Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Salvatorkällan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för granskning af den engelska kolindustriens
ställning och grufarbetarnas lönevillkor.
V. S-g.
Samuels, V., lettisk politiker. Se Lettland.
Suppl., sp. 144.
Samuelson, John Artur, jurist, f. 12 dec.
1881 i Malmö, juris kandidat i Lund 1904, tjänst-
gjorde sedan 1910 i Svea hofrätt, blef assessor 1915
och hofrättsråd 1917 där och 1918 i Hofrätten öfver
Skåne och Blekinge. Han har varit t. f. och kon-
stituerad revisionssekreterare, sekreterare i krono-
lägenhetskommittén (1915) och sakkunnig vid be-
handling af vissa lagstiftningsfrågor inom Justitie-
dep. (1919-23). Efter att 1920-24 ha valts till
militieombudsmannens suppleant efterträdde han
denne i okt. 1924. S. utnämndes i nov. 1925 till
häradshöfding i Hallands läns mellersta domsaga.
^Samuelsson, Johan, var led. af 1919 års skol-
kommission. Han är led. af Hum. vet. samf. i
Uppsala (1920).
’Samuelsson. Gunnar, blef intendent och pro-
fessor vid Riksmuseets botaniska af d. 1924.
Samuelsson, Sixten Henrik, historiker, f.
15 okt. 1875 i Föskefors bruk, Värmlands län, 1902
filos. licentiat i Uppsala, blef 1905 adjunkt och
1917 lektor vid högre allmänna läroverket där samt
s. å. föreståndare för Uppsala högre elementarläro-
verk för flickor. Bland S:s skrifter märkas Om
traditionen som källa för Gustaf Vasas äfventyr i
Dalarna (i "Hist. studier tillägnade H. Hjärne",
1908), Källorna för Gustaf Vasas äfventyr i Dalarna
(1910), Allmän historia för gymnasiet. 2. Medel-
tiden (1917) och Värmlands historia (i den af honom
och H. Hildebrandsson utg. "En bok om Värm-
land", 3 bd, 1917-21). E- N-nn.
*Samundervisning. (Sp. 615) Bland de
sekundära skolorna äro statens 38 högre allm. läroverk,
21 af statens realskolor, 5 högre enskilda skolor
samt 3 enskilda mellanskolor att betrakta som
särskolor för gossar, men vid 17 af nämnda högre allm.
läroverk mottagas flickor å gymnasiestadiet. De
enskilda högre flickskolorna äro alla särskolor för
flickor, men i många af dessa mottagas äfven gossar
i de förberedande klasserna och i en och annan af
dem äfven i första elementarklassen. 18 af statens
realskolor, 13 högre enskilda skolor, 7 enskilda
mellanskolor samt alla de kommunala
mellanskolorna (f. n. 82) äro samskolor. Af de med statens
realskolor förbundna 7 kommunala gymnasierna
mottaga 5 såväl gossar som flickor.
Samundervisningen har alltså under senare tiden fått en stor
omfattning i Sverige. H.-t. 1923, den sista
hösttermin, för hvilken statistiskt material finns
bearbetadt, utgjorde lärjungeantalet i samtliga nu
nämnda skolor, de förberedande klasserna
oräknade, 67,066, hvaraf 37,330 gossar och 29,736
flickor. Af samtliga dessa lärjungar undervisades
48,455 (72,2 proc.) i särskolor och 18,393 (27,4
proc.) i samskolor. De här icke medräknade 218
lärjungarna äro antingen flickor, som undervisats
i gymnasier, hvilka här ofvan räknats som
särskolor, eller gossar, som undervisats i flickskolas
första elementarklass och om hvilka tvekan alltså
kan uppstå, huruvida de böra räknas till
samskole- eller särskolelärjungar. Såväl de absoluta talen
som procenttalen visa en förskjutning (från 1913)
till samskolans förmån. Om statistiska siffror från
innevarande år (1925) vore tillgängliga, skulle
denna förskjutning säkerligen vara ännu mera
tydlig. Se vidare art. Samskola. Suppl.
R. F.
*Samzelius, J. A. Hugo, dog l maj 1918 i
Stockholm. - Ett supplement till Jägeristaten ut-
kom 1916.
*San flyter nu h. o. h. genom polskt område.
*Sana. 1. S. tillhör nu arabiska imamatet
Jemen. Hufvudhamn är Hodeida. – 2. S. är nu
hufvudstad i imamatet Jemen och har enligt senaste
uppgifter mellan 40,000 och 45,000 inv.
Järnvägen Aden–Lahedj skall framdeles utsträckas till S.
*Sanaga flyter genom franska mandatområdet
Kamerun.
*San Antonio. – 2. Staden har utvecklats
mycket starkt senaste årtionde och hade 161,379 inv.
1920. Natten till 10 sept. 1921 blef den af floden S.
delvis öfversvämmad, hvarvid omkr. 12,000
människor omkommo.
Sanatoriebyggnader. Afbildningar af flera
sådana finnas i Nordisk familjebok: Hässleby (i art.
Jubileumsfondssanatorier),
Kronprinsessan Viktorias kustsanatorium (i art.
Sanatorium), Mössebergs, Romanäs, Solbackens, Säfsjö,
Söderby och Ulricehamns i vederbörande artiklar,
Spenshults och Österåsens (i art.
Jubileumsfondssanatorier. Suppl.).
*Sanatorium. Kustsanatorium.
Apelvikens kustsanatorium, afsedt för vård af barn,
lidande af skrofulos samt körtel-, ben- och
ledtuberkulos, anlagdt 1904 på initiativ af doktor
J. S. Almer i Varberg, är beläget vid en vik
af Kattegatt, 2 km. s. om Varberg. Det bestod
urspr. af endast en paviljong (af trä), inrymmande
en sal för 20–24 patienter, kök (matsal), rum för
sköterska, biträde m. m. Kostnaden för driften
bestreds af Almer med hjälp af gåfvomedel från
intresserade i Varberg med omnejd. Den i sept. 1904
bildade Föreningen för kustvård åt
skrofulösa barn öfvertog 1905 anstalten af
dess grundläggare för en kostnad af närmare 5,500
kr. för byggnad och inventarier. Under 8
tillbyggnadsstadier (1907, 1910, 1912, 1914–15, 1916,
1918, 1920–21, 1922–23) växte den lilla
anstalten fram till sin nuv., för svenska förhållanden
afsevärda storlek. Första tillbyggnaden (en sofsal jämte
dag- och mathall) bekostades med skänkta medel;
vid andra tillbyggnaden började staten anslå medel,
dels 25,000 kr. för uppförande af 2 sofhallar samt
ett ekonomihus, dels bidrag med 50 öre pr dag och
patient som hjälp till driftkostnaderna. Till 1912 års
tillbyggnad (ny sjukafdelning, behandlingsbyggnad,
solveranda, lekhall m. m.) bidrog staten med 54,000
kr. (2/3 af byggnadskostnaden) och har 1914–22
understödt sanatoriet med sammanlagdt 555,700
kr. I sitt nuv. skick består anstalten af en
centralbyggnad i 2 våningar af sten, inrymmande
samlingsrum, 2 skolsalar, bostadsrum för lärarinnor,
sysslomanskontor samt i mansardvåningen 1
gymnastiksal, 6 paviljonger för sofsalar och solverandor
m. m., operationsbyggnad med undersökningsrum,
laboratorium m. m., 2 isoleringspaviljonger,
maskin- och tvättbyggnad, ekonomihus samt bostadshus för
läkarna o. s. v. 1924 vårdades å sanatoriet 1,039
patienter för en kostnad af sammanlagdt något öfver
600,000 kr. Vårdpersonalen utgöres af 1 öfver- och
2 underläkare samt 12 sjuksköterskor (inbegripet 1
röntgen-, 1 klinik- och 1 nattsköterska. – Om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
