- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
559-560

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mirabeau ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

alltsedan 1861 hvilat på hvarje mir och af dess medlemmar
gemensamt skulle gäldas, år 1905 utan vidare
afskrefs. Genom en ukas af 1906, följd af en lag af
1910, bröt sedan Stolypin radikalt mirtvånget: hvarje
enskild bonde erhöll rätt att utträda ur miren och
att därvid få sin resp. andel af byjorden upplåten
åt sig med enskild eganderätt; hvarje mir, där
två tredjedelar af medlemmarna uttalade sig därför,
skulle upplösas, och mirerna i de byar, där sedan 1861
ingen omskiftning af jorden skett, skulle betraktas
såsom upplösta. Reformen — som från Stolypins sida
först och främst egde politiska bevekelsegrunder och
utgjorde ett försök att skapa en, som han hoppades,
konservativ bondebourgeoisie — framkallade en
hetsig debatt med massor af skäl för och emot; den
upplösning af mirerna, som omedelbart påbörjades,
hade, trots att saken med alla medel påskyndades, vid
krigsutbrottet 1914 icke fortskridit så långt, att
man kunde bedöma reformens ekonomiska och politiska
konsekvenser. Om jordförhållandena i Ryssland
efter bolsjevikrevolutionen se Ryssland. Suppl.
A. Kgn.

*Mirabeau. — 2. G. H. de Riquetti, markis
de. Bland nyare biografier må nämnas äfven
A. Mézières, "Vie de M." (1891; sv. öfv. 1918).

*Mirabilis, bot. Rötterna af M. Jalapa (inhemsk i
Mexico) kallas falsk jalaparot.

*Mira Ceti. 1923 konstaterade A. Joy, att denna
stjärna företer periodiska förskjutningar af de
ljusa spektrallinjerna, häntydande på tillvaron af en
drabant. Denna upptäcktes äfven efter Joys anvisningar
af R. Aitken på Lickobservatoriet. Upptäckten i fråga
öppnar möjligheter till en revision af hittills
rådande åsikter om naturen af de långperiodiska
variabla stjärnorna (se äfven Variabla stjärnor).
B—d.

*Miramar. 1. Slottet är nu italiensk statsegendom.

Mirbach (M.-Harff), Wilhelm von, grefve,
tysk diplomat, f. 2 juli 1871 i Ischl, blef
1908 leg.-sekreterare i Petersburg, var 1911—14
föredragande råd i tyska utrikesministeriet och blef
1915 sändebud i Aten, men utvisades därifrån nov.
1916 till följd af kraf därom från de allierades
sida. M. tjänstgjorde därefter vid tyska
militärförvaltningen i Bukarest till dec. 1917, blef
april 1918 tyskt sändebud i Moskva, men mördades redan
6 juli s. å. af socialrevolutionära motståndare till
bolsjevikregeringen.

*Mirbeau, O., dog 16 febr. 1917 i Paris. Af hans sista
verk må nämnas La 628-E 8. (1907) och Dingo (1912).

*Mirchond. I rad 2 står Chāvend-schāb bör vara
Chāvend-schāh.

Miriam, pseudonym. Se Przesmycki, Z.

Miris dolabratus, zool. Se Ängsskinnbaggar.

Misantropen (Le misanthrope), karaktärskomedi af
Molière (se denne, sp. 844 och 845).

Mišić [mi’ʃitj], Zivojin, serbisk militär,
f. 7 juli 1855, d. 20 jan. 1921, officer 1876,
generalstabsofficer, öfverste 1901 och general 1912,
var under Balkankrigen 1912—13 och Världskrigets
första skede generalstabschefen Putniks närmaste
man. Som chef för 1:a armén (nov. 1914) tillfogade
han 3 dec. österrikarna ett afgörande nederlag vid
Rudnik, så att de måste utrymma landet.
1915 års fälttåg slöts med serbiska härens
upplösning. Under återtåget öfvertog M.,
som utnämnts till fältmarskalk (vojevod),
generalstabschefsbefattningen efter Putnik,
som insjuknat. I aug. 1917 blef M. ånyo chef för
1:a armén, på Salonikifronten, och i juni 1918
generalstabschef. Som sådan bidrog han i hög grad
till den slutliga segern.
H. J—dt.

Misis, stad. Se Mopsuestia.

Miskow, Sextus, dansk tonsättare, f. 3 febr. 1857
i Nyborg, elev af Neupert och i sång af K. Helsted,
debuterade 1879 på k. teatern som Jakob i Méhuls
"Joseph", studerade sång i Wien 1885—86 och
har sedan verkat som kompositör, sånglärare och
musikkritiker. Han har tonsatt sagospelen Snehvide
och Fyrtöjet samt skrifvit musik till flera dramer,
solosånger m. m.
P. E—t.

Misore-öarna. Se Schouten-öarna.

*Misrata tillhör nu italienska kolonien Libia. Det
besattes af italienarna 8 juli 1912.

*Missale. På grund af Tridentinska konsiliets
beslut utgaf Pius V 1570 den romerska mässan,
Missale romanum. Det visade sig, att texten kräfde
ytterligare revision, och en sådan vidtogs 1604 af
Klemens VIII, men slutgiltigt resultat nåddes först
1634 under Urban VIII, då Missale romanum i sin ännu
gällande normativa utformning utgafs. Med hänsyn till
de smärre förändringar, som blefvo en följd af den af
Pius X genomförda revisionen af romerska breviariet,
utkom Missale romanum i reformerad upplaga 1911.
E. M. R.

Om svenska kyrkans nya missale se art. Kyrkomusik i
Tillägg till Suppl.

*Missbildning. Om missbildningar hos växter se
Antherofylli, Apostasis, Atrofi 2, Blastomani,
Diafys 2, Dialys 2, Enation, Epistrofi, Fasciation,
Fascierad, Fördubbling, Förgröning, Heteromorfi,
Hyperplasi 2, Hypertrofi, Kladomani, Kohesion 2,
Metaplasi, Oolys, Peloria, Petaloidi, Prolifikation,
Sepalodi och Virescens. Litt.: O. Penzig,
"Pflanzen-teratologie" (1921—22).

Missbörd, med. Se Mola.

Missing link [mi’siȵ li’ȵk], eng., felande länken
(se d. o. Suppl.).

*Mission (sp. 665). — 2. Efter Världskriget visar
den romersk-katolska kyrkans missionsstatistik
stark tillväxt, sammanhängande med ett
intensivt arbete för att stärka missionens
bärkraft. Katolska kyrkan förstår att använda
skolor, gymnasier, prästseminarier, universitet
och friare sammanslutningar för detta ändamål. En
missionsprofessur har upprättats vid det katolska
universitetet i Washington, och sådana förberedas
vid den nya katolska högskolan i Nijmegen och vid
katolska institutet i Paris. En utbildningsanstalt
för läkarmissionärer har efter protestantisk
förebild 1923 upprättats i Würzburg, och
det arbetas i samma riktning bland katoliker i
Italien, Holland, England och Amerika. Likaledes
efter protestantisk förebild förberedes ett
katolskt studentmissionsvärldsförbund. Efter
föredöme från Wiens universitet ha sedan 1922
"lekmanna-akademikerföreningar för missionen"
börjat bildas vid katolska högskolor, och i
Rom hölls 1923 en lekmanna-akademikerdag för
missionen. Prästmissionsförbundet är i stark tillväxt
i Tyskland, Tjecho-Slovakien, Belgien, Frankrike
och Italien. Under de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:46 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0310.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free