- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
593-594

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Moltkenborg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Montanvax, kem. tekn., vaxartadt ämne, som erhålles
ur bituminösa brunkol, s. k. schwelkohle (se Brunkolstjära.
Suppl.), genom extrahering med alkoholhaltig
bensol. Montanvax bildar en svartbrun, hård, föga
plastisk massa, som smälter vid 80—90° och som i
likhet med bivax består af högmolekylära fettsyror
(t. ex. s. k. montansyra, C29 H58 O2, af smältp. 86°)
och deras estrar med envärdiga alkoholer (cerylalkohol
m. fl.); dessutom ingår äfven ett svart harts i
stor mängd. Det rena vaxet synes vara identiskt med
mineralet pyropissit (se d. o.), hartset med "bitumen"
i vanliga brunkol. I följd af sin hårdhet, glans och
isoleringsförmåga har montanvaxet fått betydlig
användning, t. ex. till skokräm, som "kabelvax"
till isolering af elektriska ledningar och som
"fonografvax" för tillverkning af fonografplattor.
K. A. V—g.

Montata (it.). Se Ålfiske, sp. 1006.

*Mont Blanc. Järnvägen från Le Fayet trafikeras
till Col de Voza (1,638 m.). Från Chamonix går en
kugghjulsbana till Montanvers (1,913 m.) vid Mer
de glace. En bana upp till Aiguille du midi (3,843
m.) påbörjades 1912, men arbetena ha tills vidare
måst afbrytas.
O. Sjn.

*Montdidier hade 3,565 inv. 1921. Under tyska
offensiven mot Amiens i mars—april 1918 spelade
besittningen af M. en viktig roll. Staden intogs efter
2 dagars förbittrade strider 27 mars af tyskarna och
ingick sedan i tyska fronten i Picardie. Fransmännens
försök i april och maj att återtaga M. misslyckades,
men 10 aug. s. å. besatte de den då af tyskarna
utrymda, nästan fullständigt förstörda,
staden. Jfr Världskriget, sp. 235, 239 och 240.
H. J—dt.

*Monte.M. Cimone. Se äfven Cimone.
Suppl. — M. del Acho. Se Abyle. Suppl. —
M. Ferrato. Se Figline Val d’Arno. Suppl. —
M. Oliveto. Se Oliveto. — M. Pellegrino.
Se Palermo, sp. 1305. — M. Pincio. Se Pincius mons.
M. Somma. Se Vesuvius, sp. 92.

Monte Grappa, bergsmassiv tillhörande Venezianska
alperna på gränsen mellan italienska prov. Vicenza
och Belluno mellan floderna Brenta och Piave. Högsta
punkten är 1,776 m. Det på grund af sitt läge
strategiskt viktiga och af italienarna starkt befästa
M. var under Världskrigets sista skede föremål för
ytterst hårdnackade strider mellan de anfallande
österrikarna, som från Tyrolerfronten förgäfves
sökte bryta sig igenom italienska fronten i Alperna
och taga italienska arméns ställning vid Piave i
ryggen, och de försvarande, delvis af franska och
engelska trupper understödda, italienarna. De mest
betydande af dessa strider (slagen vid M.) egde rum
19—28 nov. och 11—30 dec. 1917 samt 14 juni och 24—30
okt. 1918. Jfr Världskriget, sp. 230, 247 och 248.
H. J—dt.

*Montelius. 1. G. Oskar A. M. dog 4 nov. 1921
i Stockholm. Till hans 70-årsdag (9 sept. 1913)
utgafs en internationell festskrift, "Opuscula
archæologica O. Montelio dicata". 1917 blef han
led. af Sv. akad. efter V. Norström (Inträdestal,
i Sv. akad:s "Handl. fr. o. m. 1886", d. 29,
1918). S. å. höll han föreläsningar i Trondhjem och
1921 i Tyskland och Österrike. Bland de till öfver
30 uppgående arbeten, som under och efter 1913
författats af M., märkas följande: När började
man allmänt använda järn?
(i "Fornvännen"
1913), Historisk översikt av de svenska sedlarnas
utveckling. Bidrag till de svenska sedlarnas historia

(1915),, B. E. Hildebrand. Riksantikvarie (s. å.),
Guldarbeten från bronsåldern, funna i Sverige (i
"Fornvännen" 1916), Minnen från vår forntid, I,
Stenåldern och bronsåldern
(1917), Germanernas hem
(i "Nord. tidskr.", s. å.), De mandelformiga
flintverktygens ålder
(i "Ant. tidskr.",
1918), afd. Forntiden i "Sveriges historia till
våra dagar", I (1919), När och hvar upptäcktes
järnet?
(i "Aarb. f. nord. oldk.", 1919), De ariska
folkens hem
(i "Nord. tidskr.", 1921). Flera postuma
uppsatser ha utkommit i "Ant. tidskr. för Sverige"
(1924) samt, i den utsträckning det varit möjligt,
de stora verken Die älteren kulturperioden im
Orient und in Europa
(II, 1916—23) och La Grèce
préclassique
(I, 1924). Sitt storartade bibliotek
och en summa af 50,000 kr. testamenterade M. till
Vitt. hist. o. ant. akad. Biogr. öfver M. finnas
i "Ymer" (1921), Upplands fornminnesför:s
tidskr. XXXVI (s. å.), "Hist. tidskr." (s. å.),
Vitt. hist. o. ant. akad:s "Handlingar", 34
(af B. Salin, 1922), som ock innehåller en af
G. Ekholm förf. "Bibliographia Monteliana",
"Nord. tidskr." (s. å.), Sv. akad:s
"Handl. fr. o. m. 1886", d. 34 (1922; af
A. Engström), och i "Rig" (s. å.). — 2. Agda
G. D. A. M
. dog 27 okt. 1920 i Stockholm.
1. T. J. A.

Montello [månte’llå], it. il Montelio, höjdsträckning
i italienska prov. Treviso på Piaves högra strand
i flodkröken nedanför Valdobbiadene. M.-partiet,
omkr. 12 km. långt och 100—200 m. öfver kringliggande
slättbygd, utgjorde under Världskrigets sista skede
på grund af sitt, närliggande öfvergångar öfver
Piave behärskande, läge en viktig stödjepunkt
i italienska Piavefronten. Det hölls besatt af
engelsmännen nov. 1917—14 juni 1918 och därefter af
italienarna (8:e armén, Pennella), men eröfrades
15—16 juni af österrikarna (6:e armén, ärkehertig
Josef). I samband med österrikarnas återtåg öfver
Piave utrymdes M., som åter besattes af italienarna,
20—21 s. m. Striderna om M. i juni 1918 benämnas
stundom slaget vid M. Jfr Världskriget,
sp. 247.
H. J—dt.

*Montenegro ingår numera i Jugo-Slavien, där en
krets med namnet M. har 9,668 kvkm. areal och
199,857 inv., 21 på 1 kvkm., 1921. — Historia
(från 1913). Skutari kapitulerade 22 april 1913
för montenegrinerna, men konung Nikolaus nödgades
på grund af stark stormaktspåtryckning utrymma
staden redan 9 maj. I Andra Balkankriget 1913
stod M. på Serbiens sida. Ur Balkankrigen utgick
M. med betydande landförvärf (Novibazar och delar
af de turkiska vilajeten Skutari och Kossovo), så
att de nytillkomna områdenas areal steg till 5,100
kvkm. med omkr. 150,000 inv. Förhandlingar om militär,
diplomatisk och ekonomisk union med Serbien inleddes
1914, men afbrötos genom Världskrigets utbrott s. å. I
detta ställde sig M. genast på Serbiens sida, och dess
trupper samverkade med de serbiska. På serbiskt håll
beskylldes emellertid konungafamiljen för hemliga
intriger med österrikarna, och de allierade harmades
öfver, att konungen efter Lovcenställningens
fall (om krigshändelserna se Världskriget,
sp. 198—199) i telegram till kejsar Frans Josef erbjöd
fredsunderhandlingar (13 jan. 1916).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:11:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcq/0329.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free