- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
631-632

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Muller ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stadsplan och tomtindelning, hvilken liksom
stadsstadgorna verkar municipalbildande, ingår numera
som kap. 1 i lagen 12 maj 1917 om fastighetsbildning i
stad. Enl. riksdagsbeslut 24 jan. 1922 får boktryckeri
anläggas i municipalsamhälle. — Vid 1924 års början funnos 193
municipalsamhällen, däraf 4 med mer än 5,000
inv., 3 med 4,000—5,000 inv., 5 med 3,000—4,000
inv., 15 med 2,000—3,000 inv., 54 med 1,000—2,000
inv. samt 112 med mindre än 1,000 inv. De 10
största municipalsamhällena äro Kiruna
(8,347), Älfsborg (7,107), Höganäs
(5,847), Hagalund (5,247), Råsunda (4,626),
Malmberget (4,600), Nya Hufvudsta (4,184), Arlöf
(3,649), Kumla (3,517) och Oskarsström (3,417).
H. L—lm.

*Munkács tillhör nu Tjecho-Slovakien,
Karpato-ryska området (se d. o. Suppl.). 20,794
inv. (1921). Officiellt namn är Mukačevo.

*Munka-Ljungby hade 2,417 inv. 1924. Patronatsrätten
upphörde fr. o. m. 1922. Inom socknen finns
folkhögskola, omfattande hufvudkurs, manlig och
kvinnlig, med andra årskurs, och fristående kvinnlig
kurs.

Munkar, kokk., små mer eller mindre uppösta kakor,
vanligen af hvetemjöl, mjölk, socker, ägg och smör,
hvilka kokas i het flottyr. I berlinermunkar är
litet vinbärssylt anbragt midtuti, eller ock äro
äppelskifvor lagda mellan rundlar af degen; munkarna
sockerbeströs eller glaseras. Om gräddmunkar se
d. o. Suppl. Jfr Beignets. Suppl.

*Munkarp omfattar nu 2,982 har. 686 inv. 1924.

*Munkedals järnväg är fr. o. m. 1914 26,9 km. lång,
hvaraf sträckan Östervärn—Genarp är 25,7 km.
F. P.

*Munkfors är fr. o. m. 1918 egen kapellförsamling
till Ransäter. 5,547 har. 4,016 inv. (1924). Se
äfven Uddeholmsverken.

*Munksjö. Munksjö a.-b. var till 1917 ett familjebolag
inom släkten Ljungqvist. Då öfvertogs aktiemajoriteten
af ett emissionsbolag, som genom inköp af Aspa
bruk i Närke ökade skogsarealen med 15,000 har till
omkr. 25,000 har. Detta nyförvärf försåldes 1923
till staten.
O. Sjn.

Munksnäs, dubbelt berustadt säteri i Hoplaks
socken, Nylands län, Finland, invid Helsingfors’
stad, förlänades af Gustaf II Adolf 1616 åt Gert
Skytte, kom 1833 i friherrliga ätten Ramsays ego
och såldes (utom karaktärsbyggnaden) 1910 till ett
bolag, som planerat anläggning här af en villastad,
enligt af E. Saarinen uppgjord plan. Världskriget
har dock fördröjt planens realiserande. Det är
nu s. k. samhälle med sammanträngd befolkning;
spårvägsförbindelse med Helsingfors. Åt kadettskolan
är tills vidare lokal beredd där, och fråga har väckts
om den blifvande landtbrukshögskolans förläggning dit.
O. B—n.

*Munksund tillhör nu A.-b. Ytterstfors-Munksund
(se Ytterstfors).

*Munktell. — 5. Helena M. M. dog 10 sept. 1919
i Stockholm. Hon var led. af Mus. akad. (1915). Se
"H. M. Några minnesblad utgivna af vänner" (1920) med
bidrag af Valborg Olander, grefve A. R. Wachtmeister
och E. Engberg.
— Om Emma J. Sparre (d. 1913) se Sparre 20.

*Munktorp. 1. Kontraktet omfattar 77,882 har. 19,640
inv. (1921). Kolbäcks och Säby pastorat ha
fr. o. m. 1 maj 1917 förenats till ett pastorat
med Kolbäck som moderförsamling, och Sura skildes i
maj 1920 från Ramnäs för att bilda eget pastorat. —
2. Socknen omfattar nu 12,069 har. 2,938 inv. (1924).
1—2. E. A—t.

*Munro (sp. 1353), Robert, dog 18 juli 1920.

*Munsala, socken, hör numera till Borgå (svenska)
stift. 5,412 inv. (1923).
O. B—n.

Munsey [ma’nsi], Frank Andrew, amerikansk tidnings- och
tidskriftsförläggare, f. 21 aug. 1854 i Mercer, Maine,
började 1882 i New York utge en veckotidning för
ungdom och öfvergick snart till att utge tidskrifter,
innehållande mest förströelseläsning. Bl. a. uppsatte
han 1889 "Munsey’s weekly", 1891 förändrad till
månadsskriften "Munsey’s magazine". Han inköpte 1908
tidningen "Baltimore news", 1912 New York-tidningen
"Sun" samt 1920 "Evening telegram" och "New York
herald" (med dess Paris-uppl.).

Munspatel, med. Se Tungspatel.

*Munster tillhör nu Irländska fristaten (se Irland
2. Suppl.). Arealen är enligt senaste uppgifter 24,193
kvkm. med 1,035,495 inv. (1911), 43 på 1 kvkm.

Munster [my’n-], officiell namnform för Münster
(se d. o. 4, äfven i Suppl.).

Munsterhjelm, John Hjalmar, son till den i
hufvudarb. omnämnde landskapsmålaren Hj. M., finländsk
bildhuggare, f. 11 dec. 1879 i Tuulos, studerade
i Kunstgewerbe-museum-schule och konstakademien i
Berlin samt har gjort studieresor i Skandinavien,
Belgien, Frankrike och Italien. M. har utfört
flera dekorativa figurer i brons och granit,
t. ex. springbrunnsfiguren Saima i Tammerfors,
2 minnesreliefer (Karl IX och dubbelporträtt af
riksföreståndarna P. E. Svinhufvud och G. Mannerheim)
å stadshusets fasad i Vasa, ett stort antal
porträttbyster af bemärkta personer äfvensom många
minnesmedaljer.
T. Stz.

*Munsö. 1. M. skall framdeles förenas med Adelsö till
ett pastorat i Svartsjö kontrakt, Uppsala stift. 614
inv. (1924).

illustration placeholder
J. L. Munthe. Efter

målning af P. Krafft d. ä.

*Munthe, svensk släkt. — 3. Johan Lorens M. I
Patriotiska sällskapets handl., III och V (1774
och 1777), äro införda uttömmande svar af M. på
af sällskapet framställda frågor rörande dels
uppodling af ödemarker, mossar m. m. genom ett
oktrojeradt uppodlingssällskap, dels de hinder,
som möta för städerna att vidtaga hampeplantering
— M. är den kända barnvisans "Borgmästar Munthe".

6. K. D. Ludvig V. W:son M. afgick
ur generalitetets reserv 1922. Han var led. af
kustförsvarskommissionen 1906—08, deltog i utredning
ang. fasta kustförsvaret 1913 och var ordf. i Statens
krigsmaterielkommission 1915—22. M. har ytterligare
utgett bl. a. Stockholms befästningsfråga under nyare tiden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:46 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0352.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free