- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
81-82

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Larousse ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

på senare tid i den fria utställningen. Som
målare är han påverkad af J. Skovgaard,
som han biträdde vid dekoreringen af Viborgs
domkyrka. Han har målat religiösa bilder och
landskap, som förena enkelhet med frisk och
själfständig uppfattning. L. är representerad i
Köpenhamns konstmuseum.
P. E—t.

*Larsmo hör numera till Borgå (svenska) stift. 2,674 inv. (1922)
O. B—n.

*Larson (sp. 1251), Gustaf, dog 23 juli 1919 i Boston.

*Larson (sp. 1252), K. K. ("Larin Kyösti"). Bland hans
fortsatta rika produktion må nämnas versböckerna
Lauluja vanhasta kaupungista (Sånger om den
gamla staden, 1912), Ballaadeja (1913), legenden
Ilja munkki (Munken Elias, 1917), Taiston tiellä
(På stridens väg, 1918) och Kohotettu keihäs (Det
höjda spjutet, 1920), en samling frihetssånger,
Iloisia helkkeitä (Glada låtar, 1920) samt
Meren äärillä (Vid hafvet, 1921), intryck från en
Hoglandsresa. Flera teaterstycken, såsom sagospelet
Taikapeili (Trollspegeln, 1916), ha tillkommit, liksom
äfven prosaarbeten: skiss-samlingen Jouluyön tarina
(En julnattssägen, 1918) och novellen Ilotyttö
(Glädjeflickan, 1919). I svensk öfv. ha utkommit
Askepilt och prinsessan (1916) och Sanning och sägen
(s. å.).
T. C.

illustration placeholder

Larson, Johan Peter Alfred (Alf), ingenjör,
industriman, f. 18 sept. 1852 i Gamleby, d. 18
aug. 1924 i Stockholm, utexaminerad från Tekniska
högskolans kemiska fackskola 1875, innehade
1875—84 anställning vid Liljeholmens stearinfabrik
(därunder utarbetade han bl. a. en ännu använd
metod för rening af råglycerin) samt 1885—96 vid
Skånska superfosfat- och svafvelsyrefabriks-a.b. i
Hälsingborg, hvarunder han för bolagets räkning
anlade och ledde dels en fabrik för lerjordssalter
m. m. i staden, dels en fabrik å Älgön, nära
Marstrand, för tillverkning enligt ny metod af
sillguano och sillolja. Vidare grundlade han 1887
Tidnings-a.-b. Skåne-Halland (verkst. direktör
1887—1906), som utgaf "Helsingborgsposten", samt
1890 Hälsingborgs margarin-a.-b. (verkst. direktör
1893—96), 1890 och 1891 2 fabriker i Riga (den
ena för tillverkning af lerjordssalter) samt 1901
Hälsingborgs cinders- och kalkfabriks-a.-b:s fabrik
i Hälsingborg. 1897—1904 anlade han flera fabriker
för tillverkning af bränntorf och torfströ samt
var 1899—1906 verkst. direktör och disponent för
A.-b. Granefors koppar- och mässingsverk. 1906—10 var
L. teknisk chef för Liljeholmens stearinfabrik. Sedan
1911 var han konsulterande ingenjör i Stockholm. L:s
mångsidiga och i vissa afseenden nyskapande verksamhet
var för svensk kemisk industri i hög grad gagnelig,
och han inlade äfven som skriftställare stora
förtjänster om landets näringslif. Bland L:s många
arbeten på offentligt uppdrag må nämnas utredningar
för Järnvägsstyrelsen om metoder för impregnering af
syllar och brikettering af
stenkol (1899—1900) och på Finansdep:s uppdrag
ang. tillverkning af bränntorf (1900—02) samt
för Statens industrikommission (1916—19). L. var
vidare bl. a. led. af förvaltningsutskottet
vid Stockholmsutställningen 1897 och af
styrelsen för Hälsingborgsutställningen 1902—03
(vid bägge utställningarna öfverjuryman), af
riksvärderingsnämnden (sedan 1916) samt var sakkunnig
i 1888 och 1906 års tullkommittéer. Han författade
omkr. 200 artiklar i tekniska och ekonomiska
ämnen i svenska och utländska tidskrifter samt i
dagspressen; i bokform utgaf han bl. a. Om bränslen
(1908), Modern svensk landthushållning (1913),
Bränslefrågan (1915), Sädesodling och djurskötsel
(1917), Sverige och tropikerna (1918) samt Den
svenska kemiska industrien
(2 dlr; 1922—23). Han
var led. af Landtbruksakad. (1917) och hedersled. af
Ing. vet. akad. (1921; led. 1919).
Fmn.

Larson, F. A., missionär, köpman, f. 2 april 1870 på
Hällby i Tillberga socken, Västmanland, gick, 23 år
gammal, i tjänst hos Christian alliance samt blef
missionär, sedan köpman i Mongoliet, där han intar
en synnerligen inflytelserik ställning. Enär han af
Mongoliets regering fått en hög orden, med hvilken
följer hertiglig titel, har han ibland omtalats i
svenska tidningar och resebeskrifningar som "hertigen
af Mongoliet".

Larssen, Anna Dorthea Vilhelmine Johanne,
dansk skådespelerska, född Halberg, f. 12 sept. 1875
i Köpenhamn, tillhörde Dagmarteatret där 1892—95,
1899—1905 och 1906—09; hon spelade 1895—99 på
Folketeatret (då gift med skådespelaren Otto L.) och
1905—06 i Norge. 1909 lämnade hon scenen, då hon
gripits af religiös rörelse, och har därefter i
förening med sin andre make, löjtnant Sigurd Björner,
i skrift och tal arbetat för en starkt extatiskt
färgad kristendom. Hon var en af Danmarks största och
ursprungligaste skådespelartalanger och uppnådde,
instruerad af Herman Bang, ofta fullkomligheten,
först som ingénue, sedan i karaktärsroller. Hennes
förmåga att ge illusion på scenen och hennes lefvande
framställning af kvinnlig oskuld och koketteri ställa
henne i jämnhöjd med fru Heiberg. Bland hennes roller
må nämnas Trilby, Kätchen fra Heilbronn, Salome,
Ofelia, Julia, Monna Vanna, Zaza
och Kameliadamen. I
Stockholm har hon vid ett par danska gästspel uppträdt
som Kameliadamen, i Schnitzlers "Älskog" samt i ett
par komediroller (i "Första fiolen", "Alexander den
store" m. fl.). Jfr Ch. Kjerulf, "Anna L." (1917),
och R. Neiiendam, "Folketeatrets historie" (1919).
P. E—t.

*Larsson (sp. 1254), Markus. Se äfven pl. II till
art. Marinmålning.

*Larsson (sp. 1258), Karl (Carl) O., begaf sig
första gången till Paris 1877 (ej, som flerstädes
uppgetts, 1876). Fruntimmersporträtt målades i
Stockholm och utställdes där 1877, Skånbergs
porträtt (afbildadt i art. Skånberg) målades
i Paris 1878, nu på Nationalmuseum, där L. är
representerad med Trädgård i Grez (i olja, 1877),
2 panelmålningar, Anna Maria Lenngrentyper (Grez,
1884), akvarellerna Höst och Vinet (s. å.) samt Söndag
(1900), oljemålningarna Lille Pontus (1890) och Till
en liten vira
(1901). L. var bosatt i Göteborg som
föreståndare för Museets

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:44:08 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free