- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
147-148

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lettland - Lettow-Vorbeck ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

regelbundna ömsesidiga diplomatiska och konsulära förbindelser upptagits.
K. Duzmans.
Litt.: Bureau statistique de l’état, "Commerce extérieur et transit de la Lettonie 1921"
(1923) och "Annuaire statistique de la Lettonie pour l’année 1923" (1924), "Osteuropäisches jahrbuch 1923—24" (1923), T. Seifert, "Rapide aperçu sur l’histoire lettone" (1919), A. Berg, "La Latvie et la Russie" (s. å.), M. Skujenieks, "Latvijas zeme un iedzīvotāji" (L., land och folk; 1920), "Latvia,
Courland and Estonia" (s. å.; n:r 50 af engelska utrikesministeriets "Peace handbooks"), K. Ballod, "La Latvie" (Riga, s. å.), "La Lettonie en 1921" (1922, utg. af lettiska utrikesministeriet), I. A. Ozolin, "Latvia in the making" (New York,
s. å.), E. Doumergue, "La Lettonie et la Baltique" (s. å.), M. Walters, "L., seine entwicklung zum staat und die baltischen fragen" (Riga, 1923), och H. v. Sicard, "L., Estland, Litauen. Erdkunde" (Riga, s. å.).

Lettow-Vorbeck [-får-], Paul von, tysk militär, f. 20
mars 1870 i Saarlouis, officer vid 4:e gardesreg. till
fot 1889, deltog som kapten i kriget i Kina 1900
och i kriget i Tyska Sydväst-Afrika 1904, blef
1913 öfverstelöjtnant och chef för skyddstrupperna
i Kamerun och 1914 chef för skyddstrupperna i Tyska
Öst-Afrika. Under Världskriget försvarade han under de
svåraste förhållanden i fyra år med aldrig svikande
plikttrohet och energi sistnämnda koloni mot de
allierades mångdubbelt öfverlägsna stridskrafter
(se Världskriget, sp. 252 och 253). Härunder hade
han 1915 befordrats till öfverste och 1917 till
generalmajor. 1919—20 var han chef för "kåren
L." af tyska riksvärnstrupperna. 1923 besökte
L. Sverige och höll föredrag i Stockholm. L. har
utgett Meine erinnerungen aus Ostafrika (1921)
och Heia Safari (1922). - Jfr L. Deppe, "Mit
v. Lettow-Vorbeck durch Afrika" (1922, många uppl.).
H. J—dt.

*Letälfven. Torrvarpen ligger 174 m. ö. h.,
Halfvarsnoren 165 m. och Möckeln 89 m. ö. h.

*Leube, W. O. von, lämnade 1911 professuren och dog
17 maj 1922 i Bad Langenargen.

Leucanhinia, zool. Se Trollsländor.

*Leucit. Då leucit sönderdelas af syror väsentligt
lättare än fältspat, kunna leucitrika bergarter
möjligen få betydelse för framställning af kalisalter
och kalihaltiga gödselmedel.
K. A. V—g.

*Leucoma, zool. Se ock Pilhvitgumpen.

Leucotermes, zool. Se Termiter, sp. 904.

*Leufvén. 1. J. Gustaf J:son L., f. 18 sept. 1870
i By socken, Kopparbergs län, har som sekreterare
hos Malmöhus läns hushållningssällskap (1900—17),
som led. af styrelsen för Svenska landtmännens
riksförbund (1905—12) och som direktör för
Sveriges allmänna landtbrukssällskap (från 1917)
innehaft ett stort antal uppdrag i samband med
dessa sammanslutningar. Han var också led. af
åtskilliga bland statens kristidsnämnder,
såsom krigsberedskapskommissionen, lagerhus- och
kylhuskommissionen (1916) samt produktionskommittén
1919. L. var ordf. i mellanhandssakkunnigekommittén
1920. Han har utgett Malmöhus läns stamböcker öfver
låglands-, ayrshire- och korthornsraserna, redigerat
"Svenska landtmännens föreningsblad"
1906—08 och är sedan 1918 medredaktör för
"Landtmannen, tidskrift för landtmän".

2. Edvard J:son L., den föregåendes broder, präst,
teol. författare, f. 29 mars 1874 i By socken,
Kopparbergs län, student i Uppsala 1892, filos.
doktor 1897, teol. licentiat 1910, prästvigdes
1901 och blef komminister i Kungs-Husby 1905 samt
kyrkoherde i Ununge 1911. L. promoverades till
teol. doktor i Uppsala 1917, uppfördes 1921 på 2:a
förslagsrummet till professuren i praktisk teologi
i Uppsala samt förordnades s. å. till direktor för
det praktisk-teologiska öfningsinstitutet där. Bland
L:s skrifter märkas Kritisk exposition af Benjamin
Höijers konstruktionsfilosofi i relation till
den samtida transcendentala spekulationen
(1897,
doktorsafh.), Kybernetikens principlära (1910),
Homiletiska principfrågor (1911), Studier till den
praktiska teologiens systematik
(1914), Det religiösa
kunskapsproblemet
(s. å.), Hellenistiskt inflytande
på judendomen i Palestina
(1915), Studier till
högmässoritualet
(1919), Svenska högmässoritualet
1789—1811
(s. å.) samt J. A. Eklund (1917), W. Rudin
(1919)-, P. Waldenström (1920) och Magnus Lehnberg
(s. å.). Sedan 1922 är L. redaktör för "Svensk
kyrkotidning".
1. H. J. Dft. 2. E. M. R.

*Leuhusen, A. A. Adelaide L., f. Valerius, dog
14 april 1923 i Stockholm. Porträtt, målade af
henne, finnas i K. teatern, Musikhistoriska museet
m. fl. samlingar.
G—g N.

Leukasin, kem. Se Ägghvita.

Leukocytprof. Sedan det visats, att en större
halt af leukocyter (hvita blodkroppar) i komjölk
plägar sammanhänga med förekomsten i densamma af
streptokokker, som förorsaka elakartad inflammation i
kojufret, används bestämning af mängden leukocyter i
prof af enskilda kors mjölk som medel att undersöka,
om kon lider af juverinflammation. Profvet utföres
enligt Trommsdorffs metod så, att ett litet prof
af mjölken centrifugeras i ett litet rör, utdraget
till ett kapillärrör, hvari leukocyterna jämte andra
fasta delar samlas, hvarefter man af bottensatsens
mängd bedömer leukocythalten. Om denna öfverstiger
0,1 vol. proc., finns anledning att misstänka
juverinflammation.
H. J. Dft.

Leukofryena, en fest. Se Magnesia, sp. 481.

Leukotoxin. Se Cytolysiner. Suppl.

Leunaverken [lå’j-]. Se Anilinfärger. Suppl.

*Leutschau tillhör nu Tjecho-Slovakien. 7,486
inv. (1921). Officiella namnet är Levoča.

Levad (af fr. lever), ridk., enligt somliga författare
rätta benämningen på den rörelse — konstgjord
stegring —, som beskrifves under pesad (se d. o.),
medan en på grund af framdelens för ringa höjning
eller bakbenens för raka vinkling misslyckad levad
bör kallas pesad. Emellertid använda flera äldre
tiders ridkonstnärer, t. ex. De la Guérinière
(se Skolridning) i sin ridlära (1733),
hvars terminologi ännu bör gälla för s. k. höga
skolan, ordet pesad och ej levad vid beskrifningen
på berörda rörelse. Levad torde sålunda få anses som
en mindre lyckad pesad och ej tvärt om, eller ock
som förberedelse till en regelrätt pesad. Ingen af
dessa rörelser får förväxlas med stegring (se d. o.).
B. C—m.

Levakovič [-vitj], Rafael. Se Serbokroatiska
litteraturen
, sp. 153.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:44:08 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free