- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
447-448

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Marby ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kardinalen. När Richelieu stärkt sin maktställning efter
krisen i nov. 1630 ("la journée des dupes"), lät han
sin hämnd drabba M. och dennes broder och politiske
meningsfrände, sigillbevararen Michel de M. (f. 1563,
d. 1632). Denne sistnämnde miste sina ämbeten och
förvisades från hofvet, marskalken arresterades
(dec. 1630) och blef efter en partiskt förd rättegång
dömd till döden (8 maj 1632) och två dagar därefter
afrättad. — Om en brorsdotter till Michel de M.,
Louise de M., gift Le Gras, se d. o. Suppl. Om
marskalk de M:s fall se närmare P. de Voissière,
"L’affaire du maréchal de M., 1630—1632" (1924).
V. S—g.

*Marinattaché. Sverige har f. n. (jan. 1925)
blott 2 marinattachéer i tjänst, en i London, äfven
attacherad i Oslo, och en i Berlin, äfven attacherad
i Köpenhamn.

Marin bildning, geol. Se Sötvattensbildning.

Marinetti, Filippo Tommaso, italiensk författare,
f. 22 dec. 1878 i Alexandria, Egypten, i hvars
jesuitkollegium han fick sin första undervisning,
studerade vid Sorbonne, där han fullkomligt lärde
sig behärska franskan (en del af hans arbeten är
på franska), i Pavia och Genua, juris doktor. I
besittning af stor förmögenhet, kunde M. egna sig
åt sina litterära böjelser oberoende af ekonomiska
hänsyn, kring sig samla en krets ungdomar och
ge ut tidskrifter (bl. a. "Poesia", 1904, tills.
med S. Benelli). M:s tidigare alstring (dramat La
conquête des étoiles,
1902, dikterna Destruction,
1904, m. fl.) väckte mindre uppmärksamhet. Dess
mera buller väckte hans 1909 utgifna futuristiska
manifest (jfr Futurism. Suppl.), med sin
krigsdyrkan, sin afsky för det förflutna och dess
verk, sin italienska chauvinism, sitt kvinnohat,
sin våldsamt sprängda framställning. En viss reklam
fick rörelsen därigenom, att polisen beslagtog M:s
roman Mafarka il futurista (1910) som osedlig. M:s
senare arbeten (Re Baldoria, 1910, Le futurisme,
1911, La bataille de Tripoli, s. å., Le monoplan
du pape,
1912, Zang-tumb-tumb, 1914, Guerra, sola
igiene del mondo,
1915, Teatro futurista sintetico,
s. å., med flera andra; Come si seducono le donne,
1917, Cinque anime in una bomba, 1919, Democrazia
futurista,
s. å., m. fl.) ha icke vunnit någon större
läsekrets. M. har numera väsentligt dämpat sina
öfverdrifter och i samma mån blifvit mera uppskattad.
R—n B.

*Marinförvaltningen fick ny instr. 20 sept. 1919 (med
vissa ändringar genom k. kung. 31 dec. 1921). De
viktigaste nya bestämmelserna bestå däri, att
inspektören för undervattensbåtsvapnet deltar
i beredningen af ärenden, som angå detta vapen,
samt är närvarande vid föredragningen af dylika;
detsamma gäller om chefen för marinens flygväsen
beträffande flygväsendet och stabschefen hos chefen
för Kustartilleriet ang. kustfästningarna samt
Kustartilleriets personal och materiel. F. ö. skall
Marinförvaltningen samråda med cheferna för
Marinstaben, Kustartilleriet och Fortifikationen i
frågor, som röra äskande af anslag till ny eller
till förändring af förefintlig krigsmateriel,
kustfästning, förslag till personalstater, utrustning
och beklädnad, enhvar i hvad hans befattning angår.
H. W—l.

*Mariningenjörkåren omfattar enl. 1924—25 års stat
60 beställningar, näml. 1 marinöfverdirektör, 3
marindirektörer af 1:a och 3 af 2:a graden,
16 mariningenjörer af 1:a och 8 af 2:a graden,
4 extra mariningenjörer, 5 specialingenjörer
af 1:a, 10 af 2:a och 5 af 3:e graden samt 5
mariningenjörsstipendiater. — Specialingenjörerna
äro stations-, min-, torped-, artilleri-, verkstads-
och elektroingenjörer samt kemister. Mariningenjörkåren
i k. flottans reserv omfattar (1925) 2
marindirektörer, 5 mariningenjörer af 1:a och 6 af 2:a
graden. — Bestämmelser ang. antagning och utbildning
af mariningenjörselever, -aspiranter och -stipendiater
samt anställning af extra mariningenjörer innefattas i
k. kung. 13 okt. 1905 med ändringar 10 april 1915,
30 dec. 1916, 22 sept. 1917 och 6 febr. 1920.
H. W—l.

*Marinintendenturkåren omfattar enl. 1924—25 års
stat 78 beställningar, näml. 1 marinöfverintendent,
7 förste marinintendenter, 40 marinintendenter af 1:a
och 20 af 2:a graden samt 10 marinunderintendenter.
Marinintendenturkåren i k. flottans reserv
omfattar (1925) 5 förste marinintendenter, 6
marinintendenter af 1:a och 8 af 2:a graden samt 12
marinunderintendenter. — Bestämmelser ang. antagning
och utbildning af marinintendentselever och -aspiranter
innefattas i k. kung. 11 dec. 1903
med ändringar 12 sept. 1910 och 30 dec. 1916.
H. W—l.

*Marinlitteraturföreningen har ytterligare utgett
12 originalarbeten och 3 öfversatta arbeten.

*Marinläkarkurs. Utom den i hufvudarb. nämnda
kursen anordnas å Karlskrona station
i mån af behof fackutbildningskurser
för marinläkarstipendiater öfver stat.
J. K.

*Marinläkarkåren (förk. Mlk) räknar nu (1925)
stamanställda marinöfverläkaren (chef),
3 förste marinläkare (1 förste läkare å hvardera
flottstationen, Karlskrona och Stockholm, samt 1
fästningsläkare i Vaxholms fästning), 13 marinläkare
af första graden
(kunna efter 10 års väl vitsordad
tjänstgöring utnämnas till förste marinläkare
i Mlk
), 20 marinläkare af andra graden (kunna
efter 3 år utnämnas till marinläkare af första
graden i Mlk
), 10 marinläkarstipendiater samt 10
marinläkarstipendiater öfver stat, i beväringsåldern
varande med. kandidater eller licentiater, som
på detta sätt fullgöra sin värnpliktstjänstgöring.
Dessutom finns en reserv af några och
70, de fleste f. d. stamanställda läkare.
J- K.

Marinpanna. Se Ångpanna, sp. 1071.

*Marinstaben. Om organisationen se k. kung. 24
okt. 1913 (med ändringar 2 juli 1915, 1 dec. 1916,
16 nov. 1917 och 31 dec. 1921) samt generalorder 20
nov. 1915 (med ändringar 30 dec. 1916, 9 maj 1919
och 17 maj 1922), innehållande närmare bestämmelser
ang. verksamheten i fredstid. Utöfver de 4 i
hufvudarbetet nämnda afdelningarna har tillkommit
operationsafdelningen, som utarbetar planer för
sjöstridskrafternas och kustfästningarnas utveckling
och krigsberedskap, användningen af marinens
stridskrafter i krigstid m. m. samt handlägger ärenden
beträffande marinens taktik, signalväsen och
bevakningstjänst äfvensom folkrättsliga spörsmål
beträffande krigsväsendet. Motsvarande ärenden ha
öfverflyttats från kommunikationsafdelningen, som
förutom frågor rörande lotsväsendet, militärleder,
farleder, kanaler m. m. handlägger ärenden beträffande
kustsignalväsendet,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:11:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcq/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free