- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg /
187-188

(1926) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sandby ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vägen mellan Gol, i Hallingdal, och Nord-Aurdal, i
Valdres, Norge.

*Sandfeld Jensen kallar sig nu endast Sandfeld.
Han har utgett bl. a. ordböcker och språkhistoriska
öfversikter till Hans Mogensens öfv. af
Commynes "Mémoires" och H. Veigeres "En rævebog".
P. E–t.

Sandforsen. Se Skellefteälf.

*Sandgren, Karl Edvard, dog 7 juni 1924
i Sandby. Han fortsatte oaflåtligt sitt arbete i
psalmboksfrågan och ingaf kort före sin död ett vid-
lyftigt betänkande därom till K. M:t. E. N. S-g.

Sandgren, Karl (Carl) Johan, arkivman,
urkundsutgifvare, f. 22 april 1864 i Räfsnäs,
Stockholms län, blef filos. kandidat i Uppsala 1886 och
s. å. anställd i Utrikesdepart:s arkiv, 1899 2:e
arkivarie, 1906 kansliråd och chef för arkivafd.,
efter departementets omorganisation 1919 chef för
arkivet, samtidigt ministerresident och 1921 envoyé.
Sedan 1913 har han varit konungens handsekreterare
och blef 1916 kammarherre. S. har af verket
"Sverges traktater" utgett d. 13-14 ("Sverges
och Norges traktater", d. 4-5, omfattande åren
1878-99, tr. 1905, 1921) och dessutom "Recueil
des traités ... de la Suède ... en vigueur le l
janv. 1910" (1910) och "Recueil des traités . . .
de la Suède conclus . . . 1910 et 1911" (1913).
"Sandhamn. Jfr Lisa Bianchini, "En bok om
Sandhamn från förr och nu" (1924).

*Sandhurst [sändöst], lorder. Se Mansfield, W. R. (äfven i Suppl.).

*Sandhvita, bot. Berteroa betraktas nu som
ett från Alyssum genom okantad skida skildt släkte.
G. L–m.

Sandkrasse, bot. Se Teesdalea.

illustration placeholder

Sandler, Rikard (Rickard) Johannes,
politiker, f. 29 jan. 1884 i Torsåker, Västernorrlands län,
blef 1905 filos. kandidat i Uppsala
och var 1905–06 lärare vid Hola folkhögskola (där hans fader,
Johan S., f. 21 sept. 1858, åren 1896–1922
var rektor). Han återupptog därpå universitetsstudierna
och aflade 1911 filos. licentiatexamen i Göteborg.
Med vissa afbrott var S. 1909–17 lärare
vid Brunnsviks folkhögskola och blef 1924 dess
rektor, men sin betydelsefullaste gärning
inom folkbildningsarbetet torde han ha utfört inom
Arbetarnas bildningsförbund (se d. o. Suppl.), till
hvilket han tagit initiativet och hvars organisatoriska
linjer han utformat. Från dess tillkomst 1912
till 1918 var han dess studieledare och centralbyråns
föreståndare samt är sedan 1919 förbundets ordf.

S. deltog redan som ung student i den socialdemokratiska
arbetarrörelsen, bl. a. som en af de
ledande krafterna inom föreningen Laboremus (se
d. o.). Han var 1912–17 led. af Andra kammaren
(för Kopparbergs läns västra valkrets) och har
sedan urtima riksdagen 1919 varit led. af Första
kammaren (t. o. m. 1921 för Gäfle stad, därefter
för Gäfleborgs län med Gäfle stad). Särskildt verksam
del har S. därvid tagit i bevillningsutskottets
arbete (ord. ledamot 1914, senare riksdagen, till
1917 samt 1921); han tillhörde 1924 utrikesnämnden.
S. har många år varit led. af socialdemokratiska
riksdagsgruppens förtroenderåd och sedan
1911 af socialdemokratiska partistyrelsen. Han var
1907–12 led. af Socialdemokratiska ungdomsförbundets
styrelse och torde en tid ha haft vissa sympatier
för Z. Höglunds opposition i "Stormklockan" mot
partiledningen och dess politik. En kort tid 1917
var han hufvudredaktör för "Ny tid" i Göteborg,
men kallades hösten s. å. till sakkunnig i
Finansdepartementet samt blef 1918 statssekreterare
där. Han inträdde mars 1920 som konsultativt
statsråd i Hj. Brantings första ministär, blef juli
s. å. finansminister och afgick i okt. s. å. med den
öfriga ministären. I andra ministären Branting,
okt. 1921–april 1923, var S. åter konsultativt
statsråd, i den tredje inträdde han okt. 1924 som
chef för Handelsdepartementet. Då Branting jan.
1925 af sjukdom nödgades lämna statsministerposten,
blef S. hans efterträdare och kvarstod då jämväl
som handelsminister, tills ministären i febr. efter
Brantings död rekonstruerades. S. blef 1920 ordf.
i den då af Brantings första ministär tillsatta
socialiseringsnämnden och ledde dess arbete ända till
sin utnämning till statsminister.

Ministären S. framlade i början af febr. 1925
en proposition om ny försvarsorganisation, hvilken
med smärre jämkningar, med stöd från den borgerliga
vänstern, antogs af riksdagen (se därom
Sverige. Historia. Suppl.). – S. har gjort sig
känd som en af sitt partis förnämsta teoretiker.
Han har utgett en del skrifter, de flesta smärre,
i politiska och nationalekonomiska ämnen, bl. a.
Samhället sådant det är (1911; ny uppl. 1923) och
"Tidens" skattehandbok (1920; ny uppl. i 3 dlr
1921). Musikaliskt intresserad, är han sedan 1925
ordf. i Sveriges körförbund.
O. Jn.

Sandmann, ty. Se Jon B lund. Suppl.

Sandmare, bot., namn på Ammophila arenaria (se Calamagrostis).

*Sandomierz tillhör nu Polen, vojevodskapet
Kielce. 6,768 inv. (1921). S. är äfven namn på
ett distrikt i vojevodskapet Kielce med 111,950 inv.
(s. å.).

San Donà di Piave, stad i italienska prov.
Venezia, på Piaves vänstra strand, 17 km. från flodens
mynning. 15,324 inv. (1921). Staden, som
på grund af sitt läge vid en viktig öfvergång öfver
Piave spelade en viss roll under de långvariga striderna
om flodafskärningen mellan italienarna och österrikarna,
hölls besatt af de senare 9 nov. 1917–30 okt. 1918.
Jfr Världskriget, sp. 230 och 246–248.
H. J–dt,

Sandqvist, Håkan, kemist, f. 5 maj 1882
i Hudiksvall, filos. d:r 1912, docent i kemi s. å.
samt t. f. professor 1917–19, allt vid Uppsala
universitet, 1921 lektor i kemi och träets kemiska
teknologi vid tekniska läroverket i Härnösand samt
var rektor där 1923–24. Sedan 1924 är han professor
i kemi och kemisk farmaci vid Farmaceutiska institutet.
S. har bl. a. utfört omfattande kemiska undersökningar
öfver kolvätet fenantren och dess derivat, öfver
flytande kristallinsika vätskor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:49 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcr/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free