- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg /
93-94

(1926) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Runmärket ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Amalgamated copper co. i Montana och 1908 detta
bolags president. Han sammanslog det 1910 med
Anaconda copper mining co., i hvilket bolag han
var president 1905–18. Utom i koppargrufvor
var R. ("kopparkungen") lifligt intresserad i
vattenkraft inom Montana och organiserade ett stort
bolag, Montana power co., som småningom åtog
sig vattenkraftsleveransen till grufvorna i Montana
och belysningen rundt om i staten. Under Förenta
staternas deltagande i Världskriget anlitades R.
1918 för luftvapnets organisation och var
aug.–nov. s. å. dess chef och andre biträdande
krigsminister. 1919 blef han ordf. i styrelsen för
Anaconda copper mining co.

*Rübel, E. A., blef 1917 docent vid Tekniska
högskolan i Zürich och fick 1923 professors titel.
Han är stiftare och ledare af Geobotanisches
institut Rübel i Zürich.

*Rybnik tillhör nu Polen. 11,303 inv. (1919).

Rybs (ty. rübsen), benämning på rofraps,
Brassica rapa oleifera. Se Brassica, sp. 29.

Ryckverk, text. Se Väfning, sp. 39.

Rydbeck, Sven Otto Henrik,
universitetslärare, arkeolog, f. 25 aug. 1872 i Lund, blef filos.
doktor 1905, docent i nordisk konstarkeologi 1909
samt professor i förhistorisk och medeltidsarkeologi
1919, allt i Lund. Sedan 1904 är han föreståndare
för Lunds universitets historiska museum (se d. o.,
äfven i Suppl.), som han h. o. h. omordnat, hvars
föremåls antal under hans tid mer än fördubblats, på
vissa afd. flerdubblats, och åt hvilket han egnat flera
publikationer. I anledning af den af R. i Malmö
1914 ordnade utställningen af kyrklig konst från
Skåne har han redigerat och utgett Äldre kyrklig
konst i Skåne
(tills. med E. Wrangel; 1921). På
omsorgsfulla undersökningar hvilar redan R:s första
vetenskapliga arbete, Medeltida kalkmålningar i
Skånes kyrkor
(1904); till samma område hör
Medeltidsmålningarna i Dädesjö och öfvergången från
romansk stil till gotik
(tills. med E. Wrangel;
1918). R:s förnämsta skrifter röra Lunds
domkyrka, åt hvars undersökning han egnat ett
hängifvet, utmärkt arbete: Bidrag till Lunds
domkyrkas byggnadshistoria
(1915) samt Lunds domkyrkas
byggnadshistoria
(1923). Nämnas må äfven R:s
Studier i Skånes renässans- och barockskulptur
(1917) och Två märkliga konstnärer, Adam van
Düren och mästaren med signaturen A. S.
(1918).
R. är led. af Hum. vet. samf. i Lund (1919) och
Vitt. hist. o. ant. akad. (1924).

E. Wrgl.

Rydbeck, Johan Oskar Ehrenfrid,
bankman, f. 31 aug. 1878 i Sundsvall, där han blef
student 1895, idkade språkstudier utomlands,
egnade sig 1896 åt banktjänst samt blef
verkställande direktör i Kristinehamns ensk. bank 1907,
Härnösands s. å., Bank-a.-b. Norra Sverige 1908,
A.-b. Sveriges privata centralbank 1912 och
Skandinaviska kredit-a.-b. i Stockholm 1917. Därjämte
har han varit eller är ordf., vice ordf. eller
styrelseled. i ett stort antal finans-, industri- och
trafikföretag samt har innehaft flera offentliga uppdrag,
bl. a. som led. i 1917 års bankkommitté, finansiell
delegerad för Sverige vid fredskonferensen i Paris
1919 och konferensen i Bruxelles 1920, led. af
Ekonomiska rådet 1920–21, af tull- och
traktatkommittén 1921 m. m.

*Rydberg (sp. 1308), G. F. I anledning af hans
90-årsdag, 13 sept. 1925, präglades öfver honom
"af vänner och beundrare af hans konst" en (af
N. Sjögren skulpterad) medalj. Därjämte
anordnades i Lund en utställning af hans verk och utgafs
en af H. Kjellin författad biografi öfver R.

illustration placeholder


Rydberg, Johannes Robert, matematiker,
fysiker, universitetslärare, f. 8 nov. 1854 i
Halmstad, d. 28 dec. 1919, blef 1873 student i Lund,
1879 filos. doktor på
en matematisk afh. och
1880 docent i
matematik. Efter ett arbete om
beröringselektricitet blef R. 1882 docent
i fysik. 1876–97 var
han assistent vid den
fysiska institutionen i
Lund, 1897–1901 t.
f., 1901–09 e. o. och
1909–19 ord.
professor i fysik där. R.
egnade speciellt intresse
åt grundämnenas s. k.
periodiska system (se
Grundämnen äfven i Suppl.). Särskildt nedlade
han ett ytterst betydelsefullt arbete i framdragandet
af lagbundenheterna i grundämnenas
emissionsspektra (se Spektrum, sp. 640), offentliggjordt i
Vet. akad:s Handl. 1890 under titeln Recherches
sur la constitution des spectres d’émission des
éléments chimiques
(ty. öfv. i Ostwalds "Klassiker der
exakten wissenschaften", n:r 196, 1922). R.
uppställde där en formel för de olika ämnenas
linjespektra, i hvilken ingick en för alla ämnen
gemensam konstant, kallad Rydbergska konstanten.
Han framhöll formelns teoretiska innebörd och torde
ha varit den förste, som påvisade atomnumrens stora
betydelse vid sidan af atomvikterna (se äfven
Atommodell. Suppl.). Först på senare tid
genom N. Bohrs och M. Siegbahns arbeten (se
Bohr, Siegbahn och Strålning, alla i
Suppl.) har man fullt lärt sig uppskatta betydelsen
af R:s arbeten. Han blef 1886 led. af Fysiogr.
sällsk. i Lund och kort före sin död led. af Royal
society i London.

E. R–dt.

Rydberg, Gerda. Se Tirén, J.

Rydberg, Gustaf Leonard, språkforskare,
lärare, ämbetsman, f. 18 okt. 1861 i Strängnäs,
blef filos. d:r och docent i romanska språk i Uppsala
1893, lektor i engelska och franska vid Högre allm.
läroverket där 1896, förordnades 1911 till led. af
dåv. öfverstyrelsen för rikets allm. läroverk och
1919 till undervisningsråd samt led. af
Skolöfverstyrelsen. Jämsides med sin läroverkstjänstgöring
uppehöll R. vid flera tillfällen professuren i
romanska språk vid Uppsala universitet och
utvecklade samtidigt ett omfattande vetenskapligt
författarskap. 1908 var han uppförd å förslag till
nämnda professur och erhöll 1909 professors n. h.
o. v. Bland hans skrifter märkas särskildt Le
développement de facere dans les langues romanes

(gradualafh., 1893) samt den i flera delar utg.
undersökningen Zur geschichte des französischen ə.
I sin forskning har R. egnat sig företrädesvis åt
galloromanskan och därvid lämnat värdefulla
bidrag till dess ljudutveckling samt därmed
sammanhängande problem.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:39:14 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcr/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free