- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
381-382

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Maalais-partiet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

eruptionsprodukter snart h. o. h. täckt öfver den ursprungliga
kratermynningen. — Man känner maarer, utom från
det klassiska området i Eifel, från Schwabiska Alp
(Urach), Auvergne, trakten af Rom (Albano-sjön
— se Albano-bergen — och Nemisjön), Arizona och
Central-Amerika. De mest bekanta maarerna i Eifel äro
Laacher see (se Laach) och Gemündener maar vid
staden Daun.
K. A. G.

Maar [mår], Edvard Vilhelm Emil, dansk
medicinalhistoriker, f. 8 juni 1871 i Odense, blef
med. kandidat 1896, doktor 1902, var 1901—10 läkare
vid ett tuberkulossanatorium och 1904—10 därjämte
assistent vid fysiologiska laboratoriet samt blef
1911 docent och 1916 professor vid universitetet
i medicinens historia. Han har särskildt behandlat
medicinens historia under 1600-talet och utgett flera
viktiga skrifter från denna tid, bl. a. af Steno och
Thomas Bartholin.
P. E—t.

*Maartens har förnamnet Maarten (ej Marten).

Maas-armén [mās-], benämning dels på den tyska armé
(äfven kallad 4:e armén), som under fransk-tyska
kriget i aug. 1870, under öfverbefäl af kronprinsen
af Sachsen, opererade mot franska Châlons-armén
(Mac Mahon) och efter slaget vid Sedan deltog
i Paris’ belägring, dels på den tyska armé, som
under Världskriget, under general v. Emmichs befäl,
i aug. 1914 inryckte i Belgien och intog Liège. Se
Fransk-tyska kriget, sp. 1222, 1223, och Världskriget,
sp. 158.
H. J—dt.

*Maass, A., är sedan 1918 t. f. byråchef
i Domänstyrelsen och har skrifvit äfven
Kubikinnehållet och formen hos tallen i Sverige
(med tabell för träduppskattning, 1911)
och Erfarenhetstabeller för tallen (s. å.).
G. Sch.

Maas-ställningen [mās-], hufvuddelen af den
försvarslinje, som under Världskriget af tyskarna
förberedts i linjen Antwerpens västra front —
Alost—Charleroi—Fumay—Sedan — n om Verdun. Ställningen,
i sin helhet benämnd Antwerpen—Maas-ställningen,
intogs unde krigets sista vecka i nov. 1918. Jfr
Världskriget, sp. 244.
H. J—dt.

*Maasö, härad, heter nu Måsöy.

Mabon [me͡i’bən]. Se Abraham, W. Suppl.

Macaca, zool. Se Siam, sp. 311. M. är liktydigt
med Macacus (se Makakerna).

Macalister [məkä’listə], sir Donald, skotsk zoolog,
f. 17 maj 1854 i Perth, har innehaft flera biologiska
professurer och blef 1907 vice kansler för Glasgows
universitet. M. är medicinsk författare och har
dessutom skrifvit flera beaktansvärda arbeten rörande
däggdjurens anatomi. Han erhöll 1908 knightvärdighet
och blef 1924 baronet.
L—e.

Macalister [məkä’listə], Robert Alexander Stewart,
brittisk arkeolog, f. 8 juli 1870, professor i
keltisk arkeologi vid Dublins universitet, var 1900—09
och 1923—24 ledare af de af Palestine exploration
fund anordnade utgräfningarna i Palestina, där han
bl. a. 1923 gjorde betydelsefulla fynd i Jerusalem
(se d. o. Suppl.). Han har skrifvit bl. a. Studies
in irish epigraphy
(3 bd, 1897—1907), A history of
civilisation in Palestine
(1912; 2:a uppl. 1921),
The excavation of Gezer (s. å.), The philistines
(1913), A text-book of european archæology (I, 1921)
och Ireland in pre-celtic times (1922).

Macaulay [məkå̄’li], Rose, engelsk författarinna,
mycket populär för sina humoristisk-satiriska
berättelser ur samtida engelskt lif. Hon debuterade
med Abbot’s verney (1906), som följts af bl. a. The
furnace
(1907), The valley captives (1911), The
lee shore
(1912), The making of a bigot (1914),
What not (1918), Potterism (1920; sv. öfv. 1924),
Dangerous ages (1921) och Orphan island (1924). Se
R. B. Johnson, "Some contemporary novelists (women)"
(1920).

*Macbeth (sp. 339) har gjorts till hufvudperson äfven
i en opera med musik af Verdi (se denne, sp. 1210—11)
till text af Piave efter Shakspere, uppf. i Stockholm
1852 (och senare, i ny textbearbetning af H. Key,
1921). En symfonisk orkesterdikt af Rich. Strauss
har likaså M. till ämne.

*Maccari, C., dog 7 april 1919 i Rom.

*Mac Carthy (M’Carthy). 1. Justin M. dog 24 april
1912 i Folkestone.

*Mac Clean, F., dog 8 nov. 1904.

*Mac Clellan, G. B. Hans son, George Brinton
M
., är sedan 1912 professor i ekonomisk historia vid
universitetet i Princeton.

*Mac Cunn, H., dog 2 aug. 1916.

illustration placeholder

*Macdonald (sp. 350), J. Ramsay, företog
1913 som medlem af en kunglig kommission
rörande indiska förvaltningsreformer en längre
studieresa i Indien. Han måste 1914 frånträda sin
ledarställning i Labour party, enär han bestämdt
motsatte sig Englands af partiets flertal gillade
deltagande i Världskriget. Under krigsåren talade
han sällan i underhuset, men uppträdde stundom vid
fredsdemonstrationer och var 1917 synnerligen verksam
för att få till stånd en representativ internationell
socialistisk fredskongress i Stockholm. Han sökte
vid besök i Paris förgäfves förmå de franske och
belgiske socialistledarna att deltaga i kongressen och
ämnade själf bege sig till Stockholm, men hindrades
därigenom, att sjömans- och eldarunionens styrelse
förbjöd unionens medlemmar att tjänstgöra å den
ångare, med hvilken han skulle företaga öfverfarten
från England. M:s fredspropaganda kostade honom vid
valen i dec. 1918 hans underhusmandat för Leicester,
men vid 1922 års val vann han den walesiska kretsen
Aberavon, och han återvaldes där vid valen 1923 och
1924. Genom de radikale skotske partimedlemmarnas
inflytande segrade M. 1921 öfver fackföreningsledaren
J. R. Clynes vid valet till arbetarpartiets ledare i
underhuset. Såsom ledare för underhusets näst största
parti fick M., då ministären Baldwin störtats i
jan. 1924, i uppdrag att bilda ny ministär — första
gången arbetarpartiet intog regeringsställning i
England. Utom premiärministerposten åtog han sig
utrikesportföljen (22 jan.). Ministären var för
sin fortsatta tillvaro beroende af liberalernas
stöd och föranleddes däraf att till en början
föra en på frisinnadt borgerligt håll acceptabel
politik. M. hade tidigare stått i nära förbindelse
med nationalistpartierna i Indien och Egypten, men
nu varnade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:11:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcq/0221.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free