Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag / 869-870 (1925) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyskoga ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

brons och skänkt till Solna församling, där
den uppställdes vid prästgården (aftäckt 15 okt. 1922).

*Nyström (sp. 289), J. F., dog 18 juli 1918 i
Stockholm. — Han var led. af Andra
kammaren 1912—14 och tillhörde från 1916 ånyo Första
kammaren (för Stockholms stad). Han var led. af
konstitutionsutskottet äfven vid 1914 års riksdag
och var 1917—18 led. af särskildt utskott. Af
civilkommissionen var han led. till 1915, af
löneregleringsnämnden för lärarpersonalen till 1914. I
Stockholms stads folkskoledirektion var han vice
ordf. sedan 1914. N:s inflytande i riksdagen var under
hans sista år stadt i aftagande. Från ordförandeskapet
i Allmänna valmansförbundets Stockholmsdistrikt afgick
han 1917. N. var utpräglad opportunitetspolitiker,
hade en mycket stor och uppöfvad formell begåfning
och var genom vinnande personliga egenskaper
synnerligen väl egnad för samarbete i riksdagsutskott,
kommittéer och organisationer af skilda slag. Hans
flit och produktivitet såsom populärvetenskaplig
författare voro anmärkningsvärda.

*Nyström (sp. 290), K. G., dog 30 dec. 1917.


Nyström, Karl (Carl) Alfred, ämbetsman, fysiker, f. 12 april
1831 i Tierps socken, Uppsala län, d. 19 aug. 1891
på Gryt, Södermanlands län, student i Uppsala 1849,
blef 1854 tjänsteman inom telegrafverket, där han
1873—79 var t. f. föreståndare för telegrafverkets
undervisningsanstalt, 1881 blef byråchef och
1887—90, på egen ansökan, var direktör vid Stockholms
centraltelegrafstation. N., som på sin tid var en af
telegrafiens främsta målsmän i vårt land, konstruerade
1855 för dubbeltelegrafering en kontinuitetebevarande
nyckel, upprättade förslag till undervisningens
ordnande vid telegrafen, utarbetade schema för
linjeundersökningarna samt författade Lärobok i
telegrafi (1869; 2:a uppl. 1878) och Handbok i
telefoni (1885) samt fysiska afh. i Vet. akad:s
handl. (1862, 1873, 1876). Han var svenskt ombud
vid 1881 års internationella kommitté i Paris för
uppgörande af förslag till internationella enheter
inom elektricitetsläran och elektrotekniken. Som
inspektör vid Städernas allmänna brandstodsbolag
(1870—81) utgaf han Om eldsläckningsväsendets
ordnande i våra städer och köpingar (1871) med en
brandordning af grundläggande betydelse på området och
tog initiativ till brandchefsmöten (se Brandchef). En
af N. 1853 utg. Sifferräknelära utkom i 25 uppl.

Nyström, Edvard Torbjörn, veterinär, högskollärare,
f. 26 mars 1863 i Falun, filos. licentiat i
Uppsala 1889, aflade 1892 veterinärexamen vid
Veterinärinstitutet i Stockholm, antogs 1892
till adjunkt i husdjurens anatomi, fysiologi och
sjukvårdslära vid Ultuna landtbruksinstitut, blef
1898 vid Strömsholms hingstdepå stuteriveterinär
samt lärare i veterinärkunskap och hofbeslagslära
och utnämndes 1899 till professor i husdjursskötsel
m.m. och veterinärrättsvetenskap vid Veterinärinstitutet
i Stockholm. X. har författat bl. a. Redogörelse
för japanska fisksamlingen vid Uppsala universitets
zoologiska museum (i Vet. akads. handl. 13, afd. IV),
Hufvuddragen af hästens yttre och inre kroppsbyggnad
(1898), Hvart har den s. k. hälsingehästen tagit
vägen? (1905), Hästens exteriör i bilder (1906),
Nötkreaturens, fårets, getens och svinets ytterlära,
afvelslära och hälsovårdslära (i "Landtbrukets
bok", d. 5,2, 1913), uppsatser i facktidskrifter
och ett stort antal artiklar i Nordisk familjebok.
J. V—m.

Nyström, Frants Eiler, dansk historiker,
f. af svenska föräldrar 2 mars 1874 i Köpenhamn,
student 1897, studerade historia, utan att ta
ämbetsexamen, var 1898—1907 anställd i Rigsarkivet
och är sedan 1919 underarkivarie där; sedan 1913
är han kommissionär för norska Riksarkivet. Han
har utgett många personalhistoriska, topografiska
och teaterhistoriska arbeten, såsom Offentlige
forlystelser i Frederik den sjettes tid (2 bd,
1910—13), Sölleröd sogn (1911) och Camillus Nyrop
(1922). 1918 blef han filos. doktor på afh. Den danske
komedies oprindelse. Han har ombesörjt utgifningen af
Luxdorphs "Dagböger" (1915 ff.) och "Skuespiltekster
fra komediehuset i Lille Grönnegade" (1920 ff.).
P. E—t.

Nyströmer, Carlos, ingenjör, f. 5 okt. 1846 i Visby,
d. 23 dec. 1913 i Stockholm, utexaminerad från
Teknologiska institutet, kom 1872 till Buenos Aires,
där han 1890 antogs till chefsingenjör för vatten-
och kloakväsendet och som sådan planlade och utförde
ett storartadt regleringsarbete inom Saladoflodens
vattenområde, hvarigenom de förödande periodiska
öfversvämningarna förebyggdes. N. testamenterade
bl. a. 60,000 kr. till Tekniska högskolan till
en fond (afsedd att växa till 1/2 mill. kr.) för
resestipendier för yngre ingenjörer inom väg- och
vattenbyggnadsfacket.

*Nyström-Stoopendaal, Jenny, föddes 13 juni 1854.

*Nysund. Värmlandsdelen af N. öfverflyttades 1
jan. 1923 i administrativt och judiciellt hänseende
till Örebro län. 2,786 inv. (1925).

*Nysätra. 1. Tingslaget ingår nu i Degerfors
fögderi. 16,283 inv. (1925). — 2. N. skall
enligt k. resol. 17 mars 1922 jämte Långtora och
Härkeberga framdeles förenas med Biskopskulla till
1 pastorat. 807 inv. (1925).

*Ny tid. Redaktör och ansvarig utgifvare är sedan
1918 Johan Emil Rosén, f. 1875. Tidningen utkommer
äfven om söndagarna. Den utges i en middagsupplaga
för Göteborg och en morgonupplaga för landsorten.

Nyttokonst (ty. nützkunst), konst, afsedd för det
hvardagliga lifvets behof, alltså möbler, husgeråd
o. d.

Nyårsgåfva, skans. Se Sauön.

Nyängsfältet, järnmalmsfält (svartmalm) i Torsåkers
socken, Gäfleborgs län. 1922 erhöllos där 563 ton
prima malm och 2,666 ton anrikningsmalm, hvaraf
i Långnäs anrikningsverk framställdes 351 ton
slig. Gruffältet eges af Nyängs a.-b. (intressenter:
Hofors, Sandviken och Forsbacka) och är anslutet till
Långnäs grufförvaltning.
O. Sjn.

*Nådendal. Staden är numera genom en bibana till
Raisio station förenad med järnvägen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>