Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag / 771-772 (1925) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - * Nobel. 5. Emanuel N. - * Nobelstiftelsen - Nocedal, Candio - Nocka, bot. Se Senecio - Nockeby, egendom. Se Åkeshof - * Nodier, Ch. - Nodosaria bacillum, zool. Se fig. 5, pl. I till art. Rhizopoda - N. O. F., förkortning för Nordisk odontologisk förening - Nogent, fordom namn på Saint-Cloud - Noguchi, Hideyo - * Nohlit - Nolaskogsmål - Nolens, Willem Hubert - * Nolhac, P. de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

institutet och Serafimerlasarettet har N. icke gjort
donationer. Om hans kraftiga bidrag till genomförandet
och ordnandet af Alfred N:s testamentariska
förfoganden se Nobelstiftelsen, sp. 1112. —
N. lyckades 1918 genom Kaukasien undkomma från det
af revolutionen bolsjevikiserade Ryssland och har
sedan dess varit bosatt i Stockholm samt vistas
tidtals utomlands. Såväl naftabolaget "Bröderna
Nobel" som den stora verkstaden i Petersburg ha tills
vidare gått ur hans och släktens händer, i det att
sovjetmyndigheterna tillegnat sig dem.

*Nobelstiftelsen. Nobelpris och prisutdelning. Under
det att Nobelprisen under åren 1901—13 regelbundet
utdelades, har därefter och särskildt under krigsåren
ofta inträffat, att pris icke blott reserverats för
utdelning det följande året, utan äfven, sedan priset
befunnits ej heller då kunna bortges, afsatts till
särskild fond för prisgruppen. De högtidligheter, med
hvilka utdelningen af de svenska prisen plägat vara
förenade, inställdes under krigsåren. Prisbeloppen ha
till följd af de ökade skatter, som stiftelsen haft
att erlägga, nedgått och för tidsperioden 1913—24
utgjort högst 149,222:64 kr. och lägst 114,935:20
kr. — Särskilda fonder finnas numera bildade för
enhvar af de fem prisgrupperna. Från dessa fonder
ha anvisats åtskilliga anslag till understödjande af
vetenskapliga forskningar eller andra vetenskapliga
arbeten äfvensom bidrag lämnats till vederbörande
Nobelinstituts (se d. o.) driftkostnader.

Öfver samtliga pristagare 1901—24 lämnas å vidstående
tabell en öfversiktlig förteckning. Bland dem
äro olika nationer företrädda med 26 tyskar,
17 fransmän, 14 engelsmän, 7 nordamerikaner, 7
schweizare, 7 svenskar, 6 danskar, 6 holländare,
4 norrmän, 4 belgier, 4 österrikare, 4 italienare,
3 spanjorer, 3 polacker, 2 ryssar, 1 irländare och 1
inder. En person, den polskfödda fru Curie, har pris
2 gånger tilldelats. Utom åt enskilda personer har
fredspriset tilldelats 3 internationella institutioner
(jfr tabellen).

Stiftelsen har numera frångått tanken på att i
samband med förvaltningslokal bygga högtidssal
och har därför afhändt sig besittningsrätten till
den tomt vid Djurgårdsbrunnsviken, som för sådant
ändamål förvärfvats, och i stället inköpt huset n:r 14
Sturegatan i Stockholm, hvilket nu undergår ombyggnad
hufvudsakligast för beredande af förvaltningslokaler
för stiftelsen jämte lokal för den medicinska
Nobelkommittén. — Stiftelsens tillgångar, inberäknadt
Nobelinstitutens organisationsfonder och besparingar,
minnesvårdsfonden, kommittéernas omkostnadsmedel för
1925, de för 1925 års prisutdelning afsatta eller från
föregående år reserverade beloppen m. m., uppgingo vid
1924 års slut till 40,896,450:43 kr. med en afkastning
under året af 1,919,843:92 kr. Af tillgångarna,
hvari hufvudfonden ingick med 30,626,597:23
kr., byggnadsfonden med 2,756,386:35
kr. och de särskilda fonderna med tillhopa
2,481,434:63 kr., voro placerade, i runda tal,
26 mill. kr. i svenska och 2 2/3 mill. kr. i
utländska obligationer, 4 1/4 mill. kr. i lån
till kommuner och 6 2/3 mill. kr. i inteckningar i
fastigheter. Därtill kommer värdet, omkr. 2,310,000
kr., å de af styrelsen och prisutdelarna
disponerade inventarierna och fastigheterna.
C. v. O.

Nocedal [nåtheda’l], Candido, spansk
politiker, författare, f. 1821 i Coruña, d. 1885,
förfäktade på 1840-talet i pressen lidelsefullt sina
absolutistiska åsikter, vann 1854 i konstituerande
cortes rykte som debattör och var 1856—57
inrikesminister i Narvaëz’ ministär. N. blef sedermera
alltmer reaktionär, var länge karlismens starkaste
stöd, men skilde sig kort före sin död från don
Carlos och blef då ledare för det s. k. "exklusivt
katolska partiet". — N. var grundlig kännare af
kastilianska litteraturen och blef 1859 led. af
Spanska akad., till hvars handlingar han lämnat
viktiga bidrag. Bland hans arbeten må nämnas Las
actas de Toledo (1858).
Ad. H—n.

Nocka, bot. Se Senecio.

Nockeby, egendom. Se Åkeshof.

*Nodier, Ch. N:s fantasi "Bok-token" utkom 1922 i sv. öfv.

Nodosaria bacillum, zool. Se fig. 5, pl. I till
art. Rhizopoda.

N. O. F., förkortning för Nordisk odontologisk
förening.

Nogent [nåʃã’], fordom namn på Saint-Cloud.

Noguchi, Hideyo, japansk läkare, f. 24 nov. 1876,
med. doktor i Tokyo 1897, företog resor i Europa,
bl. a. till danska statens seruminstitut (Thorvald
Madsen) och var assistent vid Carnegies institut
i New York 1903—04 och vid Rockefellers institut
1904—14, då han anställdes som ord. medlem af
dess vetenskapliga stab. 1911 fick han professors
titel. Han är framstående forskare inom bakteriologi
och serologi och mest bekant för sina studier öfver
syfilis’ smittämne och öfver ultravisibla
sjukdomsvirus, bl. a. odling af desamma. 1919 höll han
på inbjudan föredrag i Svenska läkaresällskapet.
C. S—g.

*Nohlit. Rad 3 står -järnkolumbat bör vara
-järnniobat.

Nolaskogsmål, folkspråket n. om Skuleskogen, på
gränsen mellan Nätra och Vibyggerå i Ångermanland
(se d. o., sp. 1034—36).

Nolens [nå-], Willem Hubert, holländsk politiker,
f. 7 sept. 1860 i Venloo, blef 1887 katolsk präst och
1912 påflig husprelat samt är sedan 1909 professor
i arbetsrätt vid Amsterdams universitet. N. är
led. af Andra kammaren sedan 1896 och numera ledare
af katolska statspartiet. Han afböjde 1918 den
honom erbjudna ministerpresidentsposten.

*Nolhac, P. de, numera "hederskonservator" för Versailles’
nationalhistoriska museum och direktör för Musée
Jacquemard-André, har ytterligare utgett ett stort
verk öfver Versailles (1911—17), ett öfver Les
Trianons (1910—11), ett specialverk öfver La chapelle
royale de Versailles (1914) samt en studie af Ronsard
et l’humanisme (1921) och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>