Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sergel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
273
Seth-Sévres
jordbrukets bok". Han bleí 1925 led. aí Landtbr.
akad. C. G. B j.
*Seth (sp. 212). 1. Andrew S. lämnade pro-
fessuren 1919. - 2. J a m e s S. dog 24 juli 1924.
*Sethe, K., bleí 1923 professor vid Berlins
universitet. "Untersuchungen zur geschichte und
altertumskunde Ägyptens" är ett af honom redige-
radt serieverk. Bland senare arbeten må nämnas
Von zahlen und zahlworten bei den alten ägyp-
tern (1916) och Göttinger totenbuchstudien (1922
-24).
*Setledj. Se S u ti e j.
*Setterblad, S. G. T., dog 21 dec. 1916 på
Lidingön. - Hans son Anders Oskar S., f.
28 maj 1863 i Sköfde, med. licentiat vid Karolin-
ska institutet 1896, läkare och lärare vid Krigssko-
lan på Karlberg 1902-22, reg.-läkare vid Göta
garde 1922-24, har haft stor praktik som hals-,
näs- och öronläkare och skrifvit Lärobok i militär
hälsolära för K. Krigsskolan (1909; 2:a uppl. 1918).
Setterwall, Nils Kristian, bibliograf, f. 11
juni 1857 i Stockholm, student där 1878, blef 1890
e. o. amanuens i Kungl. biblioteket och var 1908
-24 andre bibliotekarie där. I "Hist. tidskr."
publicerade S. Förteckning of ver acta svecica i
Calendars of state papers 1889. Som bilaga till
"Hist. tidskr." har S. 1891-1925 offentliggjort
en bibliografi öfver svensk historisk litteratur. Del-
vis på grundvalen af dessa årsbibliografier utgaf
han Svensk historisk bibliografi 1875-1900 (1907)
och Svensk historisk bibliografi 1901-1920 (1923).
I "Kyrkohist. årsskr." 1903, 1908, 1912 och 1915
publicerade S. Svensk kyrkohistorisk bibliografi
1900-1914. Jämte E. Staaff utgaf S. "Karl Staaff.
Politiska tal" (2 dir, 1918). S. var 1902-07 ordf.
i frisinnade landsföreningens arbetsutskott. B.N-nn.
*Settlement. Toynbee hall bildades af S. A.
Barnett och uppkallades efter Arnold Toynbee.
*Setukeser, estn. Setud, Setukesed, de grekisk-
ortodoxe esterna s. om Peipus i förra ryska guv.
Pskov, som starkt influerats af ryskt samhällslif,
men dock bevarat sin nationella egenart.
*Setälä, E. N., har sedan 1917 nästan uteslu-
tande egnat sig åt politiken. Han var senator och
chef för ecklesiastikexpeditionen mars-nov. 1918
och tjänstgjorde i den ytterligt decimerade och för-
svagade senaten som vice ordf. (chef) den händelse-
rika tiden aug.-nov. s. å. April 1925 blef han
ånyo minister och chef för undervisningsministeriet
och är sedan dec. s. å. utrikesminister i ministären
Kallio. Som ordf. i riksdagens grundlagsutskott och
medlem af olika kommittéer har S. tagit en ödesdiger
del i universitetslagstiftningen, liksom i språklag-
stiftningen, för hvilken han redogjort i broschyrer
på utländska språk. Han var ordf. i kommittén för
ändringar i regeringsformen 1921 och för ordnande
af romersk-katolska kyrkans förhållanden s. å.
Äfven för Karelska och Ingermanländska förbun-
den har han verkat med intresse. T. C.
*Seulenberg, H. von. Se "H. M. von S. i
rysk fångenskap. Ur H. M. von S:s papper med-
delat af P. Johnsson" (1918).
*Sevalla är sedan l maj 1922 annex till Tor-
tuna, Västerås stift, Sala kontrakt. 628 inv.
(1925).
*Seward, A. C h., var 1922-24 president i
Geological society of London. Af hans Fossil plants
for students of botany and geology utkom 4:e ban-
det 1919.
*Sevastopol. Under Världskriget var S.
operationsbas för ryska Svarta hafsflottan. Det
bombarderades 29 okt. 1914 af turkiska slagkryssaren
"Sultan Javus Selim" (f. d. "Goeben") och 13
dec. s. å. af turkiska lätta kryssaren "Midilli"
(f. d. "Breslau"), dock utan större verkan. S.
besattes 1 maj 1918 af tyskarna (armégruppen
Eichhorn), var 1920 stödjepunkt för general
Wrangels hvita armé, men intogs 14 nov. s. å. af
bolsjevikerna. Jfr Världskriget, sp. 246 och 257,
samt Wrangel, sp. 1141.
H. J-dt.
*Sevenbom, J. Förf. till "J. S. och hans mål-
ningar etc." (sp. 227) var Fr. Hazelius (ej Ha-
gelin).
Seven pines [se’vn páYns]. Se Fair o a k s.
Suppl.
Severin, Ernst, tidningsman, f. 5 nov. 1875
i Oskarshamn, blef student 1894, var därefter till
1902 anställd i tullverket och samtidigt från 1894
medarbetare i olika tidningar, från 1900 i "Sven-
ska dagbladet", där han 1905-07 var redaktio-
nell arbetschef. Sedan no/. 1907 är S. redaktör
och utgifvare af "Borås tidning". I högerpartiets
organisationsarbete i Västergötland har han syn-
nerligen verksamt deltagit
Severin [sevra7], Fernand, f. 1867, belgisk
skald. Se Belgiska litteraturen. Suppl.,
sp. 520.
Severino, M. A u r e l i o. Se Z o o l o g i, sp. 837.
Se7vero vosto’tjnoj. Se T j e l j u s k i n.
Sevljus Velky, officiellt namn på Nagy-Szöl-
lös (se d. o. Suppl.).
*Sévres. - 2. Ä sp. 236, r. l nedifrån siar
Brongniard bör vara Brongniart. - IS. underteck-
nades 10 aug. 1920 en fredstraktat mellan Turkiet
och ententemakterna (Förenta staterna, som aldrig
förklarat Turkiet krig, stodo utanför uppgörelsen).
Fördraget var i sina territoriella bestämmelser
grundadt på ententemakternas hemliga inbördes
öfverenskommelser under kriget samt i de militära
uppgjordt efter Versaillestraktatens mönster. Tur-
kiet fick behålla Konstantinopel med närmaste om-
nejd, men sultanen ställdes faktiskt under de allie-
rades uppsikt, i samband med den kontroll de
skulle utöfva öfver sunden. Gallipoli och en del af
Marmarasjöns nordkust tilldelades Grekland. Från
riket afskildes Cilicien, Syrien, Palestina, Mesopo-
tamien och Arabien. Mindre Asien fick sultanen till
namnet behålla, men i n. ö. skulle ett stort arme-
niskt rike bildas, hvarjämte åt kurderna tillför-
säkrades autonom ställning, och grekerna erhöllo
betydande områden vid kusten, dock så att sulta-
nens suveränitet öfver Smyrna nominellt bevara-
des. Stora intressesfärer i Mindre Asien upplätos
åt Frankrike (Cilicien m. m.) och Italien (Adalia,
Aidin). Utförliga bestämmelser om flottans utläm-
nande och arméns demobilisering ingingo äfven i
fördraget. Detta blef emellertid aldrig från tur-
kisk sida ratificeradt och, sedan den nya turkiska
regeringen i Angöra (se Turkiet. Historia.
Suppl.) förjagat grekerna f rån Mindre Asien (1922),
slöts 10 okt. 1922 ett för Turkiet förmånligt stille-
stånd i Mudania (se d. o. Suppl.), där man enades
om revision af Sèvres-fördraget och de allierade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
