- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
1219-1220

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Radiopejling - * Radioskopi - * Radiotelegraf - Radiotelegrafistkurs - * Radiotor l. Radiotorium - * Radium - * Radiumemanation - * Radiumstandard - * Radius-Zuccari - Radix linguæ - * Radja - Radko-Dimitriev. Se Dimitriev, R. Suppl. - * Radloff, Fr. V. - * Radolin, H. von - * Radom - Radoslavov, V.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

verkan (se Ramantenn. Suppl.). Mottagningsstationen
utrustas antingen med en mindre, vridbar ramantenn
eller med ett par, i rät vinkel mot hvarandra ställda,
stora entrådiga ramar A och B (se fig. 1) med omkr. 20
m. sida, till hvilka äro kopplade två på samma sätt
ställda smärre ramar A’ och B’, inneslutande en
vridbar sökspole C, hvartill mottagningsapparaten är
kopplad. Anordningen A’ B’ C benämnes radiogoniometer
och är uppfunnen af italienarna Bellini och Tosi.

Pejlstationer ha i stort antal anlagts längs kusterna
i världens olika länder, främst i Amerika, England,
Frankrike och Tyskland. I de tre förstnämnda länderna
används öfvervägande Bellini-Tosis pejlingsanordning,
om än den enkla ramantennen mer och mer vinner
insteg. I Tyskland används uteslutande ramantenn. Så
är äfven fallet vid de svenska pejlstationerna. Sådana
finnas på västkusten vid Vinga (utanför Göteborg),
Hållö (vid Smögen) och Morup (intill Falkenberg)
samt en på östkusten vid Landsort, hvilken dock
ännu ej (sept. 1925) öppnats för trafik. Fig. 2
visar en bild af den vid dessa pejlstationer använda
apparaten. Ramantennen är som synes cirkelformig. De
tre spröten ofvanför mottagningsapparaten inuti
ramen tjäna till att kompensera för den verkan,
som den elektromagnetiska vågens elektriska fält
utöfvar å ramen (se Ramantenn. Suppl.).
E. Mgrn.

* Radioskopi. Se Röntgengenomlysning.

* Radiotelegraf. Se Telegraf (äfven i Suppl.).

Radiotelegrafistkurs. Se Telegrafelevkurser.

* Radiotor [-tår] l. Radiotorium tillhör toriumserien
(se d. o. och Radioaktiva grundämnen, sp. 856) och är
isotopt med torium, således på kemisk väg oskiljbart
från detta ämne. Det omvandlas under alfa-strålning
till torium X, som sedan ger toriumemanation. Den
närvarande mängden radiotor bestämmer alltså
toriumsalters förmåga att afge emanation.
E. R-dt.

* Radium. Pechblände från Joachimsthal i Böhmen
(ej Siebenbürgen) är ej längre det viktigaste
framställningsmaterialet för radium. Sedan 1910 ha
jämförelsevis stora mängder erhållits i Amerika
ur mineralet carnotit (se Radioaktiva mineral
och bergarter, sp. 863), och på de sista åren har
radium framställts hufvudsakligen i Belgien, där man
bearbetat en i Belgiska Kongo funnen pechblände (se
d. o.). De försök, som gjorts i Sverige att utvinna
radium ur kolm, ha ej visat sig fruktbara. Priset
på radium har (1925) gått ned till 250-300 kr. per
mg. rent radium. Den hittills framställda totala
radiummängden belöper sig till omkr. 300 gr. Enligt
de af Rutherford och Robinson utförda mätningarna
är den värmemängd, som 1 gr. radium i jämvikt med
efterföljande produkter af kort lifslängd utvecklar
i timmen, 135,2 gramkalorier, hvaraf på radium
själft komma 25,1 gramkalorier, på radiumemanation
28,6, på radium A 30,5 och på radium B+C 50,5
gramkalorier. Senaste bestämningar på jordskorpans
innehåll af radioaktiva ämnen ha gett per gram bergart
i genomsnitt 6 x 10 -6 gr. uran, 2 x 10 -12 gr. radium,
16 x 10 -6 gr. torium. Med denna halt beräknas
tjockleken af det ytlager, som är nödvändigt för att
kompensera jordens värmeförlust genom utstrålning,
till endast 16-20 km.

Nyare litt.: E. Rutherford "Radioactive substances
and their radiations" (1913), Meyer och Schweidler,
"Die radioaktivität" (1916), F. Soddy, "The
chemistry of the radioelements" (1914 o. 1917),
"The interpretation of radium" (1920), Eva Ramstedt
och Ellen Gleditsch, "Radium och radioaktiva
processer" (1917), G. v. Hevesy och F. Paneth,
"Lehrbuch der radioaktivität" (1923), Hj. Tallqvist,
"Radioaktiviteten" (1924), och E. Gleditsch,
"Radioaktivitet og grundstof-forvandling" (s. å.;
svensk öfv. 1925).
E. R-dt,

* Radiumemanation upptäcktes 1900 af Dorn, som fann,
att radiumsalter afgåfvo emanation på samma sätt, som
Rutherford kort förut funnit för toriumsalter. Den
under någon tid använda benämningen niton är
utbytt mot emanation och det kemiska tecknet Nt
mot Em. Den mängd emanation, som är i jämvikt med 1
gr. radium (jfr Radioaktiva mineral och bergarter,
sp. 862), kallas 1 curie, som vid 0° och 760 mm. tryck
upptar volymen 0,63 kbmm. och väger 6 x 10 -6 gr. En
tusendel däraf kallas millicurie. Vid mätning
af emanationens koncentration i t. ex. vatten
används ofta mache (se d. o. Suppl.). En mache
är den emanationsmängd, som finns i 1 l. vatten
och som öfverförd i ett elektroskop framkallar en
mättningsström (jfr Radioaktivitet, sp. 867), som är
0,001 elektrostatisk enhet. Den motsvarar ung.
3,6 x 10 -10 curie per liter. Emanationshalten i källvatten
från t. ex. Gastein är 155 macheenheter eller 56 x 10 -9
curie per liter. Jfr Radioaktivt vatten.
E. R-dt.

* Radiumstandard. Jfr äfven Mauzelius. Suppl.

* Radius-Zuccari, A., f. omkr. 1848, dog 19 juli 1918
i Milano.

Radix linguae, anat. Se Tungan, sp. 311.

* Radja. Se äfven Raja 2. Suppl.

Radko-Dimitriev. Se Dimitriev, R. Suppl.

* Radloff, Fr. V., dog 26 maj 1918 i Petersburg.

* Radolin, H. von, dog 20 juli 1917 i Jarocin, Posen.

* Radom. 1 och 2. Landet och staden tillhöra nu
republiken Polen, vojevodskapet Kielce. 61,629 inv. i
staden (1921). R. är äfven namn på ett distrikt i
vojevodskapet Kielce. 193,159 inv. (s. å.). Under
Världskriget utkämpades 4-5 okt. 1914 i linjen
R.-Opatov (s. ö. om staden R.) ett fältslag mellan
den anfallande 9:e tyska armén (v. Hindenburg)
och den försvarande 9:e ryska armén (Letjitskij),
hvilken senare blef tillbakakastad mot Weichsel,
hvarefter tyskarna (8 s. m.) besatte R.; som dock
åter utrymdes den 26 i samband med det strategiska
återtåget. 20 juli 1915 intogs staden ånyo af de
förbundne (härafdelningen Woyrsch) och förblef sedan
i dessas ego. Jfr Världskriget, sp. 176, 177 och 190.
H. J-dt,

* Radoslavov, V. Hans öfvertagande af
ministerpresidiet i juli 1913 betecknade
den orientering af den bulgariska politiken
åt centralmakternas håll, som följde efter
missräkningarna i Balkankrigen och hade till påföljd
Bulgariens inträde på Tysklands sida i Världskriget
(okt. 1915). Under detta ledde R. vid sidan
af konung Ferdinand sitt lands politik, länge
framgångsrikt, men under växande yttre och inre
svårigheter, som i juni 1918 framtvungo hans af-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:46 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0662.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free