- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
671-672

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mölsted, Christian Ferdinand Andreas - Mönchsberg - Mönjekitt - * Mönsterskydd - * Mönsterås - * Mönsterås järnväg - Mörbakelser - * Mörby - Mörby lasarett - * Mörbylånga - Mörcke, Bror Birger Emil - Möre fylke - Mörka sädesknäpparen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

textil- och pappersindustrierna, den förra rikligen
företrädd med 7 fabriker (Krokslätt, Lana, Götafors,
Carlsberg, Forsåker, Rosenberg och Örgryte) och
1,510 arb., den senare med Papyrus fabriker med
642 arb. F. ö. märkas Mustads margarinfabrik med
67 arb., Svenska jästfabriks-a.-b. med 64 arb.,
Svenska oljeslageri-a.-b., Eva Björks lervarufabrik
med 34 arb. samt Yngeredsfors kraft-a.-b:s
transformatorstation. Västkust- och Boråsbanorna ha
stationer inom staden; från Mölndalsbro går spårväg
till Drottningtorget i Göteborg. Pråmtrafik eger
rum på Mölndalsån. I staden finnas afdelningskontor
af Nordiska handelsbanken och Göteborgsbanken samt
af Göteborgs och Bohus läns sparbank. För området
kring järnvägen och Mölndalsån nedom Stensjön samt
kring kyrkan finnes stadsplan, men endast smärre
från hvarandra skilda områden äro ännu bebyggda,
i dalgången med ofta tätt hopgyttrade trähus,
men på bergshöjderna mera rymligt. För läget af
fabriker och offentliga byggnader se stadsplanen å
vidstående pl. M. har lasarett och epidemisjukhus
samt apotek; en högre folkskola är upprättad af
Götiska förbundet. Elektrisk belysning finnes,
äfven å gatorna, vattenledning sedan 1915. På
stadens område ligger ö. om Stensjön herrgården
Gunnebo (se d. o. Suppl.). — Samhället har vuxit upp
kring fallen i Mölndalsån, där tidigt en betydande
kvarnindustri uppstod (30 kvarnar, 2 sågar och
2 pappersbruk 1800). M. blef municipalsamhälle
1 jan. 1912 och stad 1 jan. 1922, dock under
landsrätt; staden ingår i Askims, Hisings och
Säfvedals domsaga af Göteborgs och Bohus län. I
kyrkligt afseende bildar den med Kållered och Råda
ett pastorat i Göteborgs stift, Domprosteriets
södra kontrakt. Stadens vapen (fig. 1) är en röd
sköld med en bjälke af silfver, åtföljd ofvan af ett
kvarnhjul och nedan af en skära, bägge af silfver.
O. Sjn.

Mölsted, Christian Ferdinand Andreas, dansk
marinmålare, f. 15 okt. 1862 i Dragör, gick på
akademien 1880—85 och deltog 1880 i fregatten
"Jyllands" expedition. Han har utställt på
Charlottenborg sedan 1885, öfvervägande motiv från
historiska sjöslag.
P. E—t.

Mönchsberg. Se Salzburg 4 med fig.

Mönjekitt, tekn. Se Blykitt. Suppl.

*Mönsterskydd. Se äfven Internationella unionen
till skydd för den industriella eganderätten
. Suppl.

*Mönsterås. 1. Socknen hade 4,596 inv., hvaraf
1,352 inv. i köpingen, 1924. M. tillhör nu Växjö
stift, Stranda kontrakt. Namnet M. fastställdes
genom k. beslut 9 maj 1913. — 2. Köpingen omfattar
44 har. 1,352 inv. (1924). Tax.-v. å fast egendom
var 2,330,800 kr. (1923). Bank-a.-b. Södra
Sveriges afd.-kontor har efterträdts af A.-b.
Sv. handelsbankens. M:s tidningar, "Mönsterås
nyheter" och "Mönsterås-tidningen",
utges i Oskarshamn 3 ggr i veckan.
1—2. E. A—t.

*Mönsterås järnväg (sign. M. Å. J.) blef 1916
utsträckt till Fagerhults station, i Fagerhults
kyrkoby. Trafiken dit öppnades 24 nov. s. å. Banans
längd är 69,0 km., hvaraf sträckan Mönsterås—Grönskåra
57,9 km. och Grönskåra—Fagerhult
fr. o. m. 1919 11,1 km. Vid 1920 års slut utgjorde
järnvägens bokförda byggnads- och förrådskostnad
1,686,490 kr., hvaraf för banan med husbyggnader
1,147,429 kr. och för rullande
materiel 478,933 kr. Aktiekapitalet
uppgick vid samma tid till 450,000 kr.
F. P.

Mörbakelser, kokk. Se Sandbakelser.

*Mörby. Sedan riksdagen 1914 medgett, att
tomträtt eller nyttjanderätt till tomt inom
tjänstemannasamhället finge under vissa villkor
upplåtas äfven till icke statstjänsteman, gjordes
1914, 1917, 1921 och 1924 vissa ändringar i förut
gällande aftal. Enligt de nu gällande bestämmelserna
erlägges tomträttsafgift med 5 proc. af tomtvärde,
beräknadt till 25 öre pr kvm. för statstjänsteman
och 75 öre pr kvm. för icke statstjänsteman. Högsta
belåningsvärde för byggnadslån är nu 30,000 kr. med
högsta möjliga byggnadslån 20,000 kr. Räntesatsen
är 5 proc. för statstjänsteman och 6 proc. för
andra. För ordnande af nya områden upplåtna enligt
beslut af 1920 års riksdag har staten beviljat
lån till belopp af 200,000 kr. Vid 1924 års slut
voro inom hela samhället upplåtna tomter till
statstjänstemän 274,055 kvm. och till andra 99,693
kvm. Från lånefonden för tjänstemannasamhället vid
M. ha utlämnats byggnadslån till sammanlagdt
belopp af 2,210,610 kr. (1925 års början).
E. L-b-g.

Mörby lasarett, i dagligt tal benämning på Stockholms
läns centrallasarett
(se d. o. Suppl.).

*Mörbylånga. 1. M. tillhör nu Växjö
stift. 1,403 inv. (1924), hvaraf 524 i
M. köping. — 2. Köpingen omfattar 19 har med
524 inv. (1924). Där finnas Mörbylånga sparbank
samt afd.-kontor af A.-b. Sv. handelsbanken och
Skand. kredit-a.-b. Sockerbruket tillhör nu Mellersta
Sveriges sockerfabriks-a.-b.

illustration placeholder

Mörcke, Bror Birger Emil, militär, statsråd,
f. 12 juni 1861 i Öglunda socken, Skaraborgs
län, underlöjtnant vid Västgöta reg. 1879, major
vid generalstaben 1903, öfverste och chef för
Hallands reg. 1909, blef konsultativt statsråd i
Hammarskjölds ministär 16 febr. 1914 och chef för
Landtförsvarsdepartementet 15 aug. s. å.; från denna
befattning afgick han, tillika med ministärens
öfriga medlemmar, 30 mars 1917. S. d. blef
han, som 1916 utnämnts till generalmajor i
armén, chef för 1:a arméfördelningen. 1924
blef han generallöjtnant. M. var 1910—12
led. af kommissionen för omorganisation af
Gymnastiska centralinstitutet och 1913—14 led. af
Lagrådet. Som krigsminister verkade M. nitiskt
och framgångsrikt såväl för antagandet af 1914 års
härordning som för höjandet i öfrigt af Sveriges
försvarsberedskap under Världskriget. Sedan
1907 är han led. af Krigsvet. akad.
H. J—dt.

Möre fylke, fr. o. m. 1919 det officiella namnet på
Romsdals amt (se d. o.), Norge.

Mörka sädesknäpparen, zool. Se Sädesknäppare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:46 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0372.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free