- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
1279-1280

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reservfond ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ordf. i tingets finansutskott. I politiskt afseende
har R. varit utpräglad högerman, men på senare
år intagit en mellanställning mellan högern och
bondeförbundet. Första kammaren har han tillhört
fr. o. m. 1919, invald af högern och bondeförbundet
gemensamt. Sedan 1924 är han vald af det sistnämnda
partiet ensamt och tillhör nu bondeförbundets
riksdagsgrupp, inom hvilken han, utan att vara
nominell ledare, intar en framskjuten och ofta ledande
ställning. 1920 var han led. af första lagutskottet
och är sedan 1921 led. af konstitutionsutskottet. För
böndernas samling i ett rent bondeparti har
R. bedrifvit ifrig propaganda i tal och skrift och är
f. n. den flitigaste agitatorn af bondeförbundets
riksdagsmän. – Bland R:s senare skrifter
märkes, förutom ett antal politiska broschyrer,
Föreläsningar i svensk stats- och förvaltningsrätt,
2–3 (1919 -21). R. utger jämte V. A. Rinander en af
statsmedel bekostad samling "Främmande grundlagar
samt vallagar och parlamentariska arbetsordningar i
svensk öfversättning" (se Grundlag. Suppl.).

3. Edgar Hans Kasimir R., den föregåendes faders syssling,
religionshistoriker, f. 19 okt. 1872 i Göteborg,
blef student 1892, filos, doktor 1908, docent i
religionshistoria 1910, teol. kandidat 1912 samt
professor i teol. prenotioner och teol. encyklopedi
1916, allt vid Uppsala universitet. R., som 1913
prästvigdes och 1917 i Uppsala promoverades till
teol. doktor, har tagit liflig del i den kristliga
student- och gymnasiströrelsen. Bland hans skrifter
märkas Till frågan om uppkomsten af sakramentala
måltider (gradualafh., 1908), De nordiska lapparnas
religion (1912), Zarathustras religionshistoriska
ställning
(1914) och Den folkliga vidskepelsen och den
svenska katekesen
(1921).

3. E. Nwn.

*Reuterswärd. 1919 bildade ätten en släktförening.
– 2. Matilda Jungstedt-Reutersvärd. Se Jungstedt 3 äfven i Suppl.
– 3. Gustaf Fredrik Achates R., sysslings
son till den i hufvudarbetet omtalade Patrik
O. R., militär, tidningsman, f. 31 aug. 1882 i
Örebro, aflade studentexamen i Linköping 1901 och
officersexamen 1903, blef s. å. underlöjtnant vid
Göta artilleriregemente, genomgick Artilleri- och
ingenjörhögskolans allmänna kurs och Krigshögskolan
samt blef 1912 löjtnant och 1915 kapten vid
generalstaben. R. var 1916–19 lärare vid Artilleri-
och ingenjörhögskolan och därjämte 1915–19 militär
medarbetare i "Stockholms dagblad", där hans
framställningar af krigsläget under Världskrigets
tre sista år vunno mycket erkännande. Han var
1919–21 "Stockholms dagblads" hufvudredaktör,
tjänstgjorde därefter 1921 som kapten vid Göta
artilleriregemente samt är sedan 1922 verkst. direktör
i A.-b. Tidningarnas telegrambyrå. Därjämte är han
sedan 1924 verkst. direktör i A.-b. Radiotjänst.

*Reval, officiellt Tallinn, är nu sedan 1918
hufvudstad i republiken Estland och har 128,573
inv. (1925),hvaraf i runda tal 110,500 ester,
7,500ryssar. 6,900 tyskar, 2,000 judar samt
800 est-svenskar. På Domberget ligga, utom de
i hufvudarbetet nämnda byggnaderna – af hvilka
slottet nu rymmer regeringens lokaler, riddarhuset
utrikesministeriets samt provinsmuseet estländska
litteratursällskapets lokaler och bibliotek –
riigikogu-(folkrepresentations-)huset, som uppfördes
1921–22 för en kostnad af omkr. 1,3 mill. sv. kr. på
den plats, där den 1917 brända ordensborgen
låg, hvarvid två af dennas yttermurar kommit till
användning, vidare statspresidentens hus och de flesta
ministerierna. Hvad nedre staden beträffar, må nämnas,
att i Knutsgillets hus (på samma plats som det 1329
dokumentariskt först namnes) finns nu ett estniskt
teknikum. 1913 färdigbyggdes estniska nationalhuset
"Estonia", i hvilket äro inrymda bl. a. teater- (opera
och drama), konsert- och restauranglokaler. En tysk
teater finns, där äfven ryska skådespel ges. Staden
har numera ett 20-tal allmänna läroverk (gymnasier
och realskolor, hvaraf några samskolor), bland dem 4
tyska och 2 ryska. Fabriksverksamheten har sedan den
ryska tiden gått mycket tillbaka. Handeln är rätt
liflig; exporten (66,4 mill. sv. kr. 1924) består
hufvudsakligen af lifsmedel (smör, kött, ägg, färsk
fisk, potatis), trävaror, papper, lin och linfrö,
cement, oblekt bomullstyg samt sprit, importen
(75,5 mill. sv. kr. 1924) af spannmål, bomull,
maskingods, kolonialvaror, superfosfat, stenkol och
järnvaror. Lastnings- och lossningsanordningarna
i hamnen ha under Estlands själfständighetstid
förbättrats. Där finns ett 10-tal elektriska
kranar, 1 större spannmålselevator och flera
rymliga upplagsmagasin. 1924 ankommo 1,434 fartyg
om samman-lagdt 577,971 nettoton. Å Laaksberget är
en aerodrom upprättad. – I R. föddes (1601) Gustaf
II Adolfs broder, hertig Karl Filip. I lustslottet
Katharinenthal (estn. Kadriorg) är nu det ena af
Estlands två nationella museer inrymdt.

O. A. H–n.

Om mötet i R. 9-10 juni 1908 mellan kejsar Nikolaus II
och konung Edvard VII se Världskriget, sp. 136. Under
detta krig var R. en viktig flottbas. Dess hamn och
militära anläggningar bombarderades 18 juli 1916
af tyska flygare. Ryssarna började 16 okt. 1917
utrymma R., som 25 febr.-nov. 1918 hölls besatt af
tyska trupper. Ett anfall sjöledes från Kronstadt mot
R. af bolsjeviker i dec. s. å. afslogs af en i hast
dit-beordrad engelsk eskader. Likaså tillbakaslogs i
jan. 1919 kommunisternas anfallsoperation mot R. Se
Estland. Suppl., sp. 667 och 668.

L. W:son M. H. J–dt.

Revalviken. Se Östersjön, sp. 263.

*Reventlow, holsteinsk adlig ätt. – (Sp. 51)
B. Holsteinska grenen. 4. Ernst, grefve zu R., är
född 18 aug. 1869 i Husum. Han var 1911–20, efter att
förut ha skrifvit i liberala tidningar, politiskt
ledande medarbetare i den konservativa "Deutsche
tageszeitung" och har sedan utgett den nationalistiska
veckotidskriften "Der reichswarf. Bland hans senaste
arbeten i bokform må nämnas Deuischlands auswärtige
politik 1888–1914 (1914: 11:e uppl. 1918), Der einfluss
der seemacht im grossen krieg (1918), Politische vorgeschichte
des grossen krieges (1919) och Völkisch-kommunistische
einigung (1924). Under Världskriget voro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 18:52:36 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0692.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free