- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
995-996

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Paro ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

995

Pasek-Passionsspel

996

’Pasek, J. Chr. En fransk öfv. af hans "Pa-mietniki"
utgafs 1922 af Paul Cazin.

*Pasic, N., var serbisk ministerpresident vid
Världskrigets utbrott 1914 och fungerade som sådan
äfven under exilen, sedan Serbien eröfrats af
centralmakterna. Vid bildandet af den jugoslaviska
staten (se J u-go-S l a v i en. Suppl.) förfäktade
P. och hans "radikala" parti de allserbiska
centralisti-ska synpunkterna. Han blef i dec. 1918
Jugo-Slaviens förste premiärminister, men lämnade
redan s. å. plats för Protic. Såsom förste
delegerad vid fredskonferensen i Paris intog han
en framskjuten plats i de viktiga förhandlingarna
om fredsfördragen och den diplomatiska kampen
med Italien om Dalma-tien. Efter valen till
konstituerande nationalförsamlingen i slutet af
1920 trädde P. i början af jan. 1921 i spetsen för
en koalitionsministär och genomdref i skarp motsats
mot kroater och slovener i juni s. å. antagandet
af en författning med utprägladt centralistisk
karaktär. Under den följande häftiga kampanjen mot
det af Eadic (se d. o. Suppl.) ledda kroatiska
bondepartiet kvarhöll sig P. vid makten under
upprepade rekonstruktioner af sitt kabinett till juli
1924, då den "demokratiska" ministären Davidovic
gjorde ett misslyckadt försök till samverkan med
kroaterna och slovenerna. Ee-dån i nov. s. å. återtog
P. emellertid ministerpresidentposten. Han lät nu
upplösa det kroatiska bondepartiet och i jan. 1925
häkta Kadié, hvilken genom sina förbindelser med
Moskva ådragit sig beskyllningar för landsförräderi,
hvarpå nyvalen i febr. 1925 blefvo en betydande
framgång för P:s parti. Han har därpå ytterligare
ett par gånger rekonstruerat sin ministär.
H. B-n.

*Paskill, jur. Se Nidskrift. ’Pass. Världskriget
1914 ff. och dess efterverkningar ha i alla
länder medfört passtvång för inresande. För svensk
undersåte må (enl. k. kung. 20 okt. 1916) pass för
resa utom riket utfärdas af ministern för utrikes
ärendena (diplomatpass och kabinettspass, se nedan),
öfverståthållarämbetet och länsstyrelse äfvensom af
magistrat, poliskammare eller stadsstyrelse i stad,
där länsstyrelse icke har sitt säte. I senare fallet
fordras dock, att passökanden är mantalsskrifven
inom staden. (Kronofogden och landsfiskalerna i
Torneå fögderi må, enhvar för invånare inom sitt
tjänstgöringsområde, utfärda pass för resor till
Uleåborgs län i Finland, likaså stadsstyrelsens
i Haparanda ordf. för denna stads invånare.) För
att erhålla respass fordras legitimationspapper,
styrkande passökandens identitet, samt fotografi,
som tydligt utvisar sökandens utseende vid tiden
för passbeställningen. För svensk, som anträder
utländsk resa i något offentligt uppdrag, utfärdas af
ministern för utrikes ärendena s. k. kabinettspass,
som anses medföra vissa lättnader för innehaf våren. -
För svensk, som vistas i utlandet och önskar erhålla
pass, utfärdas så-

dant af K. M:ts beskickning eller aflönad svensk
konsul å utländsk ort. (Oaflönad vice konsul eger
utfärda pass allenast för sjömän, så framt han
icke af ministern för utrikes ärendena erhållit
vidsträcktare befogenhet därvidlag.) - Pass för
utlänningar, som inkomma i riket, skall vara
v i s e r a d t (påtecknadt) af tjänsteman i
svenska Utrikesdepartementet eller vid svensk
beskickning eller af svensk konsul. Noggranna
legitimationsuppgifter erfordras å sådana pass,
men diplomaters pass (pass-e-ports diplomatiques)
godtagas på lindrigare villkor. - I flera stater har
viseringstvånget numera upp-häfts. Jfr U p p e h å
11 s b o k. C. D.

Passage, flod. Se Salado 1.

*Passare. Se äfven fig. 2 till art. E i t i
n-strument.

_ i, Siegfried, son till den i hufvudarbetet omnämnde
Louis P., tysk geograf, f. 26 febr. 1867 i Königsberg,
professor i geografi vid kolonialinstitutet, nu
universitetet i Hamburg 1908, företog omfattande resor
1893-94 till Kamerun, 1896-99 Sy d-Af rika, särskildt
Ngami, 1901-02 Venezuela, 1906-07 Algeriet och
Sahara och 1914 Egypten. Bland hans arbeten märkas:
Die Kalahari (1904), Die buschmänner der Ka-laJiari
(1907), Sydafrika (1908), Physiologische morphologie
(1912), Die grundlagen der land-schaftskunde (3 bd,
1919-20), Vergleichende landschaftskunde (4 hftn,
1921-24), Erdkundliches wanderbuch: die landscnajt
(1921), Landschaft und kulturentwicklung (1922)
och Die landschaftsgur-tel der er de (1923). Hans
styrka ligger i härledningen af landskapets former
ur dess inre byggnad, hvarigenom han ställt sig
i motsats mot den Davis’ska morfologiska skolan.
O. Sjn.

Passchendaele [parssendäle], by i belgiska
prov. Väst-Flandern, 10 km. n. ö. om Yperen,
hade före Världskriget 3,300 inv., men förstördes
fullständigt under detta. Byn och den ur taktisk
synpunkt synnerligen viktiga höjdsträckningen,
på hvars krön den är belägen, besattes 20-22
okt. 1914 under slaget vid Yser af tyskarna,
som befäste en ställning längs krönet och omdanade
P. till en stark stödjepunkt i denna. Under slaget i
Flandern hösten 1917 eröfrades P. och närliggande
del af höjdkammen 5-17 nov. af engelsmännen,
men tyskarna återtogo 16 april 1918 under slaget
vid Lysfloden hela ställningen. I början af
okt. s. å. återeröfrades dock denna af belgierna. Jfr
V ä r l d s k r i g e t, sp. 171, 221, 236 och 242.
H. J-dt.

*Passeier ligger på numera italienskt område.

Passiär, hvardagsprat, pratstund. Ordet, som på
1800-talet inlånats från danskan, härstammar från
fornindiska vicara (vitjara), öfverläggning, inkom
för troligen mer än 1,000 år sedan i malajiskan,
och omkr. 1600 upptogs af holländska sjömän ordet
pitsjaren, hålla skeppsråd. Danskar i holländsk
örlogstjänst öfverförde till danska örlogsspråket
passiare, hålla skeppsråd, och passiaring, krigs-eller
skeppsråd, hvilket på 1700-talet infördes vid svenska
flottan. Först efter 1850 har ordet blifvit vanligt
i Danmark i sin nuv. betydelse.

’Passion. - 5. Mus. Se Passionsmusik.

*Passionsspel. Spelen i Oberammergau förnyades senast
1922, efter afbrott till följd af Världskriget.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:46 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0546.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free