- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
1201-1202

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Q. ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1201

Queenstowniter-Quidde

en deportationskoloni, men småningom hämtades
straffångarna tillbaka till Sydney, och 1842
förklarades området vara tillgängligt endast
för fria nybyggare; jordförsäljningen där började
1843. När skilsmässan från Nya Syd-Wales 1859 skedde,
räknade den nya kolonien endast omkr. 25,000 hvita
inv. Bristen på arbetskraft hade redan 1851 ledt till
import af kinesiska kulier, men planer på massimport
af sådana strandade på motstånd från allmänna
opinionen. Den första järnvägen i Q. började anläggas
1864. Upptäckten af guld 1867 framkallade stark
invandring af guldgräfvare. På 1870-talet gjorde Q:s
jordbruk betydande framsteg, och lokalförvaltningen
nyorganiserades af den dugande premiärministern
Thomas Mc Ilwraith (första gången premiärminister
1879-86, sedan ledande medlem af flera ministärer
till 1895). Det politiska partilifvet kom först på
1880-talet till lifligare utveckling; stridsämnen voro
frågorna om färgad arbetskraft för sockerplantagen och
om statsunderstödda järnvägar. På 1890-talet började
ett nybildadt arbetarparti göra sitt inflytande
gällande, och de första arbetarskyddslagarna
anto-gos 1896. I frågan om en australisk federation
var man i Q. länge ljum; det definitiva beslutet om
anslutning fattades 1899 genom referendum med rätt
knapp majoritet. Lagstiftningsåtgärder för begränsning
af kinesisk kuliimport vidtogos från 1876, och genom
en lag af 1885 förbjöds import efter 1890 af kanaker
till sockerplantagen (den fri-gafs redan 1892). Genom
lagstiftning 1895 försvårades för japaner att bedrifva
pärlfiske vid Q:s kuster. Under de senaste årtiondena
har arbetarpartiet blifvit det mäktigaste i Q., och
dess ledare, premiärministern E. G. Theodore, är äfven
inflytelserik i allmän australisk politik. – Litt.:
C. A. Bernays, "Q. politics during sixty years, 1859
-1919" (1919), och E. G. Brady/"The land of the sun"
(1924). V. S-g.

Queenstowniter [kw^nstaun-]. Se G l a s m
e-teoriter. Suppl.

*Quennerstedt, A u g u s t V., har vidare
skrifvit bl. a. Ur Carl XII:s lefnad. Skildringar
(2 dlr, 1916) och utgett Strödda skrifter (2
dlr, 1919). Om "Karolinska krigares dagböcker"
se d. o. (äfven i Suppl.). Q. är hedersled, af
Vitt. hist. o. ant. akad. (1918).

’Quensel. - 3. J. 0. Q. dog 31 juli 1915 i Uppsala. -
4. J. Ulrik T. Q. Hans arbete Unter-suchungen uber die
mor-phologie des harnsedi-mentes bei krankheiten der
nieren und der harn-wege und uber die ent-stehung der
harnzylinder (1918) belönades med Sv. läkaresällsk:s
jubileumspris 1920. Den på hans initiativ 1917 bildade
Sv. patologföreningen växte 1922 ut till Nordisk
patologförening. - 5. Otto Eberhard Karl (Carl) Q.,
kusin till Q. 3 och 4, son till justitierådet Jakob
Andreas Kristofer Q. (f. 1809, d. 1890), led. af

Ulrik Quensel.

konungens högsta domstol, f. 30 juli 1855 i Stockholm,
aflade juris kandidatexamen i Uppsala 1881, blef
vice häradshöfding 1882 och assessor i Skånska
hofrätten 1888, var revisionssekreterare 1897-98,
expeditionschef i Justitiedep. 1898- 1902 samt
justitieråd 1902-25. - 6. Percy Dudgeon Q., son
till Q. 3, geolog och mineralog, f. 8 sept. 1881
i Marstrand, filos, doktor i Uppsala och docent
i geologi där 1910, professor i mineralogi
och petrografi vid Stockholms högskola 1914,
deltog i förberedelserna för och ledningen
af de internationella geologkongresserna i
Stockholm 1910 och i Canada 1913 (särskildt för
exkursionerna) samt som geolog och petrograf
i svenska Magalhäes-expeditionen 1907-09 under
Skottsbergs ledning. Q. företog 1920 en resa i
praktiskt syfte till Mexicos oljefält. Inom Sverige
har Q. egnat sitt mesta arbete åt utforskandet
af fjällkedjans byggnad och dess bergarters
petrografi, särskildt inom Västerbotten, där
han arbetat 1918-19 och 1921-24. Sedan 1917 är
Q. sekreterare i Geol. fören. i Stockholm och
redaktör af dess förhandlingar. - P. gifte sig 1911
med Annie Theresia Weiss (f. 24 okt. 1886), som blef
student i Graz 1903, filos, doktor där 1910, med
zoologi som hufvudämne, och har offentliggjort några
undersökningar rörande hvirfvelmaskar (se d. o.).
6. K. A. G. L-e.

Quercy [kersi], en trakt i södra Frankrike, belägen
mellan dep. Löt och en del af dep. Tarn-et-Garonne,
har tilldragit sig geologernas uppmärksamhet genom
mycket talrika skelettlämningar af fossila däggdjur,
som man anser ha lefvat under den yngre eocenperioden.

Querido, Israel, holländsk författare af
portugisisk-judiskt ursprung, f. 1874, helt och
hållet autodidakt, har i en rad af betydande
arbeten (Levensgang, Menschenwee, Zegepraal,
Kunsten-aarsleven, Saul en David, Aron Laguna, De
Jor-daan, Melvina, Het land van Zarathustra, Koningen
en zonsopgang, Moyenland m. fl.), som särskildt
behandla samhällets styfbarn, visat sig som en af
den holländska realismens förnämsta företrädare.

Quervain [kärva7], Alfred de, schweizisk meteorolog
och polarforskare, f. 15 juni 1879 i Am-seidingen
vid Bern, docent i meteorologi och fys. geografi vid
univ. i Zürich, biträdande direktör för meteorolog,
centralanstalten i Zürich, företog 1909 och 1912
resor till Grönland, hvarunder han 1912 för första
gången färdades öfver isen på Syd-Grönland från
v. till ö. från Disco bay till Angmagsalik. Q. utgaf
tills, med A. Stolberg Durch Grönlands eis-wuste
(1911) samt ensam Quer durchs Grönlandeis (1914).
O.Sjn.

*Quesnay de Beaurepaire, J., dog 25 juli 1923 i
Vitrai-sous-Laigle, dep. Orne. Han var ättling i rätt
nedstigande led af F. Quesnay (se denne).

Quibo. Se C o i b a. Suppl.

*Quidde, L., var från 1907 led. af bajerska landtdagen
till revolutionen nov. 1918, därpå en kort tid 2:e
vicepresident i det i samband med revolutionen bildade
bajerska nationalrådet. Han var 1919 led. af bajerska
konstituerande landsförsamlingen och 1919-20 led. af
tyska nationalförsamlingen. Bland Tysklands pacifister
intar han alltjämt en framskjuten ställning, är
ordf. i Mimenens fredsförening och en af de ledande i
"Deutsche friedensgesellschaft" samt ifrig deltagare
i Inter-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:46 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0653.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free