Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag / 223-224 (1925) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lindley ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

L. var sekreterare i lagutskottet
1912—13, i särskildt utskott 1916 och i
gruflagstiftningskommissionen 1916—17 samt lagfaren
led. af folkhushållningskommissionen 1917—19.

Lindstedt, Emma Maria Pauline, skådespelerska. Se
Brunius 4. Suppl., sp. 861.

*Lindström. — 3. (Sp. 656) Ivar L. har uppfunnit
butyrometern (se Mjölkprofvare, fig. 2) och
mjölkningsmaskinen (se d. o., sp. 749) Omega. Han
blef hedersled. af Landtbruksakad. 1918.

*Lindström (sp. 659), N. J. O. H., dog 12 okt. 1916 i
Stockholm. En årgång högmässopredikningar af L. utgafs 1918—20.

*Lindström (sp. 659), A. M., dog 11 dec. 1923 i
Stockholm.

*Lindström (sp. 659), Albert E., blef 1919 led. af Mus. akad.


*Lindström (sp. 660), Per Elof, dog 6 juli 1924 i Mörby.
— Som statsråd och chef för Ecklesiastikdepartementet genomförde L. en
lösning af de förut länge på dagordningen
stående betydelsefulla frågorna om reglering
af prästerskapets löner och om ecklesiastik
boställsordning samt om reform af den högre tekniska
undervisningen. Han gjorde äfven energiska insatser
i fråga om statsanslag till populärvetenskapliga
föreläsningar, folkbiblioteksrörelsen och
musiklifvets höjande. L. blef 1917 öfverdirektör
och chef för Postsparbanken och kvarstod vid dennas
omorganisation 1922 som postsparbanksdirektör
på indragningsstat. I lärarlönenämnden var han
1912—15 ordf. och deltog i flera andra utredningar,
bl. a. som led. af gymnastikkommittén 1916—18 och
af tandläkarundervisningskommittén 1918—20. Han
var led. af Andra kammaren för Stockholms län
1921. — L. röjde tidigt ett lifligt politiskt
intresse och utöfvade under många år ett flitigt
medarbetarskap i flera tidningar i politiska, sociala
och pedagogiska frågor. Från mars 1923 till sin död
var han hufvudredaktör för "Aftonbladet" och tog
som sådan lifligt uppmärksammad del i pressdebatterna
särskildt om inrikespolitiska och skolfrågor.

*Lindström (sp. 661), K. A., lämnade professuren 1916
och tog s. å. anställning vid Allm. sv. elektriska
a.-b. i Västerås. Han kreerades 1917 till filos. hedersdoktor i
Uppsala och blef 1919 led. af Ing. vet. akad.

*Lindström (sp. 661), Frits, har under de senare
åren utfört porträtt med god karakteristik,
bl. a. af professor John Berg (1916, tillhör
Karolinska institutet). Af hans äldre arbeten
ha 4 stämningar från Visby och från svensk
landsbygd donerats till Nationalmuseum.
G—g N.

Lindström, Albert Julius, hippolog, f. 7 sept. 1859
i Göteborg, genomgick Ultuna landtbruksinstitut 1880—82, egde
och brukade Trystorps gods i Örebro län 1885—1903, Steninge gods
i Stockholms län 1903—07 och Ljungs säteri i
Östergötland 1908—15. Han blef 1904 led. af
Stuteriöfverstyrelsen samt 1916 öfverdirektör
och chef för densamma. Såsom framstående
hästuppfödare belönades han vid 17:e och 19:e
allm. sv. landtbruksmötena med guldmedalj. Han
har författat uppsatser rörande hästafvelsfrågor i
fackpressen och är led. af Landtbruksakad. (1902).
H. J. Dft.

Lindström, Svante Johan, civilingenjör, högskollärare,
f. 13 juli 1872 i Öregrund, utexaminerad från Tekniska
högskolans afd. för mekanik 1895, tjänstgjorde
1896—1900 i Marinförvaltningens ingenjörsafd.,
var 1899—1900 t. f. professor och 1900—02 extra
lärare i maskinlära vid Tekniska högskolan och därjämte
1899—1902 biträdande ingenjör vid Patent-
och registreringsverket. 1902—05 lektor i allmän
mekanik, maskinlära och mekanisk teknologi
vid tekniska elementarskolan i Härnösand, blef
L. 1905 lektor och 1911 professor i maskinlära
(vattenmotorer) vid Chalmers tekniska institut. Han
är dessutom sedan 1906 föreståndare för institutets
materialprofningsanstalts mekaniska afd.
Fmn.

Lindström, Rikard Magnus, målare, f. 28 sept. 1882
i Stockholm, studerade vid konstakademien 1901—02,
i Zahrtmanns skola i Köpenhamn 1902—05 och i Paris
1906, var under ett 10-tal år bosatt i Stockholms
skärgård och på Lofoten och har lärt känna Norra
ishafvet 1918 och Medelhafvet 1921 o. f. Han
debuterade på konstnärsförbundets utställning 1907 med
stämningar från Stockholms skärgård och utställde de
följande åren en mängd friskt sedda och kraftigt,
bredt och färgstarkt utförda motiv, såsom Ljus
vinterdag, Islossning, Blåsig vinterafton, Frostig
vintermorgon, Marseftermiddag, Fjärden i blåst samt
1912 och följande år motiv från Lofoten (klippor,
haf, hamnmotiv, båtar), som han allt fortfarande
behandlar med allt högre uppdrifven färgskala —
klara, genomskinliga färger — och allt bredare
behandling. Äfven på Skagen har han målat båtar
och haf, likaså i Italien. Han är representerad på
Nationalmuseum af Sommar (inköpt 1912) och Hamnen
i Svolvær (ink. 1915), på Göteborgs museum af
Marsdag (1910), i Köpenhamns konstmuseum af Frostig
morgon i Lofoten (ink. 1918), i Stockholms stadshus
af Skeppsholmen, ljus sommarnatt (1923), dessutom
i Norrköpings museum, i galleriet i Helsingfors
m. fl. Som författare har L. gjort sig känd genom
romanen Jakob Tengberghs öde (1923) och skisserna
Glimtar och stick (1924) samt genom tidningsuppsatser.
G—g N.

Lindströms (Julius) stiftelse, ålderdomshem i
stadsdelen Haga i Göteborg, lämnar fri bostad åt
43 behöfvande ur pauvres honteux med företräde
för personer födda i Göteborg, grundlades af
grosshandl. Julius Lindström (se Lindström 2, sp. 656).

*Lindvall, K. A., dog 23 juni 1918.

Lindvall, Anshelm Fredrik Vilhelm, skolman, f. 13
dec. 1859 i Eskilstuna, student i Strängnäs 1878, aflade 1882
teoretisk och 1883 praktisk teol. examen samt 1890
filos. kandidatexamen i Uppsala och utnämndes 1899 till
adjunkt i kristendom, modersmålet och tyska vid högre
latinläroverket å Norrmalm i Stockholm. L. kar författat
flera läroböcker i svenska och kristendom, af hvilka må
nämnas Öfningar i satsanalys (dels för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>