Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag / 283-284 (1925) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - London ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Artois, men intogs af engelsmännen 25 sept. 1915 under
höstslaget vid La Bassée och Arras — af engelsmännen
kalladt slaget vid L. — och blef därefter en
stödjepunkt i de allierades front. Jfr Världskriget,
sp. 169 och 185.
H. J—dt.

*Loos, C. — Enligt "kanslidagboken" afreste
L. från Bender 21 jan. 1710 och återkom dit
7 juli 1711. De i Uppsala universitetsbibliotek
befintliga 8 orientritningar, som tillskrifvas L., äro
säkerligen icke utförda af honom (jfr L. W:son Munthe:
"Kungl. Fortifikationens historia", VI, 2, s. 266).
L. W:son M.


*Looström, K. Ludvig, lämnade sin befattning som
öfverintendent 1915 och sitt sekreterarskap
vid konstakademien 1921 samt dog 26 aug. 1922
i Stockholm. Han utgaf 1913—15 praktverket
Kungl. Akademiens för de fria konsterna samlingar
af målning och skulptur (porträtten åtföljda af
sakrik och värdefull text), vidare Johan Tobias
Sergel. En gustaviansk tidsbild med lätt skisserad
text till det öfverflödande bildmaterialet (1914)
samt en samling innehållsrika förstahandsstudier,
I svenska konstnärskretsar för omkring etthundrafemtio
och hundra år sedan (om Floding, Desprez, Fredenheim
m. fl., 1916).
G—g N.

Looy [lå̄i], Jacobus van, nederländsk författare och
målare. Se Holländska litteraturen. Suppl., sp. 442.

Lopez [lå’peth], ö. Se San Juans arkipelag.

*Lopez y Dominguez, J. Riktig namnform är Lopez
Dominguez. Se Dominguez, J. L. Suppl.

*Lopez y Planes. — 2. Vicente Fidal L. dog 1903.

*Lophocomi. Se äfven Människoraser, sp. 271.

Loppa. 1. Pastorat i Alta prosteri, Hålogaland
bispedömme, Norge, med socknarna Loppa, Öksfjord
och Hasvik med Galten kapell. 1,366,24 kvkm. 1,680
inv. (1920). — 2. Härad i L. pastorat, v. om
Hammerfest, Finnmark fylke, Norge. 713 kvkm. 1,680
inv. (1920). Fiske. — 3. Ö i L. härad, 12,1 kvkm. 133
inv. (1920).
1—3. K. G. G.

Lopphavet, öppna hafvet utanför ön Loppa, på gränsen mellan Troms och
Finnmark fylke.

*Loppis hör numera till Tammerfors
stift. 8,394 inv. (1922).
O. B—n.

Lora [lå’ra], stad. Se Álora. Suppl.

Lorantheæ, bot., detsamma som
Loranthaceæ.

*Lord lieutenant. Då Irland 1922
blef själfstyrande fristat inom Brittiska riket,
afskaffades där lordlöjtnantsämbetet, hvars
siste innehafvare var viscount Fitzalan (se
Howard 13, äfven i Suppl.). I spetsen för
förvaltningen ha Irländska fristaten och Nord-Irland
numera hvar sin generalguvernör.

*Lorensberg. Direktören Sophus Petersen, som
under flera år arrenderade den gamla nöjesplatsen
L., byggde där 1916 en ny modern teater med
vridscen och rundhorisont med kupol, bådadera de
första i Sverige (jfr Dekoration 2. Suppl.) samt
salong utan rader efter Wagnerteaterns mönster
(byggnadens yttre återges i fig. 11 å pl. II
till art. Göteborg. Suppl.). Lorensbergsteatern
öfvertogs 1918 af det nybildade Göteborgs
teaterbolag; teaterledare var 1917—19 Gustaf
Linden (se denne. Suppl.) och 1919—23 Per
Lindberg (f. 1890, filos. licentiat 1917, son
till den i hufvudarbetet nämnde skådespelaren och
teaterledaren August Lindberg). P. Lindbergs energiskt
fullföljda konstnärliga syften och fantasifulla
regissörskonst (i Shaksperedramer m. m.) gjorde
Lorensbergsteatern mycket uppmärksammad. Han
efterträddes 1923 af sin medhjälpare Knut Ström. Jfr
uppsats af O. Sylvan i "Nordisk tidskr." 1922.
E. F—t.

Lorensson, Lorens och Abraham. Se Westman, sp. 69.

*Lorentz, H. A., utnämndes 1912 till kurator för
Teylers stiftelse i Haarlem, men verkar fortfarande
(som e. o. professor) vid universitetet i Leiden. Han
blef 1923 led. af sv. Vet. akad. Sedan 1919 utges
en holländsk uppl. af L:s föreläsningar i fysik med
titeln Lessen over theoretische natuurkunde. Jfr
Fysik. Suppl., sp. 1108—09.

*Lorenz, K. A., dog 1923.

*Lorenzen. — 2. H. R. Hiort-L. dog 14 juni 1917
i Roskilde. Han utgaf med Hauch-Fausböll Patriciske
slægter II—III (1911—14). Postumt utkom Erindringer
fra Sönderjylland (1919).
P. E—t.

Lorenzen, Vilhelm Birkedal, dansk konsthistoriker, f. 27 jan. 1877 på
Fyn, tog skolämbetsexamen i historia 1901 och verkar
som lärare på åtskilliga ställen. Han har utvecklat
grundligt och flitigt författarskap rörande äldre och
nyare dansk byggnadskonsts historia, dels på kyrkligt
område (Helligaandsklostrenes bygningshistorie 1912,
Franciskanerklostrenes 1914, Dominikanernes 1920,
Brigittinernes 1922, Roskilde domkirke 1924), dels
i fråga om herrgårdar och slott (Rantzauske borge
og herresæder 1912, doktorsafh. Studier i dansk
herregaardsarkitektur i 16. og 17. aarhundrede
1921, Köbenhavnske palæer I, 1922), dels med
borgerlig arkitektur som ämne (Det danske hus I,
1920, Christianshavns borgerlige bygningskunst
1914). L. var redaktör af "Arkitekten" 1917—20 och
medredaktör af "Danske herregaarde ved 1920". Han
tar ifrigt del i arbetet på att leda arkitekturen
in på sunda vägar och är led. af styrelsen för
Bedre byggesæt och Dansk bygplanlaboratorium.
P. E—t.

Lorenzo Monaco [låre’ndså må̄nakå], målare. Se Lorenzo 1,
sp. 1115.

*Loreto. Vid en eldsvåda natten 22—23 febr. 1921
förstördes största delen af Casa Santas inre (altaret
och madonnabilden).

Lorettohöjden, vanlig benämning — efter ett på
höjdens krön förr befintligt, men under Världskriget
förstördt kapell, kalladt Notre Dame de Lorette —
på östra delen af höjdsträckningen mellan byn Souchez
(12 km. n. om Arras) och den 7,5 km. n. v. om denna
belägna byn Bouvigny i franska dep. Pas de Calais. L.,
från hvars krön (côte 165)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>