Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordiska museets vänner, Samfundet - * Nordiska möten för abnormsaken - Nordiska möten för folklifsforskning - Nordiska nationalekonomiska möten. Se Nationalekonomiska möten. Suppl. - Nordiska postmannaunionen - Nordiska schackförbundet. Se Schack, sp. 922 - * Nordiska sjuårskriget - * Nordiska skeppsredarföreningen - * Nordiska spelen - * Nordiska språk - Nordiska telegrafkonferenser. Se Telegrafväsen. Suppl. - Nordiska yrkesskolmöten - Nordisk dermatologisk förening - Nordisk forfattertidende. Se Författarföreningar. Suppl. - Nordisk förening för invärtes medicin. Se Medicinska kongresser. Suppl. - Nordisk försäkringstidskrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samfundet anslutit sig något öfver 100 pers., däraf ett
30-tal ständiga ledamöter. Samfundet räknar nu (1925)
205 led., däraf 114 ständiga. Årsafgiften utgör 100
kr., för ständig led. minst 1,000 kr.; de ständiga
ledamotsafgifterna utgöra en fond, f. n 114,000 kr.,
hvaraf i regel endast räntan skall användas. Dessutom
erhållas medel genom frivilliga bidrag. Styrelsen
består af 5 led., med 2 suppleanter. Samfundet
hade till 1925 skänkt museet föremål till ett
inköpsvärde af 111,275 kr., företrädesvis silfver,
dyrbarare möbler o. d.
Upk d. y.
*Nordiska möten för abnormsaken. Äfven 6:e mötets förhandlingar äro
utgifna (1915).
G. Å.
Nordiska möten för folklifsforskning hållas på
initiativ af en af tjänstemän vid Nordiska museet 1920
bildad sammanslutning af svenska, norska, danska och
finländska etnologer och folkkulturforskare. Mötena
skola ega rum hvartannat år vid något af Nordens
större museer för inhemsk folkkännedom och ha
hållits i Stockholm (1920), i Helsingfors (1922)
och i Köpenhamn (1924). Vid mötena behandlas
alla sidor af de nordiska folkens etniska väsen
och verksamhet (således både materiell och andlig
folkkultur). Härvid tillämpas etnologisk-komparativ
metod.
N. E. H.
Nordiska nationalekonomiska möten. Se
Nationalekonomiska möten. Suppl.
Nordiska postmannaunionen, en 1921 bildad
sammanslutning mellan de postorganisationer i Sverige,
Danmark och Norge, som omfatta posttjänstemän i de
lägre graderna (i Sverige brefbärare, postiljoner,
förste postiljoner, öfverpostiljoner, stationsmästare
och transportmästare). Unionens uppgift är att
bistå de sammanslutna organisationerna med råd och
upplysningar samt vid förekommande konflikttillfällen
med obligatoriskt ekonomiskt understöd.
E. G—e.
Nordiska schackförbundet. Se Schack, sp. 922.
*Nordiska sjuårskriget. Se äfven A. Stille,
"De ledande idéerna i krigföringen i Norden
1563—1570" (festskr. utg. af Lunds univ. vid dess
250-års jubileum, 1918).
*Nordiska skeppsredarföreningen representerade 1925
omkr. 3 mill. ton (ång- och segelfartyg).
*Nordiska spelen ha vidare hållits 1917 och
1922, denna gång af internationella socialekonomiska
skäl förskjutna från 1921. Utom täflingarna i alla
inom Sverige gängse vinteridrotter (samt fäktning,
simning och lawn tennis inomhus) omfattar programmet
äfven föreställningar på teater, gymnastikuppvisning
och folkdanser.
E. B—ll.
*Nordiska språk. Efter fyndet af Eggjumstenen (se
d. o.) i Norge, som anses vara från tiden omkr. 700 e.
Kr. och som är skrifven med den gamla runraden,
men i en språkform, som nästan i allt öfverensstämmer
med historisk fornnordiska i våra äldsta handskrifter,
måste numera den urnordiska periodens
slut flyttas afsevärdt tillbaka i tiden, före år 700,
en slutsats, som är af betydelse också för frågan om
Eddadikternas kronologi.
De nutida skandinaviska dialekterna brukar man
numera, med större hänsynstagande till de politiska
gränserna, som åtminstone delvis också äro
språkgränser, indela i norska, svenska och
danska dialekter. Norskan indelas i västnorska, på
Vestlandet, och östnorska, i Östlandet och i
Tröndelagen, hvartill komma dialekterna i
Nordland, som inta en mellanställning mellan väst- och
östnorska. Till västnorskan ansluta sig närmast
färöiskan och isländskan och de numera utdöda
dialekterna i de forna nordiska kolonierna på
Shetlands- och Orkney-öarna. De svenska dialekterna
indelas (se H. Geijer i Is. Flodströms "Sverges
folk" 1918) i 1. norrländska mål, i Norrland utom
Gästrikland; 2. sveamål, i Svealand utom Värmland
samt i Gästrikland; 3. götamål, i Värmland, Dal,
Bohuslän, Västergötland, Östergötland, Öland
och Småland; 4. gotländska-, 5. sydsvenska (äfven
kallade östdanska), i Skåne, Halland och Blekinge.
Norrländska mål och sveamål äro nära besläktade å
ena sidan med de östnorska målen, å andra sidan
med de östsvenska dialekterna i Finland och Estland
(hvartill numera Runö hör). Jämtländskan får
betraktas som en väsentligen svensk norrländsk dialekt
och bohuslänskan som ett götamål med många beröringar
å ena sidan med sydöstnorska dialekter och å andra
sidan med sydsvenska och danska. Härjedalskan är
däremot närmast östnorska och likaså dialekterna
i Särna och Idre. De danska dialekterna indelas i
1. bornholmska, som hör tillsammans med den sydsvenska
(östdanska) gruppen; 2. de danska ömålen; 3. jutska,
i (Nord- och Sönder-) Jylland.
Studiet af de nordiska
dialekterna har äfven under de senare åren bedrifvits
med stor intensitet. Färöiskan har undersökts
af J. Jakobsen och M. Hægstad och de forna norska
koloni-målen af J. Jakobsen, som författat en stor
"Etymologisk ordbog over det norröne sprog på
Shetland" (1908—21). I Norge har dialektstudiet
fortsatts af A. B. Larsen (Sognemålene), O.
Skulerud (Tinnsmålet) och D. A. Seip; A. Torp har
skrifvit en "Nynorsk etymologisk ordbog" (1919)
öfver ordförrådet i dialekterna. I Sverige
ha dialektundersökningarna framför allt ledts af
Landsmålsarkivet (se d. o. Suppl.) i Uppsala,
hvars föreståndare är H. Geijer. Bland nyare arbeten
må nämnas, utom flera afh. af H. Geijer och åtskilliga
nya dialektmonografier, de större sammanfattande
arbetena af E. Wigforss öfver Södra Hallands
folkmål (1913—18), T. Ericsson öfver Södermanlands
folkmål (1914) och L. Levander öfver Dalmålen
(d. I, 1925). Dialektordböcker förberedas till
utgifning öfver bl. a. Uppland, Gotland och Dalmålen.
B. H.
Nordiska telegrafkonferenser. Se Telegrafväsen. Suppl.
Nordiska yrkesskolmöten. Det 1:a, anordnadt af Svenska
yrkesskolföreningen, hölls 10—12 juli 1924 Stockholm.
Nordisk dermatologisk förening, sammanslutning af
forskare och läkare för främjande af vetenskapen
om hud- och könssjukdomar, bildades 1910 och
sammanträder omväxlande i de olika nordiska länderna.
Föreningens möten ha hittills hållits: i Köpenhamn
(1910 och 1919), Stockholm (1913 och 1922),
Kristiania (1916) och Helsingfors (1924).
Nordisk forfattertidende. Se Författarföreningar. Suppl.
Nordisk förening för invärtes medicin. Se Medicinska
kongresser. Suppl.
Nordisk försäkringstidskrift, som har till uppgift "att verka för en sund och i
bästa mening samhällsgagnelig utveckling af
försäkringsväsendet nom de nordiska länderna",
utkommer fr. o. m. 1921 i Stockholm som en
kvartalstidskrift utg. af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
