Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Metallografförbundet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
används äfven i stor utsträckning för att öfverdraga
bryggeripannor och färgkokare med aluminium i stället
för att förtenna dem. Äfven ömtåliga föremål, såsom
väfnader, kunna metalliseras. Jfr "Industritidningen
Norden", 1924, s. 3.
C. B—s.
Metallografförbundet, Svenska. Se Svenska metallografförbundet. Suppl.
Metallografiska institutet i Stockholm har till
hufvuduppgift att främja och bedrifva forskning inom
metallografien och angränsande vetenskapsområden;
vid sidan däraf eger det understödja industrien med
undersökningar af mera omedelbart praktisk art. Det
kom till stånd 1917—20 genom en insamling inom
svensk järn- och metallindustri, som igångsattes af
Stockholms högskola och Järnkontoret och inbragte
ung. 1 mill. kr. Dess grundstadgar stadfästes af
K. M:t 21 maj 1920. Genom riksdagsbeslut af 1920
uppläts större delen af Bergshögskolans och Tekniska
högskolans materialprofningsanstalts förutvarande
lokaler åt institutet. Genom understöd från en
sammanslutning af de ursprunglige donatorerna jämte
nya stödjande medlemmar, bildande Metallografiska
institutets stiftelse, kunde tjänstemän anställas från
början af 1921. Institutet åtnjuter äfven ett mindre
statsanslag. Till föreståndare utsågs professor Karl
Benedicks (se Benedicks 5. Suppl.), som har stor
förtjänst om dess tillkomst. Till styrelse utser
stiftelsen 2 led., regeringen, Stockholms högskola,
Järnkontoret och Ingenjörsvet. akad. hvardera
1. Vid inredningen har stor vikt lagts på
skapandet af möjligheter att inom institutet
förfärdiga erforderlig undersökningsapparatur,
hvarför dess verkstadsafdelning blifvit synnerligen
väl utrustad. Vid institutets invigning (maj 1922)
öfverlämnade sir Robert Hadfield (se d. o. Suppl.) ett
forskningsstipendium. Forskningsverksamheten har
resulterat dels i ett större antal på skilda håll
publicerade uppsatser af såväl rent vetenskaplig
som praktisk art, dels i ett afsevärdt antal
för industrien verkställda utredningar. Se
C. Benedicks, "Metallografiska institutet"
(I "Jernkontorets annaler", 106, 203, 1922).
A.W-n.
Metalltermometer. Se Termometer.
*Metalltrådslampa. Se ock Belysning 2. Suppl.,
sp. 529.
Metallvingesvärmaren, Allmänna, zool. Se Zygænidæ, sp. 891.
Metamer, Metameri, zool., detsamma som segment
(se d. o. 2) och segmentering.
Metanefros [-frå̄s], anat., efternjuren. Se Njurar,
sp. 1089
Metapsykologi, psyk., term, uppfunnen af Ch. Richet,
för att beteckna hvad man eljest kallat psykisk
forskning (se d. o.).
Metasomatiska malmer (af grek. meta’, efter, och
soma, kropp, den, som intar en annans plats),
miner., sådana malmer, som bildats därigenom,
att en bergartsmassa helt eller delvis upplösts
och dess plats intagits af ett malmmineral. Den
metasomatiska omvandlingen, äfven kallad metasomatos,
innebär, att fasta mineralämnen komma i kontakt med i
jordskorpan cirkulerande lösningar af metallsalter,
hvarvid omsättningar af ämnena komma till stånd och
malmmineral utskiljas. Dylik omvandling förekommer
synnerligen allmänt, vid bildningen både af
malmmineral och andra mineral. — Processen kan
enklast förklaras med bildningen af järnspat efter
kalkspat som exempel. En lösning, som innehåller
Fe Co3, kolsyrad järnoxidul, träffar på sin väg i
jordskorpan kalkspat eller kalksten. Ett utbyte
af beståndsdelarna sker på så sätt, att Ca Co3,
kolsyrad kalk, går i lösning och bortföres, medan
i dess ställe Fe Co3 utskiljes i fast form som
järnspat. Förträngningen sker i allmänhet lätt,
när ett mineral bildas, som är svårare lösligt
än det utfällande mineralet eller bergarten.
K. A. G.
Metasomatos [-å̄s]. Se Metasomatiska malmer. Suppl.
Metatarsalgi, med. Se Mortons sjukdom. Suppl.
Metaxylol [-å̄l], kem. Se Xylol.
Meteorological office [mītiərəlå’dʃikl å’fis]. Se
Meteorologiska centralanstalter. Suppl.
Meteorologisk [-låg-], som hör till meteorologien;
som rör väderleksförhållandena.
*Meteorologiska centralanstalten sammanfördes 1
jan. 1919 med Hydrografiska byrån till ett under
Jordbruksdepartementet sorterande centralt ämbetsverk,
Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt (se
d. o. Suppl.).
*Meteorologiska centralanstalten i Finland
skildes genom förordn. af 15 nov. 1918 från Finska
vet. soc. och ställdes som en statens institution
direkt under Landtbruksministeriet. Dess uppgift är
att utföra och leda meteorologiska, aerologiska,
magnetiska och därmed i nära samband stående
geofysiska undersökningar i landet. Anställda
äro 1 direktor, 3 afd.-föreståndare (för
väderleksobservationer och prognoser, för
nederbördsobservationer och för studiet af de
högre luftlagren och arbetena på drakstationen)
samt 2 assistenter och nödiga biträden. Direktorn
och afd.-cheferna bilda jämte en konsultativ
led. Meteorologiska kommissionen, som behandlar
förslag rörande anstalten, afger årsredogörelse
och förslag till tjänsters besättande.
T. C.
*Meteorologiska centralanstalter. Meteorologiens genom
Världskriget och flygtrafikens uppblomstring starkt
stegrade betydelse afspeglas tydligt genom ökade
anslag till centralanstalterna och deras stationsnät,
hvilket flerstädes föranledt deras omorganisation
i riktning mot centralisering af ledningen och
upprättandet af sekundära prognoscentra vid exempelvis
flyghamnarna. I Frankrike uppstod 1920 Office
national météorologique genom sammansmältning af
Bureau central météorologique de France med Service
géographique de l’armées meteorologiska afd.; militärt
organiseradt under öfverste Delcambres ledning, har
"O. N. M." mäktigt bidragit till prognosmetodernas
förbättring (serien "Mémorial") och deras ställande
i det praktiska lifvets tjänst. I England har
Meteorological office ställts under Air ministry,
öfvertagit jämväl engelska och skotska meteorologiska
sällskapens stora nät af frivilliga observatörer och
dessutom spelat en viktig roll vid utformandet af
ett enhetligt system för det europeiska utbytet af
väderlekstelegram. Det norske meteorologiske institut
har under sig fått prognoscentraler i Bergen och
Tromsö. I Bergen har dessutom, till stor del genom
privatpersoners stöd, upprättats ett institut för de
atmosfäriska lagarnas utforskning och utnyttjande
i prognossyfte under professor Bjerknes’ ledning;
grundläggande arbeten, som förskaffat institutet
världsrykte, ha där utförts.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
