- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
487-488

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Maurel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

anställde stora skador. Bl. a. förstördes
justitiepalatset och klädeshallarna. Staden
hölls besatt af tyskarna från 27 sept. s. å. till
vapenstilleståndet. Jfr Världskriget, sp. 169, 170
och 245.
H. J—dt.

*Meckel. — 3. J. Fr. M. Hans mest betydande arbete
är System der vergleichenden anatomie, fullb. i 6
bd 1821—33.

*Mecklenburg är nu deladt i två republiker:
M.-Schwerin och M.-Strelitz, det förra till
storleken den 6:e af Tyska rikets stater med 657,330
inv., 50 på 1 kvkm., det senare till storleken den 11:e
och till folkmängden den 16:e af dem med 106,394
inv., 36 på 1 kvkm. (1919). Enligt nu gällande
författningar, för M.-Schwerin af 17 maj 1920 och
för M.-Strelitz af 29 jan. 1919 (med ändringar 24 maj
1923), äro båda länderna själfständiga, icke längre
med hvarandra förbundna fristater i Tyska riket. I
bägge utöfvas statsmakten af tre organ: folket,
landtdagen och statsministeriet. Landtdagen, med i
M.-Schwerin 67, i M.-Strelitz 35 medl., väljes af
folket medelst allmän, lika och direkt rösträtt samt
proportionell valmetod för 3 år. Den stiftar lagar
och kontrollerar förvaltningen samt kan upplösas genom
folkbeslut, i M.-Schwerin äfven genom eget beslut med
2/3 majoritet. Folkomröstning eger rum ang. lagförslag
och upplösning af landtdagen före valperiodens
utgång. Initiativet därtill utgår i M.-Strelitz alltid
från ministären, i M.-Schwerin dels från ministären,
dels från folket själft i form af folkpetition. I
M.-Schwerin, men icke i M.-Strelitz, kan landtdagen
tillsätta undersökningskommissioner och anklaga
ministrarna inför statsdomstolen. Statsministeriet,
som saknar själfständig rätt att upplösa landtdagen
och hvars medlemsantal bestämmes af landtdagen,
väljes i M.-Schwerin af landtdagen, men utnämnes i
M.-Strelitz af landtdagspresidenten. Ministrarna
måste åtnjuta landtdagens förtroende och kunna
af denna när som helst entledigas. I M.-Schwerin
finnes en af 4 jurister och 5 landtdagsmedlemmar
bestående statsdomstol för tvister om författningen
samt anklagelser mot ministrar och deputerade. Äfven
lokalförvaltningen har grundligt demokratiserats i
båda länderna 1919, 1920 och 1922. Litt.: M. Wenzel,
"Die neuen mecklenburgischen verfassungen" (i
"Jahrbuch des öffentlichen rechts" X, 1921).

Historia. Storhertig Adolf FredrikV af M.-Strelitz
dog 1914, hans son Adolf Fredrik VI, f. 1882, begick
själfmord 24 febr. 1918, och regeringen öfvertogs
då af regerande storhertigen i M.-Schwerin, Fredrik
Frans
IV, i afvaktan på tronföljdens definitiva
reglering och de båda storhertigdömenas förening
(representanten för ättens i Ryssland naturaliserade
yngre gren, hertig Karl Mikael, väntades afsäga sig
sina tronanspråk). Emellertid kom tyska revolutionen
i nov. 1918 emellan. I båda storhertigdömena
utropades republik, och Fredrik Frans afsade sig
14 nov. sina tronanspråk. Författningsgifvande
församlingar inkallades i båda länderna hvar
för sig och antoge nya författningar (se ofvan),
hvarvid föreningstanken sköts åt sidan. I båda de nya
republikerna vidtog ett genomgripande reformarbete
i fråga om sociala förhållanden, förvaltning
m. m. Den gamla ständerförfattningen afskaffades,
lokalförvaltningen i stad och på land nyorganiserades
efter moderna grundsatser (om detaljer se P. Herre,
"Politisches handwörterbuch", II, 1923, sid. 106—108), nya
förvaltningsdomstolar inrättades, den prästerliga
uppsikten öfver skolväsendet afskaffades o. s. v. Vid
valen till författningsgifvande landtdagar erhöllo i
bägge länderna socialdemokraterna hälften af mandaten,
men numera finnes i båda landtdagarna borgerlig (om
än inbördes söndrad) majoritet. — Litt.: O. Vitense,
"Geschichte von M." (1920).
E. A—t. V. S—g.

Mecklenburgska bukten. Se Östersjön, sp. 263.

Mecum, Fr. Se Myconius 2.

Meda, Filippo, italiensk politiker,
f. 1 jan. 1869 i Milano, blef efter att ha
vunnit filos. och juris doktorsgrad tidningsman,
uppsatte och redigerade flera klerikala tidningar
och tidskrifter samt blef 1909 deputerad. Han är
ledare för högra flygeln af katolska folkpartiet
("partito popolare") och var 1916—21 medlem af
flera koalitionsministärer (finansminister under
Boselli juni 1916—okt. 1917 och under Orlando
okt. 1917—juni 1919, skattkammarminister
under Giolitti juni 1920—april 1921).
V. S—g.

*Medan, som ligger på nordöstra kusten af Sumatra
och har 45,248 inv. (1920), är en betydande, starkt
europeiserad stad, som får allt större betydelse.

Medborgaren, tidskrift utg. af Allmänna
valmansförbundet, riksorganisationen, har
under detta namn utkommit fr. o. m. febr. 1920
med 1 n:r i månaden. Den är en fortsättning af
Allmänna valmansförbundets månadsblad, som började
utges i nov. 1915. Från början eg. ett organ för
högerorganisationen och dess inre angelägenheter,
har "Medborgaren" med bibehållande af denna
uppgift alltmer utvecklat sig till en politisk
tidskrift. Utgifvare ha varit Birger Petersson,
Jonas Folcker samt sedan 1923 åter den
förstnämnde. Prenumerantantalet är omkr. 10,000; många
nummer utgå i en uppl. på 20,000 ex. och däröfver.

Medborgarlagen kallas den nya lag om förvärfvande
och förlust af svenskt medborgarskap, som
utfärdades 23 maj 1924 (Sv. förf. saml. n:r 130)
och ersatte såväl 1894 års lag om förvärfvande och
förlust af medborgarrätt som 1858 års k. förordn.
ang. naturalisation. Samtidigt framlades förslag
till likartad lagstiftning i Danmark och Norge. Den
nya lagen står i hufvudsak på samma principiella
ståndpunkt som den äldre rätten, men innebär i olika
delar vissa afvikelser. Den viktigaste består däri,
att svensk kvinna, som gifter sig med utländsk man,
behåller svenskt medborgarskap, så länge hon ej tar
sitt hemvist utom Sverige, hvaremot makarnas barn
följa fadern. Utländsk kvinna, som gifter sig med
svensk man, blir däremot äfven utan inflyttning svensk
medborgare med alla däraf följande förmåner, äfven om
äktenskapet skulle vara ett skenäktenskap. Lagen har
vidare tagit viss hänsyn till nyare lagstiftning om
vårdnaden öfver barn, om hemskillnad m. m., och låtit,
i anslutning härtill, omyndigt barn dels efter faderns
död, dels när vårdnaden eljest ligger å modern och
gemenskapen mellan fadern och modern är rättsligen
bruten, följa modern i fråga om medborgarskap i trots
af äktenskaplig börd. Den betydelsefullaste ändringen
ligger dock däri, att den s. k. 10-årslagen upphäfts,
d. v. s.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:11:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcq/0274.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free