- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
1023-1024

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Perikoper ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vulkanbergets topp eller kratermynningen. Denna
periklinala lagerställning förorsakas af de fasta
utbrottsprodukternas nedfallande kring kratermynningen
och genom lavaströmmarnas utflytande längs käglans
sidor, och är sålunda ej förorsakad af en höjning af
lagren genom inverkan af de vulkaniska krafterna,
såsom vid lakkoliterna (se d. o. och fig.),
hvilket t. ex. L. v. Buch häfdade och som var
den allmänna åsikten under början af 1800-talet.
K. A. G.

*Perikoper. I hufvudsaklig öfverensstämmelse
med det förslag, som framlagts af en 1919
tillsatt evangeliebokskommitté antog 1920
års kyrkomöte en ny evangeliebok (om denna se
närmare Evangeliebok. Suppl.). Det af kyrkomötet
antagna förslaget öfverarbetades och slutredigerades
därefter af fem af K. M:t 31 dec. 1920 tillkallade
evangeliebokssakkunniga och blef därefter af konungen
fastställdt att användas fr. o. m. adventstiden 1921.

*Period är dessutom numera inom verkstads- och
fabriksindustrier en term för viss del af timme
(vanligen 1/10, = 6 minuter), använd dels vid
löneuträkning för arbetare, dels vid fastställande
af själfkostnad för visst fabriksarbete.

Periodontitis och P. marginalis, med. Se Tändernas
sjukdomar och vård
, sp. 757.

Periodontium, anat. Se Tänderna, sp. 741.

Perisporiineæ, bot. Se Ascomycetes. Suppl.

*Perkin. - 2. W. H. P. blef 1912 professor i Oxford
och 1920 led. af Vet. soc. i Uppsala.

*Perklorat. Se äfven Elektrokemisk industri. Suppl.,
sp. 560.

*Perklorsyra, Öfverklorsyra, erhålles i vattenfritt
tillstånd, om kaliumperklorat i vakuum upphettas med
koncentrerad svafvelsyra. Den bildar en färglös,
i luften rykande vätska, som är så obeständig,
att den stundom exploderar af sig själf, utan yttre
anledning, och alltid, om den kommer i beröring med
brännbara ämnen. Den är således ett ytterst kraftigt
oxidationsmedel. I motsats härtill är en vattenlösning
af syran mycket beständig och visar knappast några
oxiderande egenskaper. — Man känner äfven en anhydrid
af öfverklorsyran: klorheptoxid, Cl2 O7.
K. A. V—g.

Perkutant tuberkulinprof, ingnidning af
tuberkulinsalfva i huden.

*Perman, Emil S., lämnade 1919 sin befattning som
öfverläkare vid Sabbatsbergs sjukhus.

Permanenta internationella domstolen, äfven kallad
Fasta mellanfolkliga domstolen (fr. Cour permanente
de justice Internationale,
eng. Permanent Court of
International justice
) har upprättats af Nationernas
förbund jämlikt art. 14 i förbundsakten, som uppdrog
åt förbundsrådet att utarbeta förslag om inrättandet
af en fast internationell domstol, behörig att döma
i alla tvister af internationell natur, som parterna
underställa densamma, och skyldig att afge utlåtande i
hvarje tvist eller fråga, som dit hänskjutes af rådet
eller församlingen. — Andra Haagkonferensen 1907
debatterade inrättandet af en allmän mellanfolklig
domstol af fast anställda domare till skillnad från
den redan 1899 bildade Permanenta skiljedomstolen i
Haag
(se Skiljedomstol, sp. 998). Konferensen
nöjde sig med att rekommendera tanken till
öfvervägande. Under Världskriget sammanträdde en af
svenska regeringen tillsatt
kommission (frih. E. T. Marks von Würtemberg,
frih. T. Adelswärd och envoyén O. Ewerlöf)
med motsvarande danska och norska kommissioner
och utarbetade ett förslag till konvention om en
internationell juridisk organisation med en fast
skiljedomstol. Förslaget publicerades i början af 1919
och reviderades efter fredsslutet i Versailles. Många
andra officiella och privata projekt i ämnet framlades
i samband med planen på ett Nationernas förbund. Under
fredsförhandlingarna framförde särskildt Italien
principen om en ständig skiljedomstol, hvilken äfven
upptogs i art. 14 i förbundsakten. Förbundsrådet
tillsatte 1920 en juristkommission med uppdrag att
utarbeta förslag till stadga för domstolen. Förslaget
godkändes med vissa ändringar af rådet och första
förbundsförsamlingen 1920. Det underställdes därpå
förbundsmedlemmarna i form af en konvention, som
trädde i kraft hösten 1921, sedan den ratificerats
af flertalet förbundsmedlemmar. Rådet och andra
församlingen företogo s. å. val af domare, och
domstolen började sin verksamhet i jan. 1922 —
jämsides med den äldre Haagdomstolen, som fortfarande
existerar.

Domstolen består af 11 ordinarie ledamöter och 4
suppleanter, men om antalet medlemmar af Nationernas
förbund i betydande grad ökas eller verksamheten
väsentligen tilltar, kan förbundsförsamlingen öka
antalet ordinarie till 15 och suppleanter till
6. Församlingen och rådet välja domare. De olika
nationella grupperna i Permanenta skiljedomstolen i
Haag afge hvar för sig förslag å högst 4 lämpliga
kandidater till domarposterna, däraf högst 2 af
gruppens egen nationalitet. Domstolens ledamöter böra
företräda civilisationens särskilda hufvudformer och
de olika viktigare rättssystemen i världen. De, som
erhålla absolut röstöfvervikt i såväl församlingen som
rådet, äro valda. Kan sådan röstöfvervikt ej uppnås,
tillsättes ett medlingsutskott för att söka enas om
gemensam kandidat, som sedan föreslås församlingen
och rådet. Om äfven denna utväg misslyckas, få de
redan valde ledamöterna af domstolen företaga valet
bland de personer, som erhållit röster i församlingen
eller i rådet. Ledamöterna väljas för 9 år och
kunna återväljas. Den, som efterträdt en ledamot,
hvars ämbetstid icke utlupit, innehar platsen endast
till utgången af företrädarens ämbetstid. Ordf. och
vice ordf. väljas af domstolen för 3 år och kunna
återväljas. Domstolen är domför med ett antal af 9
domare. Särskilda regler gälla för arbete på smärre
divisioner, "kamrar", för s. k. nationella domare,
som af endera parten i ett mål (eller båda) kunna
attacheras vid domstolen, om vederbörande part
(eller parter) icke är i denna redan företrädd,
samt för tekniska bisittare. Domstolen utser sin
sekreterare. Den har sitt säte i Haag (i Carnegies
fredspalats) och sammanträder till ordinarie session
15 juni hvarje år. Kostnaderna för domstolen bestridas
af Nationernas förbund. Om en stat, som ej är medlem
af förbundet, är part i ett mål inför domstolen,
skall denna fastställa det bidrag till täckande af
rättegångskostnaderna, som staten i fråga skall gälda.

Domstolen utöfvar sin rådgifvande verksamhet
på anmodan af Nationernas förbunds råd eller
församling. — Under dess jurisdiktion kunna komma
endast stater och sådana dominions, som tillhöra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:44:08 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0560.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free