- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
1311-1312

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - * Riksdag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Om tidpunkten för propositioners aflämnande (sp. 324)
stadgas sedan 1918 i R. O. § 54, att de vid lagtima
riksdag böra aflämnas inom 70 dagar från dess öppnande
och att proposition "ej må senare aflåtas, utan så är,
att konungen finner någon under riksdagen inträffad
händelse därtill föranleda eller pröfvar uppskof med
framställningen lända riket till men". Om motionstiden
se äfven Motion. Suppl.

De ständiga utskotten (sp. 324) äro
numera 7, i det att 2 lagutskott finnas (se
Lagutskottet. Suppl.). Hemliga utskottet har
afskaffats; i stället har 1921 inrättats en
utrikesnämnd (se Utskott, sp. 152, och äfven
i Suppl.) Denna af 16 ledamöter, 8 från hvardera
kammaren, bestående delegation, som tillsättes hvarje
riksdag, har ej såsom utskotten en beredande uppgift
och ej heller någon beslutanderätt, utan är till för
att med konungen rådpläga om ärenden, som angå rikets
förhållande till främmande makter; sådan rådplägning
bör i alla utrikesärenden af större vikt ega rum före
afgörandet. Nämnden fungerar äfven mellan riksdagarna.

Omröstning (sp. 326) i kamrarna sker sedan 1925 i
regel öppet, i första hand medelst "uppresning",
eventuellt efter namnupprop (jfr Omröstning. Suppl.).

Fortsättning å registret till riksdagens förhandlingar
1911—20 har utgetts af K. Hagman (1922—23). Ett
personregister till riksdagens förhandlingar 1809—66
är under utarbetande af M. Seth.

Sedan 1906 utkommer årligen en uppslagsbok,
innehållande öfversikt öfver riksdagens ledamöter,
viktigare beslut m. m. Den har titeln "Lagtima
riksdagen 1906", 1907 o. s. v. och har redigerats
af T. Hedrén (årg. I—XIII, från årg. VIII tills.
med M. Seth), M. Seth (årg. XIV—XVIII) och P. Sterne
(fr o. m. årg. XIX).

Riksdagens historia (sp. 327). 1909 års
rösträttsreform medförde en afsevärd demokratisering
af båda kamrarna. I Andra kammaren vunno de i
viktiga frågor samverkande socialdemokraterna och
liberalerna en stark majoritet. I Första kammaren
erhöllo dessa partier ett stort antal platser, men
med stöd särskildt af den graderade skalan vid val af
landsting och stadsfullmäktige bevarade högern sin
majoritet i denna kammare. Från socialdemokratiskt
håll uppställdes redan vid tiden för
genomförandet af 1909 års rösträttsreform yrkanden om
Första kammarens afskaffande; verkligt aktuell blef
frågan om en omdaning af representationen, då
liberaler och socialdemokrater 1916 förenades
i yrkande om den graderade skalans afskaffande,
ett yrkande, som äfven motiverades ur rent kommunala
synpunkter. Detta yrkande vann majoritet i Andra
kammaren åren 1916, 1917 och 1918, men afslogs då
i Första kammaren. Ehuru man på högerhåll icke
var tillfredsställd med den bestående ordningen
och gärna skulle ha sett en på annan grund byggd,
men likväl från Andra kammaren "karaktärsskild"
Första kammare, utkristalliserades från i denna
sida intet positivt program i dylik riktning,
och under trycket af de stora världshändelserna
hösten 1918 uppgaf högern (vid urtima riksdag
nov.—dec. s. å.) sitt motstånd, medverkade till
genomförande af den lika kommunala rösträtten
och utfäste bifall till vissa, i samband med
omdaningen stående, 1919 formligen beslutade och
1921 definitivt antagna grundlagsändringar
(berörda härofvan). Den åtskillnad mellan
kamrarna, som alltjämt finnes, ehuru mycket
mindre utpräglad än förr, grundas väsentligen på
den längre mandattiden, den successiva förnyelsen
och de medelbara valen för Första kammaren;
en viss betydelse tillkommer ock de olikartade
valbarhetsbestämmelserna (särskildt frånvaron
af bostadsband vid val till Första kammaren) och
skillnaden i valrättsålder (resp. 23 och 27 år).

Bland senare arbeten om riksdagens
historia märkas H. Valentin, "Frihetstidens
riddarhus" (1915), och S. Wallengren, "Första
kammarfrågan inför svenska riksdagen efter 1866"
(s. å.). En öfversikt öfver nyare litt.
rörande riksdagens historia lämnas af N. Herlitz i
"Nord. tidskr." 1925. På förslag af V. Rydén har
riksdagen 1925 uppdragit åt riksgäldsfullmäktige
att låta verkställa utredning ang. utgifvande af
ett historiskt och statsrättsligt arbete om
den svenska riksdagen. Af serien adelns
protokoll sedan 1719 har ytterligare (genom
E. Naumann) tryckts d. I (1923) af protokollen
vid riksdagen 1755—56. C. G. Wahrenberg
har utgett prästeståndets protokoll vid riksdagarna
1719—23 (1921—22)

Om finska riksdagen se Finland. Suppl., sp. 820 och
824—826.
N. H—tz.

*



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:18:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0708.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free