- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
389-390

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Macleaya ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

politiker, f. 1864, var 1906—24 (liberal) led. af underhuset
och därunder den Asquithliberala gruppens ledare under
den tid (1919—20) Asquith, som föll igenom vid valen
i dec. 1918, ej tillhörde underhuset. M. själf föll
igenom vid valen i nov. 1924. Han blef 1916 led. af
Privy council och erhöll 1917 knightvärdighet.
V. S—g.

Macleaya (Macleya) R. Br., bot., örtsläkte af
fam. Papaveraceæ, underfam. Papaveroideæ, med 2
arter i Öst-Asien. M. cordata, ofta kallad Bocconia
cordata,
är en ståtlig, flerårig prydnadsväxt med
stora, flikade, blågröna blad och långa, rikblommiga,
sammansatta klasar. Kronblad saknas, men ersättas af
de många rent hvita ståndarna.
G. L—m.

illustration placeholder

Macleod [məkla͡u’d], John James Richard, skotsk
fysiolog, f. 6 sept. 1876 i Cluny, Perthshire,
blef professor i fysiologi 1903 vid Western
reserve university i Cleveland (Ohio) och 1918 vid
universitetet i Toronto. Han har egnat sig särskildt
åt utforskande af kolhydratens fysiologiska och
patologiska kemi samt åt studiet af sockersjukan.
1921 (maj) började på uppslag af doktor Frederick
Grant Banting
(f. 14 mars 1891 i Alliston, Ontario,
Ca-nada), som studerade medicin under M:s ledning, af
M. och på dennes laboratorium i Toronto de arbeten,
som ledde till framställning af insulinet (se
d. o. Suppl.). Tills. med Banting erhöll M. för denna
upptäckt 1923 års Nobelpris i fysiologi och medicin.
C. G. S.

MacLeods manometer [məkla͡u’ds-], fys. Se Manometer, sp. 806, med fig.

MacMahon (M’Mahon) [məkmā’ən], sir Henry, brittisk
militär, f. 28 nov. 1862, tjänstgjorde från 1885
länge i Indien, var 1894—96 brittisk kommissarie för
gränsutstakningen mellan Afganistan och Belutsjistan
och 1905 skiljedomare om gränsen i Seistan mellan
Persien och Afganistan. M. var 1905—11 styresman
(chief commissioner) i Belutsjistan och 1911—14
utrikesminister i Indiens regering, ledde 1913—14
förhandlingarna mellan England, Kina och Tibet
ang. Tibets ställning samt var dec. 1914—dec. 1916
som high commissioner i Egypten detta lands verklige
styresman (se Egypten. Suppl., sp. 468).

*Macmaster, J. B., blef 1920 professor emeritus. Han
har ytterligare utgett bl. a. The United states in the
world war
(1918). M. var 1896—99 en af utgifvarna af
"American historical review".

MacMaster university [mäk-mā’stə jōnivə̄’siti]. Se
Toronto. Suppl.

*Macmillan. Förlaget blef 1893 aktiebolag (Macmillan
& co. Ltd), New Yorkaffären innehas af dotterbolaget
The Macmillan co.; verkställande direktör för båda
är Alex. M:s son George A. M., f. 1 aug. 1855 i
Cambridge. Jfr äfven C. L. Graves, "Life of Alexander
M." (1910).

Macnamara [mäknəmā’rə], Thomas James,
brittisk politiker, f. 23 aug 1861 i Montreal,
Canada, tog 1876 skollärarexamen i London och verkade
som skollärare till 1892, då han öfvertog utgifningen
af fackorganet "The schoolmaster". M. valdes 1907 till
(liberal) underhusledamot för en Londonvalkrets,
blef understatssekreterare 1907 vid Local
government board i Campbell-Bannermans och 1908
vid amiralitetet i Asquiths ministär. Från juni
1915 var han finanssekreterare vid skattkammaren
först under Asquith, sedan under Lloyd George
och 1920—22 arbetsminister. Han visade mycken
administrativ duglighet och gjorde sig äfven bemärkt
som slagfärdig debattör samt stod Lloyd George
personligen nära. Vid underhusvalen nov. 1924 föll
han igenom.
V. S—g.

MacNeill [məknī’l], John Gordon Swift, irländsk
jurist, f. 11 mars 1849 i Dublin, blef advokat där
1876, var professor i statsrätt och straffrätt vid
King’s Inns i Dublin 1882—88 samt blef 1909 professor
i statsrätt vid Irlands nationella universitet. M. var
1887—1918 led. af underhuset och gjorde sig där känd
som sarkastisk debattör och grundlärd auktoritet
i fråga om konstitutionell praxis. Bland M:s
skrifter märkas The irish parliament (1885) och The
constitutional and parliamentary history of Ireland

(1918).
V. S—g.

MacNeill [məknī’l], Eoin (John), irländsk historiker,
politiker, f. 1868 i Glenarm, grefskapet Antrim, på
Irland, är professor i forn- och medeltida irländsk
historia vid University college inom National
university of Ireland. Vid sidan af Douglas Hyde
var han en bland stiftarna 1893 af Gaelic league (se
d. o. Suppl.) och blef tidigt en af sinnfeinrörelsens
mest bemärkta män. Han presiderade 25 nov. 1913
vid det möte i Dublin, då beslut fattades om att
som motvikt mot Ulsters frivilliga armé upprätta
irländska trupper, National volunteers, och ledde
sept. 1914 utbrytningen ur dessa af en fristående kår,
Irish volunteers. Han blef 1915 ordf. i dess råd,
var synnerligen verksam som dess rekryteringstalare
och fungerade våren 1916 som den nya frivilliga arméns
stabschef. I denna egenskap utfärdade han 22 april,
när en påräknad tysk vapensändning gått förlorad,
order om den planerade påskresningens uppskjutande
(se Irland. Suppl., sp. 679). Efter upprorets
misslyckande fängslades han, miste sin professur
och dömdes till lifstids straffarbete. Han blef
emellertid 1917 frigifven, återinsattes 1918 af
universitetsmyndigheterna i sin professur, var 1918—22
led. af engelska underhuset, där han dock ej tog säte,
häktades ånyo 1920, men frigafs juni 1921 kort före
ingåendet af stillestånd mellan sinnfeinarna och
regeringen. M. var sedermera talman i Dail Eireann
1921—22 och blef jan. 1922 undervisningsminister i
den nya Fristatens provisoriska regering. Sedan 1923
är han led. af Fristatens parlament (Dail Eireann),
undervisningsminister och led. af Fristatens exekutiva
råd.
V. S—g.

Macocha [ma’tsåcha], ett 142 m. djupt
instörtningsbäcken i Märiska karst, omkr. 20
km. n. om Brünn, Tjecho-Slovakien. I närheten
ligga flera droppstensgrottor (se fig. å
sp. 391). M. besökes mycket af turister.
O. Sjn.

Maconaträd [-kå̄-], Symphonia globulifera L. fil.,
bot., ett till fam. Guttiferæ, underfam. Clusioideæ,
hörande träd, som växer i tropiska Väst-Afrika och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:18:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0225.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free