- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
587-588

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Moltkenborg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

587

Monedula signata-Mongoliet

588

Claude Monet.

för allmänna arbeten i Lloyd Georges
koalitionsministär. I april 1921 blef han
hälsovårdsminister och afgick samtidigt med Lloyd
George okt. 1922. M. tillhör det liberala partiets
högra flygel och har länge varit en bland Lloyd
Georges förtrognaste politiska vänner. M. utgaf 1912
den politisk-ekono-miska essaysamlingen Questions of
to-day and to-morrow. - M:s broder Robert Ludwig M.,
f. 9 sept. 1867, var faderns medhjälpare vid dennes
senare kemisk-tekniska forskningar, som han själf
fortsatt; han leder flera bolag inom nickelindustrien
och har bekostat betydande arkeologiska ut-gräfningar
i Egypten. V. S-g.

Mone’dula signata, zool. SeMotukaflugan och Rof
steklar, sp. 612.

Monega’sker, invånarna i Monaco.

’Monet, Cl., f. 14 nov. 1840 i Paris, är numera
mycket talrikt representerad i Paris’ museer, äfven
i Louvre i donerade samlingar. Nyaste monografier
öfver M. af A. Alexandre (1921) och G. Geffroy
(1922). G-gN.

*Moneta, E. T., dog 10 febr. 1918 i Milano.

Monetär (af lat. mo-neta, mynt), mynt-; som hör
till myntväsendet.

’Monfalcone tillhör nu Italien, distriktet
Gradisca. 8,133 inv. (1910). Under Världskriget
intogs M. efter några dagars beskjutning af
italienarna 9 juni 1915, hvarefter österrikarna i
aug. och sept. gång på gång bombarderade M. och
sköto dess skeppsvarf i brand, hvarjämte deras
flygare bombarderade Adriaverken flera gånger 1915
-17. 27 okt. s. å. återtogs M. af österrikarna,
då delvis förstördt. Jfr Världskriget, sp. 195.
L. W:sonM.

* Mongoliet. Inre (sydöstra) M. har föga berörts
af det senaste årtiondets omhvälfningar. Under
de förvirrade förhållandena i Kina 1912 förekom,
äfven i Inre M., som styrdes af i Peking utsedda
"tatargeneraler", en resning, men den blef snart
undertryckt. I de Kina af Japan 25 maj 1915
af-tvungna fördragen och notväxlingarna (se Kin
a. Suppl., sp. 1012) gåfvos emellertid åt Japan
vidsträckta ekonomiska privilegier i det till södra
Mandschuriet gränsande "östra Inre M.", och Japans
framtida inflytande inom detta område är ännu en öppen
fråga. - Mera växlande ha förhållandena varit i det
vidsträckta och glest befolkade Yttre M., hvartill
räknas de områden, som under Kinas kejsartid stodo
under öfveruppsikt af kinesiska am-baner i Urga och
Kobdo samt en "tatargeneral" i Uliasutaj, under
hvilka en mängd infödda furstar utöfvade en rätt
vidsträckt lokal styrelsemakt. Dessa furstar känae sig
redan under kejsartiden besvärade af den kinesiska
ämbetsmannauppsikten, och den boskapsskötande
befolkningen såg med missnöje invandringen af
jordbrukande kinesiska nybyggare. Revolutionen i
Kina 1911-12 gaf Ryssland tillfälle att för sina
expansionssyften begagna

detta mongoliska missnöje. Med finansiellt ryskt stöd
förklarade sig i nov. 1911 de mongoliske furstarna,
som i juli s. å. uppvaktat med en beskickning i
Petersburg, oberoende af Kina och utropade till
M:s härskare (kejsare) den förnämste i sin krets,
den s. k. "lefvande Buddha" 1. H u-t u k h t u (ett
slags påfve) i Urga. Med denna nya regering i Urga
afslöt Ryssland 3 nov. 1912 ett fördrag, hvari det
lofvade stödja den nya regimen och särskildt dess
rätt till en nationell armé samt att ej medge,
att kinesiska trupper eller kolonister finge
inkomma i M. Den mongoliska regeringen beviljade
i gengäld vidsträckta ekonomiska privilegier åt
ryska undersåtar. Då Juan-schi-kai stadgat sitt
välde i Kina, kom det mellan honom och Ryssland
till en uppgörelse om M., fördraget i Peking 5
nov. 1913. Ryssland erkände där, att M. utgjorde
"en del af Kinas territorium", Kina åter erkände M
:s autonomi och afstod från att inblanda sig i dess
kommersiella och industriella angelägenheter och från
att ditsända trupper eller kolonister. Äfven Ryssland
afstod från kolonisation och från att i M. hålla
andra trupper än en liten konsulatsvakt. Dessa aftal
supplerades genom öfverenskommelsen i Kiachta 7 juni
1915 mellan Ryssland, Kina och M:s härskare, som i
fördraget får titeln "Bogdo Djembzun Damba Hutukhtu,
kan af Yttre M." Där bekräftades de kinesisk-ryska
af talen af 1913. och M. erkände formligen Kinas
"suzeränitet". M. fick bl. a. rätt att med utländska
makter ingå fördrag af kommersiell och industriell
natur. Kina skulle i Urga hålla en resident med ombud
i Uliasutaj och Kobdo, men lika litet som Ryssland
inblanda sig i "Yttre M:s system af autonom inre
förvaltning". Med regeringen i Urga hade Ryssland
då redar ingått betydelsefulla fördrag (t. ex. i
okt. 1913 om lån på 2 mill. rubel mot skatteuppbörd
som pant, i dec. 1914 om upprättande af en mongolisk
bank med styrelse i Petersburg och filialer i Urga,
Kobdo och Uliasutaj, i sept. 1914 om gemensam plan för
järnvägsanläggningar). Ryska revolutionen 1917 gjorde
det möjligt för Kina att åter stärka sitt inflytande
i M. på Rysslands bekostnad. Till Urga sände Kina 1918
och 1919 trupper iör att skydda M. mot härjande infall
från bolsjeviker och "hvita" ryska trupper (general
Semenov i Tjita), och 15 nov. 1919 ställdes till
Hutukhtu ett ultimatum om återgång till förhållandena
före 1911. M:s regering nödgades "petitionera" om den
nya autonomiens upphäfvande, hvilket nådigt beviljades
(22 nov.), och samtidigt annullerades aftalen
med Ryssland af 1913 och 1915, "enär ryska riket
upplösts och aftalen inbjödo till oroligheter". M:s
kinesiske återeröf-rare, general Hsti-sju-tschen,
dref emellertid genom sitt förtryck en del mongoler
att söka hjälp hos de "hvite" ryssarna, och dessa
å sin sida ville af M. göra en militär bas för
bekämpandet af Sibiriens bolsjeviker. Den fanatiske
mystikern baron A. V. von Ungern-Sternberg (se
d. o. Suppl.) besatte 19 febr. 1921 Urga, nödgade
Hutukhtu att 25 febr. proklamera sig som suverän
härskare öfver M. och att åt Ungern-Sternberg
uppdraga befälet öfver en mongolisk värnpliktsarmé,
som nu skulle uppsättas. I själfva verket blef
Ungern-Sternberg M:s regent, men hans välde blef
kort: redan på hösten s. å. besegrades han af bolsj
e viktrupper från Eyssland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:46 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0326.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free