Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Saint Louis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
165
Saint Louis-Saisonen
166
*Saint Louis hade 796,841 inv. 1920; tills, med
grefsk. S. och S:t Charles, i Missouri, samt grefsk.
S:t Clair och Madison, i Illinois, hvilka nu jämte
S. bilda ett sammanhängande industridistrikt, hade
S. 1,145,443 inv. s. å. Bland nyanläggningar från
senare år märkas: en stadsteater, i Forest park
1917, med plats för of ver 9,000 åskådare; en bro
af massivt stål of ver Mississippi s. å. för en kostnad
af 7,2 mill. doll.; Saint Louiskatedralen; järnvägs-
börsen; universitetsklubben; K. F. U. K:s bygg-
nad ; sedan 1911 har färdigbyggts en medicinsk
högskola med sjukhus och barnsjukhus för 5 mill.
doll.; "Jefferson memorial" har sedan 1914 byggts
till historiskt museum m. m. Handel, samfärdsel
och industri ha gått enormt framåt, och S. har nu-
mera världens största marknad för hästar och mul-
åsnor (omsättning 50 mill. doll. 1919) liksom för
pälsverk (27 mill. doll. s. å.). E. A-t.
Saint Maur [son måV], engelsk släkt. Se Sey-
mour, sp. 246-247.
*Saint-Mihiel. - Under Världskriget fortsattes
smärre strider i S.-trakten under senare hälften af
1916, under de 4 första månaderna af 1917 och i
april 1918, men tyskarna höllo sig alltjämt kvar
i den mot Meuse långt framspringande S.-bågen
till 8 sept., då med anledning af den väntade ameri-
kanska offensiven order gafs om frontens tillbaka-
dragande till den mellan Manheulles och Pagny för-
beredda "Michelställningen" (se d. o. Suppl.).
Under skarpa och förlustbringande strider med l:a
amerikanska armén (Pershing), som gick till anfall
den 12, lyckades detta ändtligen 12-15 i s. m.
Se vidare V ä r l d s k r i g e t, sp. 241. L. W:son M.
’Saint-Nazaire hade 41,631 inv. 1921. Under
Världskriget var S. de amerikanska arméernas för-
nämsta hjälpbas på franska Atlantkusten, för h vilket
ändamål storartade anläggningar uppfördes särskildt
inom hamnområdet. H. J-dt.
*Saint-Omer hade 19,238 inv. 1921. Under
Världskriget utgjorde S. på grund af sitt läge vid
korsningen af ett stort antal kommunikationslinjer
(bl. a. järnvägarna från kanalhamnarna Boulogne
och Calais) en viktig etappstation för engelska
armén. Det bombarderades 18 ggr 1917-18 af
tyska flygare, hvarvid stora skador anställdes. Okt.
1914-mars 1916 var engelska högkvarteret för-
lagdt i S. H. J-dt.
Saint-Paul de Sinçay [säpå’1 d? säsä]. Se
Vieille-Montagne, La.
Saint-Pierre-Vaast-skogen [säpiä’r-väst-], större
skogsområde i franska dep. Somme, 9 km. n. om
Péronne. S. var i okt.-nov. 1916 under slaget vid
Somme föremål för långvariga och hårda strider
mellan tyskarna, som hade befäst skogen samt inredt
den till försvar, och de anfallande fransmännen.
Anfallen tillbakaslogos, liksom ock de i febr. och
mars 1917 följande anfallen af engelsmännen. 16
mars s. å. utrymde dock tyskarna frivilligt området,
som då besattes af fransmännen. 24 mars 1918 åter-
togs emellertid S. af tyskarna. Slutligen besattes
S. 2 sept. s. å. af engelsmännen. Jfr Världs-
kriget, sp. 203-204, 218, 235 och 240. H. J-dt.
*Saint-Quentin. 1. S. hade 37,345 inv. 1921. Un-
der Världskriget besattes S. af tyskarna (l:a armén,
v. Kluck) 28 aug. 1914. 29-30 s. m. utkämpa-
des i och s. ö. om linjen Guise-S. ett fältslag ("sla-
get vid S.") mellan 5:e franska armén (Lanresac)
och 2:a tyska armén (v. Bülow), som slöt med
fransmännens återtåg (se Guise. Suppl.). Under
ställningsstriderna v. om S. okt. 1914-juni 1916
utsattes staden för flyganfall, som åstadkommo stor
skada, af de allierade. Efter tyska arméns strategi-
ska återtåg vid Somme i mars 1917 ingick S. som
en stödjepunkt (brohuìvud) i tyska fronten i Picar-
die och utrymdes af större delen af invånarna.
12-14 april 1917 gingo fransmännen (3:e armén,
Humbert) från v. till anfall mot S., men anfallet
af slogs (af 2:a tyska armén, v, d. Marwitz). Engels-
männens anfall från n. v. mot S. under de följande
dagarna hade ej heller framgång. Staden sköts
dock i brand på flera ställen. Under de följande
långvariga ställningsstriderna hösten 1917 och vin-
tern 1917-18 sköts katedralen i brand (15 aug.)
och förstördes nästan h. o. h., och hundratals hus
nedbrunno. Fransmännens förnyade försök att åter-
taga S. (24 aug. och 17 nov. 1917) afvisa-
des. Den stora tyska offensiven mot Amiens våren
1918 utgick 21 mars från frontdelen S.-La Fère
("genombrottsslaget vid S.-La Fère"). Under de
allierades motoffensiv hösten s. å. återtogs S. slutli-
gen (2 okt.) af fransmännen. Jfr Världskri-
get, sp. 163, 205, 218, 219, 234, 235 och
243. H. J-dt.
*Saint-Saëns, C h. C a m il l e, dog 16 dec.
1921 i Alger. Efter Världskrigets utbrott var han
chauvinistisk motståndare till tysk musik. Nyare
biografier of ver S. skrefvos af L. Augé de Lassus
(1914), J. Bonnerot (s. å.) och engelsmannen A.
Hervey (1921).
*Saintsbury, G. E. B., har vidare utgett A first
book of english literature (1914), The peace of the
augustans (1915), A history of the french novel (2
bd, 1917-19), Notes on a cellar book (1920), A
letter-book (1922), A scrap book (s. å.), A second
scrap book (1923) och Collected essays and papers
(3 bd, s. å.).
*Saint-Simon 1. Louis de Rouvroy,
hertig de S. Ett utdrag i sv. öfv. "Ur hertigens
af S.-S:s memoarer" utgafs 1924 af C. Ridderstad.
Saint Vith [sä-], kanton i Belgien, s. om Mal-
médy. 450,38 kvkm. 16,691 inv. (1921). S. af-
träddes af Tyskland till Belgien i freden i Ver-
sailles 1919.
Saio’nji, K i m m o c h i, furste, japansk stats-
man, f. 1839 i Kyoto, deltog som yngling i för-
beredelserna för den kejserliga restaurationen, vista-
des 1869-81 för stud:er i Frankrike och åtföljde
1882 furst Ito på dennes politiska studieresa ì
Europa och Förenta staterna. S. var japansk mini-
ster i Wien 1885-88 och i Berlin 1888-91, bleí
1893 vicepresident i pärskammaren och var under-
visningsminister 1894-96 i Itos andra och 1898 i
hans tredje ministär. Han hade 1894 inkallats i
riksrådet och blef 1898 dettas president. 1903 blef
han Seiju-kai-partiets ledare och var efter den i
dec. 1905 afgångne Katsura premiärminister f rån-
nyåret 1906 till juli 1908 samt därefter aug. 1911
-dec. 1912 (se om hans ämbetstid Japan.
Suppl., sp. 742-743). S. var Japans förste dele-
gerade vid fredskonferensen i Paris 1919 och upp-
höjdes 1920 till furste (han var förut markis).
Saisonen [säså^en], Magasin för konst,
nyheter och moder, en halfmånadstidning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
