Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sibbo ... - Sievertsov, Nikolaj Aleksejevitj - Siggestad - Sighetul Maramusului - *Sigill - Sigmund, habsburgska furstar. Se Österrike, sp. 239 - *Signach - *Signal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Taenia solium och andra plattmaskar i Finland (i
"Finska läk. sällsk:s Handl.", 1903), Zur kenntniss
der verbreitung von darmparasiten des menschen in
Finnland (1906) och Folksjukdomar och lyten (i
"Atlas öfver Finland", 1911). S. blef docent i inre
medicin i Helsingfors 1888 och var från 1895
öfverläkare och chef för det då grundlagda Maria
kommunala sjukhus samt hade föreslagits till e. o.
professor, då han 1906 utnämndes till generaldirektör
för medicinalverket. Som sådan visade S. utmärkt
organisatorisk förmåga. Hans var förtjänsten af, att
landet förskonades från den i Ryssland grasserande
koleran (Huru Finland hindrat kolerans inträngande
i landet åren 1908, 1909 och 1910, i "Finska
läk.-sällsk:s Handl.", 1915). Under hans chefstid tog
lasarettsväsendet i landet starkt uppsving, nya
sjukhus uppfördes i Viborg, Tammerfors och Kajana,
ett folksanatorium i Syd-Österbotten planlades,
liksom en sinnessjukanstalt i Uleåborg. S. upptog
frågan om nya universitetskliniker, hvartill regeringen
lämnade sitt bifall; endast den gemensamma
ekonomibyggnaden blef emellertid uppförd. Som
olämplig för det rådande systemet afskedades den af hela
landets läkarkår högt uppburne S. från ämbetet
1911. Han skötte universitetets med. poliklinik
1911—16 och fick 1924 professors titel. S. är den
förnämste förkämpen för antituberkulosarbetet i
Finland och grundlade 1903 landets första sanatorium,
i Nummela, i hvars styrelse han sedan dess varit
ordf. 1907 stiftade han Föreningen för
tuberkulosens bekämpande, hvars storartade verksamhet han
som ordf. ledt. Han är från 1913 redaktör för
"Finska läkaresällskapets Handlingar".
T. C.
Sieve’rtsov [-såff], Nikolaj
Aleksejevitj, rysk zoolog och forskningsresande, f. 1825,
d. genom olyckshändelse 1885, företog 1857—58
en expedition till Aralo-kaspiska låglandet, deltog
1865 i general Tjernajevs tåg till Taschkend,
undersökte 1867—68 Tianschanbergen till Sir-darjas
källor, var 1874 deltagare i den stora
Amu-darja-expeditionen och ledde 1877—78 en expedition till
Pamir. Resor i Turkestan (2 bd, Petersburg, 1873)
äro delvis öfv. i "Ergänzungshefte" 42 och 43 af
Petermanns "Mitteilungen".
Siggestad, herrgård i Värmdö socken,
Stockholms län, omfattar med säteriet Sund 10 1/3 mtl
med en areal af 2,380 har, hvaraf 339 har åker.
Tax.-v. 754,400 kr. (1925). S. tillhörde under
medeltiden Vasaätten, donerades af Erik XIV till
amiralen Jakob Bagge, egdes senare af Erik
Dahlbergh. Sund har tillhört släkterna Natt och Dag
samt Mörner. Nuv. egare är R. Nathanson.
O. Sjn.
Sighetul Maramusului, stad. Se
Máramaros-Sziget. Suppl.
*Sigill. (Sp. 420) Det kanske äldsta i behåll
varande stads-sigill i Norden (från något af åren
1249—69) är Kalmars (se fig. å sp. 290). Det
hänger vid en urkund i Lübecks statsarkiv.
 |
| Kalmar stads sigill på 1200-talet. Orig:s storl. (Efter Bååth, "Hälsingborgs historia", 1925.) |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
