserades. Denna kår samarbetade
under general v. Woyrschs befäl med österrikiska
armén aug.—sept. 1914. Inom österrikisk-ungerska
armén bildade landtvärnet särskilda fördelningar (8
österrikiska och 8 ungerska), som i regel tilldelades
linjekårerna. Frankrike torde vid krigsutbrottet ha
mobiliserat minst 12 territorialdivisioner. Under
krigets gång insattes landtvärnsformationer
å alla fronter. Efter Världskriget har
uppbådsindelningen i allmänhet förändrats i så
måtto, att landtvärnskategorien bortfallit i olika
länders härorganisationer. Frankrike, Polen och
Tjecho-Slovakien ha sålunda endast 2 reservuppbåd:
reservens 1:a uppbåd (linjens reserv) — 16 1/2 à 18
årsklasser — och reservens 2:a uppbåd (landstormen)
— 10 à 18 årsklasser. — Jämlikt Versaillesfreden
bestämmelser

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:32:35 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free