- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
211-212

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lindell ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

led. af styrelsen för Helsingfors’ stads allmänna
arbeten samt 1905—13 led. af Antellska delegationen
och blef 1919 led. af styrelsen för Alfr. Kordelins
(se denne. Suppl.) fond. Bland hans senare
arbeten är Kalevas hus afbildadt å pl. II till
art. Helsingfors. Suppl.

Lindgren, Johannes, präst, f. 22 maj 1874 i Själevad,
student 1896 i Uppsala, aflade dimissionsexamen
1901, prästvigdes 1902, blef förste lärare vid
Ev. fosterlandsstiftelsens missionsinstitut
å Johannelund s. å., var dess föreståndare 1903—09
och stiftelsens missionsdirektor 1910—22. Under
tiden tjänstgjorde han inom församlingar i Stockholm,
blef komminister i Gustaf Vasa församling 1918 och
utnämndes till kyrkoherde i Engelbrekts församling
1924. L. har utgett Bilder och tankar (1912; 2:a
uppl. 1917), Brevet till Efesierna (1916) m. m.,
ett stort antal predikningar och föredrag samt
redigerat Ev. fosterlandsstiftelsens "Missionstidning"
1910—16 och missionskalendern "Varde ljus!" 1910—22.
A. K.

*Lindhagen. — 4. Karl (Carl) A. L. var medlem af
socialdemokratiska partiet från 1909 till våren 1917,
tillhörde den 1912 konstituerade socialdemokratiska
vänsterföreningen och var från våren 1917 till 1923
medlem af vänstersocialistiska partiet; efter dess
sammanslagning med det socialdemokratiska partiet 1923
tillhör han ånyo sistnämnda parti. Hans öfvergång
till vänstersocialistiska partiet vållade, att han
vid nyvalen sept. 1917 till Andra kammaren föll
igenom. Han blef emellertid
1919 led. af Första kammaren för Västernorrlands län
och är sedan 1922 representant där för Västernorrlands
och Jämtlands län. L. har i riksdagen äfven
efter 1911 väckt en myckenhet motioner, i all
synnerhet i jord-, författnings-, freds-,
sociallagstiftnings-, skol- och kulturfrågor samt
äfven framställt många interpellationer. I jordfrågan
har han bl. a. påyrkat Norrlandslagstiftningens
komplettering och utsträckning till hela riket.
Vidare har han motionerat om republik (1912, 1914),
enkammarsystem, omdaning af den s. k. funktionarismen
(se d. o. Suppl.), en ny grundlag (1921), svensk,
småstatlig och allmän afrustning, den diplomatiska
sekretessens afskaffande, svenskt initiativ
till en internationell rättsordning, rasernas
likställighet och Asiens rätt. Hans motioner om
ett världsspråk biföllos 1922 och 1924 af Första,
men afslogos af Andra kammaren. L:s motioner ha
vidare berört bl. a. söndagshvila, landtarbetarnas
lefnadsförhållanden, normalarbetsdag för skolbarn
och ett näringshygieniskt institut. År 1917
väckte L. en utförlig författningsmotion om
parlamentarismen och dess "kontroll på sig själf";
dess idéer återkomma i en s. å. väsentligen af L.
affattad författning för vänstersocialistiska partiet
("Demokratiska grundlagar"). I flera motioner
(bl. a. 1920, 1921) har han sökt inskärpa,
att människornas karaktärsdaning bör bli en
samhällsangelägenhet och att "intressepolitiken"
måste aflösas af "samvetspolitik". På L:s initiativ
utfärdades jan. 1919 ett af 142 personer af skilda
politiska riktningar undertecknadt aktstycke,
"Humanistiskt manifest, riktlinjer för en
humanistisk rörelse — en ny politik, byggd på gamla
sanningar". S. å. bildades Förbundet för humanistisk
politik, i hvars råd L. sedan dess varit ordf.;
han utger sedan 1920 dess månadsblad "Sol och jord". L. var nov.
1917—mars 1918 hufvudredaktör för den då
vänstersocialistiska tidningen "Politiken". — L. är
alltjämt led. af Stockholms stadsfullmäktige, var
led. och ordf. i Landtegendomsnämnden till slutet af
1917 och är från 1920 led. af fastighetsnämnden. Inom
stadsfullmäktige har han bl. a. motionerat i städernas
jordfråga och om hufvudstadens trädgårdsstäder samt
(1924) mot Stockholms nya, enligt hans mening alltför
"funktionaristiska" kommunalförfattning.

L. var 1912—15 led. och ordf. i den
s. k. "Värmlandsutredningen" samt led. af
jordkommissionen 1919—23 (dess ordf. från maj
1922). Han var 1915—18 ordf. i Hjälpkommittén
för Litauen, 1918—23 ordf. i Vänstergruppernas
Finlandskommitté för bistånd åt finska politiska
flyktingar. På uppdrag af Folkhushållningskommissionen
besökte han jan. 1918 Petersburg för förhandlingar,
och i febr. s. å. under inbördeskriget företog han
ett besök i Finland för vissa förhandlingar, delvis
på uppdrag af svenska regeringen. L. deltog 1915—16
i Fordexpeditionens fredsarbete, stiftade 1916 den
s. k. "1916 års fredskommitté" med uppgift särskildt
att stödja de undertryckta nationaliteternas rätt
i alla världsdelar och var dess ordf. 1916—19. Han
är från 1914 led. af centralstyrelsen för Freds-
och skiljedomsföreningen och från 1920 sv. medlem
af fredsbyrån i Bern samt har vid internationella
fredskongresser af skilda slag verkat för sina i
riksdagsmotionerna framlagda "humanistiska" idéer.

Förutom broschyrer, tidnings- och tidskriftsuppsatser
har L. ytterligare utgett Demokrati (1917; del IV af
"Drömmar och stridslinjer"), I revolutionsland (1918;
om besöken i Ryssland och Finland) och Krigsväsendets
avrustning och folkförbundets fulländning
(1924). —
Litt.: V. Spångberg, "Stora män och mindre" (1917),
E. Hedén, "En svensk idépolitiker" (i "Literaturen",
1919), J. Landquist i "Det levande förflutna"
(s. å.), "Carl L." (festskrift på 60-årsdagen 1920;
med bibliografi).

5. Lars Teodor L., den föregåendes kusin,
präst, f. 13 jan. 1863 i S:t Lars, Östergötland,
d. 20 aug. 1923 i Stockholm, blef student i Uppsala
1881, prästvigdes 1886, blef 1894 föreståndare
för Israelsmissionen, 1901 tillika predikant
vid Blasieholmskyrkan och utnämndes 1914 till
kyrkoherde i Engelbrekts församling i Stockholm.
L., som utöfvade en högt uppskattad pastoral
verksamhet, framträdde äfven som produktiv
författare på de homiletiska, populärexegetiska
och religionspsykologiska områdena. Han utgaf
bl. a. Sionismen (1899), Korn för såningsstunder
(1904), Bibliotek för praktiskt bibelstudium (1909),
Nutidsströmningar inom judafolket (1910), Fr.
Delitzsch
(1913), Brevet till hebreerna (1914),
predikosamlingen I vår Guds gårdar (1915)
och Bibelstudier (1917). Efter hans död utgafs
predikosamlingen Fatta det eviga livet (1923).
L. redigerade 1894—1914 "Missionstidning för
Israel" och verkade därjämte flitigt som öfversättare
af religiös litteratur.

6. Anna Jakobina Johanna L., barnavårdsinspektris,
syster till L. 4, f. 7 april 1870, blef efter
1890 genomgången sjuksköterskekurs anställd vid
en sjukstuga och verkade 1891—92 som besökare hos
Föreningen för välgörenhetens ordnande. Hon var
1892—1902 anställd å P. A. Norstedt & söners bokförlag
och är sedan 1902 barnavårdsinspektris vid Stockholms
fattigvårdsnämnds

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:44:36 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free