- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
1289-1290

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rhallis ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

året och kan, med vissa undantag, med 2/3
majoritet af hela medlemsantalet besluta
författningstillägg. Kronan har vetorätt i
lagstiftningsfrågor. Lagstiftande rådets befogenhet
beträffande statsmedlens användning och skattelagar är
begränsad. Äfven kvinnor ha numera rösträtt. Arealen
beräknas nu till omkr. 386,000 kvkm. med 803,000 inv.,
hvaraf 33,620 européer (1921). Brittiska sydafrikanska
kompaniet har afstått från alla markrättigheter i
landet med undantag för de egendomar m. m., som voro
brukade 10 juli 1923. Boskapsskötseln har kraftigt
utvecklats och omfattade bl. a. 1,92 mill. nötkreatur
samt 0,33 mill. får 1923. Guldproduktionens värde
1890—1924 var 57,522 mill. pd st. (1923 var det 2,91
mill. pd st.). S. å. var produktionen af silfver
21,100 pd st., kol 0,25 mill. pd st., koppar 0,19
mill. pd st., asbest 0,63 mill. pd st. och arsenik
33,606 pd st. Utrikeshandelns värde var s. å. 3,56
mill. pd st. för import och 5,31 mill. pd st. för
export, hvaraf 2,59 mill. pd st. för oarbetadt
guld. Järnvägarnas längd 1923 var 3,972 km. och
postkontorens antal 155. Statens inkomster voro
1,33 mill. pd st. och dess utgifter 1,36 mill. pd
st. 1922—23. Statsskulden är 3 mill. pd st.
Nord-R. Européerna voro 3,750 år 1923. Provinsen fick 20
febr. 1924 en författning, enligt hvilken högste
styresmannen blef en guvernör med ett verkställande
råd vid sin sida; ett lagstiftande råd skall bildas,
bestående af det förras 5 medl., 4 andra ämbetsmän och
5 valda medl. Efter långvariga förhandlingar
(jfr British South Africa company. Suppl.) öfvertog
brittiska kronan 1 april 1924 provinsens
förvaltning. Kompaniet bibehåller grufrättigheter och
stora jordegendomar samt har fått kontant ersättning
för gjorda förvaltningsutlägg. Provinsen är nu indelad
i 10 distrikt. Inkomsterna voro 258,008 pd st. och
utgifterna 338,983 pd st. 1922—23. Utrikeshandelns
värde var 0,53 mill. pd st. för import och
0,46 mill. pd st. för export s. å. Bland nyare
litt. märkas: "Guide to R." (Bulawayo, 1924), och
E. T. Jollie, "The real R." (s. å.).
E. A—t.

*Rhodin, Hans D. G., som 1920 blef generaldirektör,
tog afsked 1922. Ordf.-skapet i triangelnämnden
afsade han sig 1916. Han har varit led. af
flera kommittéer (ang. skiftesstadgan 1904,
jordregister 1906, fastighetsregister 1908,
landtmäteriundervisningen s. å.). I Nordisk
familjebok finns ett antal artiklar af hans hand.

Rhodologi (af grek. rhodon, ros, och logos, lära),
bot., vetenskapen om rosorna; rhodolog [-lå̄g],
den, som sysslar med denna vetenskap.
G. L—m.

*Rhodos hade enligt grekisk uppgift 13,321 inv.,
hvaraf 5,715 muhammedaner, 3,277 judar, 4,031 greker
och 298 andra européer 1921. Ön afträddes formligen,
jämte Tolföarna, till Italien genom freden i Lausanne
24 juli 1923.
E. A—t.

Rhondda [rå’ndə], D., lord. Se Thomas, sp. 1137.

*Rhône. Planer på utbyggning af den öfversta franska
delen af R., från Seyssel till schweiziska gränsen
(27 km.), antogos 1920 af franska deputeradekammaren,
och 1921 beslöt franska regeringen att utnyttja R:s
vattenkraft genom att anlägga 18 kraftstationer,
den största vid Génissiat, i kommunen Injoux,
dep. Ain. Därifrån skall elektrisk
ström ledas till Paris, till Medelhafsbanbolagets
järnvägar och till åtskilliga industriföretag. Floden
skall kanaliseras medelst 30 slussar
samt en lastpråmselevator vid Génissiat.
E. A—t.

Rhos. Se Väring.

*Rhus. Sp. 134, r. 10 uppifr. står Caggygria bör
vara Coggygria.


Rhynchoteuthis, paleont. Se Rhyncholiter.

*Rhynchotus rufescens, zool. Arten förekommer i
Syd-Amerika (ej Syd-Afrika). Jfr Crypturidæ.

Rhynia, paleobot. Se Psilophytales, Suppl.

*Rhyolit, geol. Se Ryolit. Suppl.

*Rhys, sir John, dog 16 dec. 1915 i Oxford.

Rhytisma, bot., ett släkte af parasitiska
svampar, hörande till fam. Phacidiaceæ bland
askomyceterna. En vanlig art är Rh. acerinum,
som lefver på bladen af lönn, där den bildar
iögonenfallande svarta, glänsande skorpor. En
annan liknande art lefver på sälgblad.
G. L—m.

R. I., officiell förkortn. för Rhode Island (se d. o.).

*Ribbert, H., dog 6 nov. 1920 i Bonn.

*Ribbing. — 8. Gustaf R. dog 1811 (ej 1803).
— 13. Seved R. dog 14 febr. 1921 i Lund. 1904—07 var
han universitetets rektor. Han lämnade landstinget
1909. Han var juris hedersdoktor i Glasgow (1901) och
teol. hedersdoktor i Lund (1918). Se K. Hj. Lundgren,
"Skåningar" (1921).
— 14. Gustaf R. tog 1919 afsked
från häradshöfdingetjänsten. Han var t. o. m. 1914
stadsfullmäktiges ordf. 1906—11 var han ordf. i
skiftesstadgekommittén.
— 15. Lennart R., den föregåendes broder, skolman,
författare, f. 6 febr. 1847 i Stockholm, d. där 26 april
1924, filos. doktor i Uppsala 1875, var lärare vid Beskowska skolan
samt vid Jakobs och Östermalms allmänna läroverk i
Stockholm och efter afskedstagandet ur statstjänst
vid Djursholms samskola. Han skref bl. a. Olof
Bergklint
(akad. afh. 1875), Biblisk historia på
grundvalen af Volrath Vogts bibelhistoria
(1899; 9:e
uppl. 1924) och Livsbilder och betraktelser (1924)
samt utgaf bl. a. "Läsebok för svenska folkskolan" (4
dlr, 1907—13).
— 16. Lännart R., son till R. 13,
zoolog och antropolog, f. 20 juni 1876 i Simrishamn,
tog studentexamen 1893, blef filos. d:r vid Stockholms
högskola 1907 och docent i jämförande anatomi vid
Lunds universitet 1909, var förordnad att meddela
undervisning i zoologi vid sistnämnda universitet
1909—20 samt föreläste under ett par terminer äfven
i etnografi. R. har studerat antropologi i Berlin
(1897—98 och 1922), i Paris (1898 och 1899) samt i Rom
(1904) och företagit antropologiska undersökningar
i Danmark 1907—09. R. har alltsedan 1913 flerstädes
i Sverige hållit populära föreläsningar rörande
biologiska etnografiska och besläktade spörsmål. Han
blef 1922 professor i anatomi vid Konsthögskolan. Af
hans utgifna skrifter må nämnas Die distale
armmuskulatur der amfibien, reptilien und säugetiere

(1907) och Unterschenkel- und fussmuskulatur der
tetrapoden und ihr verhalten zu der entsprechenden arm- und
handmuskulatur
(1909). R. har utgett undersökningar
rörande extremitetsmuskulaturen hos vissa grod-,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:11:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcq/0697.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free