Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - * Polen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Luck, Równe och Dubno. I s. har P. fått Přzemyśl och
Krakau. Mot v. slutligen finnes, tack vare
förvärfvet af Posen och Westpreussen, en välbelägen och
stark försvarslinje. Där ligga nämligen 50–60
km. från tyska gränsen fästningarna Posen vid
Warta samt Thorn, Kulm (po. Chełmno) och Graudenz
(po. Grudziądz) vid Weichsel, hvartill längst upp
i n. vid Östersjön ansluter sig det af P. på visst
sätt beroende Danzig. Alla de förutvarande tyska
fästningarna och Krakau äro i godt stånd, men Přzemyśl
och flera af de förutvarande ryska fästningarna ha
lidit mycket under Världskriget, och finansiella
svårigheter ha hittills hindrat deras iståndsättande.
L. W:son M.
Örlogsflottan består af 2 kanonbåtar (byggda 1920),
6 torpedbåtar, 4 minsvepningsfartyg m. fl. mindre
fartyg och afser förnämligast bevakning af den korta
kuststräckan. Dessutom finnas 6 bevarade flodångbåtar
samt 4 monitorer.
Författning och förvaltning. Enligt författningen
af 17 mars 1922 är P. en republik med en president
som statens öfverhufvud. Som suverän stat erkändes
P. genom fredsfördraget i Versailles 28 juni 1919,
hvarvid P:s gränser från Östersjön till Öfre
Schlesien fastställdes. Definitivt blef västra
gränsen fastställd efter folkomröstningarna i
Masuren sept. 1920 och i Öfre Schlesien mars 1921
(jfr Schlesien. Suppl.) samt Nationernas förbunds
råds beslut 20 okt. 1921. Genom resolution af
ambassadörskonferensen 28 juli 1920 fastställdes
polska gränsen mot Tjecho-Slovakien. P:s gräns mot
Ryssland fastställdes genom fredstraktaten i Riga
mellan P. och Ryssland 18 mars 1921. Gränsen mot
Litauen fastställdes af ambassadörskonferensen 15
mars 1923.
Enligt konstitutionen utöfvas verkställande
makten af republikens president, som väljes
för 7 år af båda kamrarna, förenade till en
nationalförsamling. Lagstiftande makten utöfvas
af riksdagen ("parlament"), hvilken består af 2
kamrar: deputeradekammaren (po. sejm) och senaten
(po. senat), båda valda på 5 år. Deputeradekammaren
väljes genom direkta allmänna, proportionella val
och sluten omröstning. Senaten väljes genom direkta
allmänna, proportionella val och sluten omröstning
inom länen (po. wojewódstwo). Valberättigade
till deputeradekammaren äro polska medborgare,
som fyllt 21 år, till senaten de, som fyllt 30
år. Valbara äro till deputeradekammaren polska
medborgare, som fyllt 25 år, och till senaten de,
som fyllt 40 år. Deputeradekammaren räknar 444
led., senaten 111. Riksdagsupplösning kan beslutas
af deputeradekammaren med 2/3 majoritet af minst
hälften af dess stadgeenliga antal närvarande
medlemmar, äfvensom af presidenten, om åtgärden
biträdes af 2/3 af senatens närvarande medlemmar,
hvilka samtidigt böra utgöra minst hälften af
senaten. Representationen sammanträder på kallelse
af resp. kammares talmän (marskalkar), som utses
af kamrarna själfva. Led. åtnjuta arfvoden efter
understatssekreterares lönegrad. Verkställande
makten utöfvas af presidenten med biträde af
en af honom utnämnd, inför riksdagen ansvarig
ministär. Antalet regeringsdep. med resp. ministrar
bestämmes genom lag. F. n. (1925) består ministären
af en ministerpresident, samtidigt chef för
finansministeriet, jämte vice-ministerpresident, samt
ministrar som chefer för inrikes-, utrikes-,
krigs- och ecklesiastikministerierna, arbets-
och socialministeriet samt landtbruks- och
jordreformsministerierna.
Administrativt är landet indeladt i 15 vojevodskap
(motsv. svenska län) med som högste styresman en
wojewoda, och Vilna-området med en ståthållare
(delegat). Endast historisk betydelse eger den
i dagligt tal gängse indelningen i provinserna
Stor-Polen (omfattande vojevodskapen Posen
och Pommern), Lill-Polen (omf. Krakau, Tarnow,
Lemberg), Ruś (omf. Stanisławow, Tarnopol,
Volynien), Masuren (po. Mazowsze; omf. Kielce,
Białystok, Warschau och Lublin). Öfriga vojevodskap
äro Öfre Schlesien samt i n. ö. Brześć (Polesien)
och Nowogródek. – Vojevodskapen äro indelade i
276 powiaty (härad) med en starost i spetsen
och en sejmik (landsting). Powiaty indelas i
kommuner med kommunalnämnder och med en wójt som
styresman. Städerna styras af kommunalfullmäktige och
i de större städerna en magistrat med en borgmästare
som högste styresman. Undantag bildar hufvudstaden
Warschau, som afsöndrats från omgifvande län och
styres af en regeringskommissarie. – Valen till de
lokala församlingarna ske efter samma normer som
till deputeradekammaren. Vojevoder och staroster
utnämnas af regeringen. Kommunalföreståndarna (wójt)
väljas af församlingarna. – En lag om utsträckt
kommunalsjälfstyrelse är under utarbetning.
Rättsväsendet är ännu ganska kompliceradt, i det att
man tillsvidare bibehållit de rättssystem, som före
det nya P:s uppkomst gällde i dess olika delar. I de
forna tyska prov. är tysk (preussisk) lag i kraft,
i den forna österrikiska delen österrikiska
lagbestämmelser, i det forna Kongress-Polen
Code Napoléon med vissa modifikationer, i de
östra landsdelarna den ryska lagen med vissa af
förhållandena föranledda ändringar, i Vilnaområdet
den ryska lagen med tillämpning i vissa hänseenden
af Code Napoléon och slutligen i några mindre, från
Ungern afträdda områden ungersk lag – inalles således
5 olika rättssystem, på hvilkas ersättande med en
gemensam polsk lag det f. n. ifrigt arbetas. – Jury är
införd för afdömande af brottmål. Fredsdomare finnas
inom de fordom ryska landsdelarna. Första instans är
häradsrätten (po. sąd powiatowy), andra kretsdomstolen
(po. sąd okręgowy), tredje appellationsdomstolen
(po. sąd apelacyjny), som kan återförvisa målen till
en kretsdomstol. Högsta instans är högsta domstolen
(po. sąd najwyższy). Alla domare äro oafsättliga.
Nationalfärgerna äro hvitt och rödt i horisontala
jämbreda fält, hvitt öfverst. Riksvapnet företer
på röd sköld en hvit, enhöfdad, till höger seende,
krönt örn med näbb och klor i guld. Handelsflaggan
(se färgpl. till art. Flagga. Suppl.) är hvit och röd
i två horisontala fält med riksvapnet på midten af det
hvita fältet. Örlogsflaggan är lik handelsflaggan, men
tvåtungad. Gösen i två fält, hvitt och rödt med ett
likarmadt kors i midten, rödt på det hvita och hvitt
på det röda fältet, korset försedt med hjärtbild, en
med svärd beväpnad arm. Krigsvimpeln är tvåfärgad,
vid inre kanten försedd med ett likarmadt kors,
men utan hjärtbild. – Om P:s ordnar se Ordnar. Suppl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
