- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg /
319-320

(1926) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjukvårdsbidrag ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

319

Själfförsörjningsplikt-Sjöborrar

320

na formulär i bilagor till deklarationen samt. i före-
kommande fall, i den särskilda uppgiften för be-
villningstaxeringen. Förmögenheten skall jämväl
specificeras. I deklaration för inländska aktiebolag
och solidariska bankbolag skall lämnas särskild upp-
gift för taxeringen till s. k. B-skatt. Den inom en
nära framtid förestående definitiva kommunalskatte-
reformen kommer att draga med sig konsekvenser
äfven på hithörande område. E-i.

*Själfförsörjningsplikt. Om själfförsörj-
ningsunderstöd se Understöd, sp. 990.

Själfoxidation, kem. Se Autoxidation 2.
Suppl., sp. 397.

Själfregistrerande peglar. Se Y a 11 e n s t å n d.

*Själland hade 1,144,635 inv. 1921, med närlig-
gande öar 1,269,751. Af nya järnvägar märkes
den ännu (1925) blott delvis färdiga själländska
inlandsbanan från Næstved till Hilleröd. 1J- E-t.

"Själlands stift delades 1922 i 2: Köpen-
hamns stift och Eoskilde stift (se dessa
ord. Suppl.).

"Sjöartilleri. Hufvudbestyckningen å de mo-
derna utländska slagskeppen utgöres f. n. (1926)
af 40,G cm. kanoner, medan kryssarna förses med
20.:j cm. pjäser. - Det lätta artilleriet har helt
öfvergått till att vara s. k. luftvärnsartilleri (se
d. o. Suppl.) af 7,5 till 10,2 cm. kaliber, hvar-
jämte äfven kulsprutor (automatkanoner) af intill
40 mm. kaliber användas mot luftmål. I>. L-t.

"Sjöberg (sp. 779), Emil, tog 1919 afsked
från justitiekanslersämbetet.

’Sjöberg (sp. 780), Gustaf R., afgick från K.
teatern 1922.

Sjöberg, Knut Magnus, apotekare, f. 11
febr. 1860 i Alsters församling, Värmlands län,
aflade apotekarexamen 1885 samt erhöll privilegium
1909 på apoteket "Leoparden" och 1915 på apo-
teket "Svanen", bägge i Stockholm. S. har till-
hört de ledande krafterna inom apotekarkåren;
han var 1903-04 ordf. i Farmaceutiska föreningen
och 1903-08 i centralstyrelsen för Sveriges farma-
ceutförbund. blef 1911 Apotekarsocietetens sekrete-
rare och 1916 dess ordf. Sedan 1913 är han med-
lem af Farmaceutiska institutets styrelse och blef
s. å. led. af kommittén ang. apoteksväsendets om-
organisation. Hufvudsakligen på S:s initiativ bil-
dades 1906 Sveriges apotekares kredit-a.-b., hvars
verkst. direktör han var till 1921. S. har offent-
liggjort ett stort antal uppsatser i fackvetenskap-
lig-a och yrkesfrågor. T. D.

Sjöberg, Karl Leopol d, tonsättare, f. 1861
i Gäfle, d. 1900 som stadsläkare i Hedemora, var
sedan sin Uppsalatia nitisk musikamatör och har
fått ett namn mest genom sin uttrycksfulla lilla
solosång Tonerna (till ord af Geijer), som vida om-
kring blifvit folkkär.

Sjöberg. 1. Gösta S., tidningsman, f. 26
dec. 1880 i Vänersborg, där han 1900 aflade stu-
dentexamen, ingick 1901 på tidningsmannabanan,
blef 1903 medarbetare i "Stockholms dagblad" och
var notischef där 1906-07. S. var 1907-12 sekre-
terare i Nationalförbundet för Skåne, 1912-18 re-
daktör och utgifvareaf "Göteborgs aftonblad", 1919
.-20 verkställande direktör i Presstelegrambolaget
och är från 1920 verkställande direktör i Stock-
holms dagblads nya a.-b. - 2. Birger S., den

föregåendes broder, författare, tonsättare, f. 6 dec.
1885 i Vänersborg, var 1906-07 medarbetare i
"Stockholms dagblad" och från 1907 i "Hälsing-
borgsposten", där han sedan 1909 är redaktions-
sekreterare. S. gaf något nytt och äkta med Fri-
das bok. Ord och toner (1922, flera uppl.), ett
30-tal "småstadsvisor", hvari han med blid ironi
låter en bildningssökande handelsexpedit besjunga
sin menlösa utkorade, sin stads idyll och naturom-
gifningar. S. fångar här med vaket öga och öra
de små skiftningarna i yttre företeelser, och för-
eningen af svärmeri och realistisk komik är ett
svenskt drag, förhöjdt genom de lättflytande melo-
dier, som han koncipierat på gitarr samtidigt med
orden och försett med okonstladt, ställvis rätt
målande ackompanjemang (musiken sedan satt för
piano). Han har själf på turnéer i landet före-
dragit dessa visor. En annan öfverraskning be-
redde S. allmänheten med sin roman Kvartetten,
som sprängdes (1924; 14 :e uppl. 1925), hvilken
med godlynt humor och satir ger en rundmålning
af landsortsstaden under kristid och tecknar en
mängd personer af skilda slag med deras egenhe-
ter träffsäkert återgifna. 2. E. F-t.

Sjöborg, medeltida slott i Blekinge, på norra
udden af Elleholmsön i Mörrumsån, nära dess ut-
lopp i Östersjön. Det brändes 1564 af svenskarna;
på den plats, där det låg, företogos 1924 gräí-
ningar, hvarvid man träffade bl. a. tegel och en
grundmur. Jfr E 11 e h o l m. O. Sjn.

Sjöborg, Erik Axel Mattias, jurist,
diplomat, f. 21 mars 1878 i Göteborg, aflade jur.
kandidatexamen 1901, var adjungerad ledamot af
Svea hofrätt 1908-11, blef fiskal där 1912 och
expeditionschef i Jordbruksdepartementet s. å., ut-
nämndes 1913 till ledamot af de blandade domsto-
larna i Egypten och utsågs efter kort tid till pre-
sident i en af dessa, hvilken post han afsade sig
1918. S., som 1914 utnämnts till hofrättsråd och
1916 till revisionssekreterare, tjänstgjorde 1918-19
som extra legationssekreterare med titel legations-
råd vid beskickningen i Washington samt var
svenskt regeringsombud vid Internationella arbets-
organisationens första socialpolitiska konferens i
Washington okt.-nov. 1919 och vid dess andra
konferens i Genua 1920. I febr. 1920 antog han ett
erbjudande att bli president för en afdelning af
den blandade skiljedomstol i Paris, som enligt
artikel 304 i Versaillestraktaten skulle döma i vissa
tvister mellan franska och tyska undersåtar; sam-
tidigt utnämndes han till ministerresident. Han
blef 1921 president i skiljedomstol mellan Tyskland
och Rumänien, Ungern och Rumänien samt Öster-
rike och Rumänien och utsågs 1922 af tyska och
holländska regeringarna till of verskil j edomare i far-
tygstvister, som uppkommit med anledning af kri-
get. S. å. utnämndes han till envoyé och kabinetts-
sekreterare. Under sin verksamhet i Paris kallades
S. till lärare i internationell rätt vid Ëcole inter-
nationale du droit international. S. har fungerat
som ersättare åt Sveriges ombud i Nationernas
förbunds råd vid flera rådsmöten samt som supp-
leant i svenska delegationen till förbundets dele-
geradeförsamling 1925. O- J-n.

*Sjöborrar. Om de hit hörande arterna sköld-
i g e l n och h j ärtborrarna se Tagghu-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:49 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcr/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free