- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
733-734

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nederländska ordonnansen ... - Nerman, Matilda Malvina Sofia Amanda, skådespelerska. Se Taube 2 - Nerman, Einar Karl Henrik - Nerman. 1. Ture N. - Nerman. 2. Birger N. - Nerman. 3. Einar N. - * Nernst, W. N.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hufvudredaktörer ha varit A. Thelin (1896—97), Joh. Kvist
(1897—1903); chefredaktör sedan 1903 är Elof Ljunggren
(se d. o., äfven i Suppl.). Redaktionssekreterare
är sedan 1906 Erik S. Lundh (f. 1879). Tidningens
tryckeri sysselsätter 4 sättmaskiner; tidningen
tryckes på flattrycksrotationspress Duplex. Upplagans
storlek är omkr. 11,000 ex.; politisk färg är
frisinnad.

Nerman, Matilda Malvina Sofia Amanda,
skådespelerska. Se Taube 2.

Nerman, Einar Karl Henrik, militär, gymnast,
f. 30 juni 1865 i Karlskrona, underlöjtnant
i Kronobergs reg. 1888, major där 1914 och vid
Hallands reg. 1915, i reserven och öfverstelöjtnant
i armén 1920. — N. var 1898—1910 extra och 1910—14
ord. lärare vid Gymnastiska centralinstitutet. Han är
ordf. sedan 1904 i Svenska, sedan 1920 i Nordiska
gymnastikförbundet och sedan 1924 i Fédération
internationale de gymnastique éducative. 1912—14
var han ordf. i Svenska gymnastiklärarförbundet
(sekreterare där 1903—09). Han har varit ordf. i
kommittéerna för utarbetande af gymnastik- och
idrottsinstruktion för armén och marinen (1912) och
af handledning i gymnastik för folkskolorna. N. har
skrifvit bl. a. Sammandrag af föreläsningar
i pedagogisk gymnastik
(1898; ny uppl. 1900),
Gymnastik. Kort handledning (1906; 3:e uppl. 1923),
Bajonettstrid (1909) och För barnen, dagöfningar i
gymnastik
(5:e uppl. 1923). 1919—20 redigerade han
"Svenskt gymnastikblad" och 1921—24 "Tidskrift i
gymnastik". N. har kraftigt bidragit till det yngre
släktets fysiska fostran samt till kännedom om och
förståelse för svensk gymnastik.
H. J—dt.

Nerman. 1. Ture N., författare, f. 18 maj 1886 i
Norrköping, där han vardt student, filos. kand. i
Uppsala 1908, var 1910—15 redaktör af "Nya
samhället" i Sundsvall och 1916—17 af "Folkets
dagblad Politiken". N. debuterade 1909 med Nidvisor
och solsalmer,
som följts af flera samlingar med mest
revolutionära politiska, absolutistiskt agitatoriska
och vulgärerotiska dikter, hvarjämte han skrifvit
om Cyrano de Bergerac (1919) och öfversatt Robert
Service (1917). N:s Samlade verser utkommo i 2 bd
1922, en roman, Fem friska, 1924. — 2. Birger N.,
den föregåendes broder, arkeolog, sagoforskare, f. 6
okt. 1888 i Norrköping, filos. doktor i Uppsala 1913
och docent i nordisk och jämförande språkforskning
med nordisk sagohistoria där 1919, blef professor
i arkeologi i Dorpat 1923. N. var ordf. i den
socialdemokratiska föreningen Laboremus 1914—15. Han
har gjort sig känd som forskare på gränsområdet mellan
saga och historia, där han med arkeologiens hjälp
sökt skala ut de verkliga historiska fakta. Bland hans
arbeten märkas Studier över Sveriges hedna litteratur
(1913), Vilka konungar ligga i Uppsala högar? (s. å.),
Sveriges äldsta konungalängd som källa för svensk
historia
(1914), Ottar Vendelkråka och Ottarshögen
(1917), Det svenska rikets uppkomst (1923), Die
herkunft und die frühesten auswanderungen der
germanen
(1924) och The poetic Edda in the light of
archæology
(1925). Rent arkeologiska äro Gravfynden
på Gotland under tiden 550—800 e. Kr.
och Die ältere
eisenzeit Gotlands,
II (tills. med O. Almgren,
1923). — 3. Einar N., den föregåendes tvillingbror,
konstnär, f. 6 okt. 1888 i Norrköping, studerade
i Stockholm vid Konstnärsförbundets skola
1905—08, i Paris 1909—10 för Matisse samt åter
i Stockholm för Wilhelmson 1911. Han deltog i
"de fyras" och "de unges" utställningar 1908 ff.,
utförde tidningsillustrationer, utgaf karikatyralbum
(Konstnärsfolk, 1910 m. fl.), bilderböckerna Per
Svinaherde
(1912), Tummelisa (1915) och Mors lilla
Olle
(1920) m. fl. julböcker för barn, har illustrerat
"En herrgårdssägen" (1913), "Fredmans epistlar"
(1915), Selma Lagerlöfs "Legender" (1922) samt utgett
ett Gösta Berlingsgalleri (1916). N. har dessutom
utfört dekorativa målningar, skisser till dekorationer
och dräkter till operan "Per Svinaherde" och för
Svenska baletten till "De fåvitska jungfrurna",
har äfven målat dam- och barnporträtt i olja och
akvarell. Med improvisatörens lifliga fantasi förenar
N. mjuk typbildning och behagligt lätt, ibland en
smula smånätt stiliseradt behandlingssätt. Sedan
1923 är N. bosatt i London och tidningstecknare där,
har där äfven inredt Ivar Norellis club. Han har
lämnat teckningar till flera engelska och franska
tidningar, har i sin ungdom äfven studerat danskonst
och deltagit i dansföreställningar i Stockholm, Oslo,
Helsingfors och London.
1. R—n B. 2. T. J. A. 3. G—g N.

illustration placeholder

*Nernst, W. N kallades 1922 till president
för Physikalisch-technische reichsanstalt i
Charlottenburg, men återkallades 1924 till Berlins
universitet som ord. professor i fysik och chef för
dess fysiska institut. Han intar fortfarande den
ledande ställningen som Tysklands mest framstående
fysikaliske kemist. 1919 invaldes han i sv. Vet. akad.

Efter den första publikationen af sitt grundläggande
värmeteorem, som numera äfven betecknas som
termodynamikens tredje hufvudsats, egnade han sig
hufvudsakligen åt den experimentella och teoretiska
bekräftelsen af denna sats samt åt utarbetningen
af dess olika konsekvenser. Vid pröfningen af sin
teori har N. med flera medarbetare i synnerligt
noggranna experimentalarbeten uppnått atomvärdena
vid låga temperaturer. Därvid fann han, att för
hvarje grundämne ett temperaturområde existerar, inom
hvilket den Dulong-Petitska regeln (se Dulong, P. L.)
gäller strängt. Grundämnenas specifika värme
aftar enligt Nernstska skolans mätningar asymptotiskt
med temperaturen; uppritar man atomvärmena som
funktion af den absoluta temperaturen, så skära
icke kurvorna temperaturaxeln i dess nollpunkt, utan
beröra denna axel asymptotiskt i nollpunkten. Denna
atomvärmenas temperaturfunktion står i strid med den
klassiska kinetiska teorien. En öfverensstämmelse
mellan N:s experimentella resultat och teorien
uppnåddes 1907 af Einstein och 1912 af Debye; den
senares s. k. T3-lag skiljer sig emellertid, som Debye
själf framhåller, ej väsentligt från en af N. kort
förut uppställd formel för energiupptagandet. 1918
sammanfattade N. sina termokemiska och termodynamiska
arbeten i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:18:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0409.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free