Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skadeståndskommissionen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Skallgång. Till skallgång uppbådades från en
eller flera socknar genom läns- och fjärdingsman
1 man från hvarje matlag, hvilken skulle vara
försedd med jakttyg och matsäck.
Skallgångsskyldigheten afskaffades genom 1864 års jaktordning.
Skallra, bot., namn på släktet Rhinanthus.
*Skanderborg hade med förstäder 4,512 inv.
1921. P. E-t.
Skandinaviapressen, boktr. Se Tryckpress,
sp. 93.
"Skandinavien, tidning i Chicago. Tidningens
namn är Skandinaven.
*Skandinavisches archiv fur physiologie ut-
kommer nu på Walter de Gruyter & co:s förlag i
Berlin ("Vereinigung wissenschaftlicher verleger"),
i hvilket Veit & co uppgått. Efter K. Tigerstedts
bortgång (dec. 1923) har redaktionen öfvertagits
af C. G. Santesson. Tidskr. intar fysiologiska,
biologiskt kemiska och farmakologiska arbeten från
de nordiska länderna på ty., eng. eller fr. Hittills
(jan. 1926) ha 46 bd utkommit. C. G. S.
Skandinaviska geologmöten, som beslötos inom
geol. sektionen vid Skandinaviska naturforskarmö-
tet i Kristiania 1916, ha hållits i Danmark 23
-28 maj 1918 med exkursioner i nordligaste
Jylland och i Stockholm i maj 1921 i samband
med Geol. f ören:’ i Stockholm 50-årsjubileum med
exkursioner i Stockholmstrakten, Västeråsområdet
och till Falun. K. A. G.
*Skandinaviska kreditaktiebolaget sammanslogs
1917 med A.-b. Sveriges privata centralbank, i
hvilken bank kort förut A.-b. Nordiska kreditban-
ken uppgått, och därigenom tillfördes S. uppgif-
ten att vara ombud i Stockholm för de provinsban-
ker, som bildat Privata centralbanken, och S. åter-
fick därigenom i viss mån sin tidigare karaktär
af att vara ett slags central- och clearingbank
för ett stort antal af bankerna i landsorten. S. å.
öppnade S. kontor i de större Norrlandsstäderna,
hvarigenom nätet af filialer utsträcktes att omfatta
alla delar af landet. Denna utveckling till en
interlokal bank förstärktes genom öfvertagandet
1918 af Örebro enskilda bank och 1919 af A.-b.
Skånska handelsbanken. S. har fr. o m. nyåret
1926 utom de 3 hufvudkontören i Göteborg, Stock-
holm och Malmö af d.-kontor såväl i nämnda stä-
der som på 85 andra platser. Aktiekapitalet utgör
f. n. 87,188,000 kr., medan reservfonden vuxit till
94,812,000 kr. Det sammanlagda egna kapitalet
uppgår sålunda till 182 mill. kr., hvarigenom S.
bevarat sin ställning som Skandinaviens kapitalstar-
kaste privatbank. I 1924 års bokslut uppgick om-
slutningen till något öfver l milliard kr. Utdel-
ningen har de senare årem utgjort 10,56 proc.
Skandinavisk aktuarietidskrift. Se Svenska
aktuarieför e ningen.
Skandinaviska museiförbundet, bildadt i Kö-
penhamn 21 sept. 1915, är en sammanslutning af
fackligt utbildade tjänstemän vid konst-, konstindustri-
och kulturhistoriska museer i Sverige,Danmark,Nor-
ge och (sedan 1925) Finland. Det afser att främja
den fackmässiga museiverksamheten i Norden, och
till dess uppgifter höra behandling af praktiska och
tekniska frågor rörande musei- och samlarverk-
samhet och fornminnens bevarande samt kontroll
af äldre och nyare förfalskningar. Förbundet arbe-
tar dels genom att till medlemmarna utsända flygblad
i aktuella museala ämnen, dels genom möten, som
(först hvarje år, sedan hvartannat och, efter 1925,
hvart 3:e år) hållas omväxlande i de olika län-
derna. Hittills (1926) ha hållits 2 möten i Köpen-
hamn, l i Kristiania, l i Helsingfors, l i Stock-
holm och l i Göteborg. Initiativtagaren till för-
bundet och dess ledande kraft intill sin död (1923)
var E. Hannover (se denne, äfven i Suppl.). För-
bundets angelägenheter omhänderhas af ett råd,
sammansatt af de olika ländernas arbetsutskott.
Vid stiftandet voro ordf. och sekreterare i dessa:
för Danmark K. Madsen och M. Krohn, för Norge
J. Thiis och H. Fett, för Sverige B. Salin och E.
Wettergren.
’Skandinaviska myntkonventionen. Se Mynt-
konvention äfven i Suppl.
Skandinaviska nationalekonomiska möten. Se
Nationalekonomiska möten. Suppl.
Skandinaviska postsekretariatet, ett på initiativ
vid Nordiska postmötet i Kristiania 1920 bildadt re-
presentantskap för de postorganisationer i Sverige,
Danmark och Norge, som omfatta posttjänstemännen
i de högre graderna (i Sverige postexpeditörer och
högre grader). Sekretariatets uppgift är att till-
handagå anslutna föreningar och deras fackorgan
med upplysningar om spörsmål, som äro af intresse
för föreningarna eller enskilda medlemmar af
dessa, att vara ett organ, som förbereder och
underlättar föreningarnas gemensamma arbete, att
höja Nordens posttjänstemäns lefnadsställning samt
att genom utväxling af uppgifter och erfarenhe-
ter befrämja organisationernas sträfvan efter re-
presentationsrätt i olika kommissioner, som ha till
uppgift att behandla personalens och postverkens
förhållanden. E. G-e.
Skandinaviska studieinstitutet. Se Institut
d’études scandinaves. Suppl.
*Skandinavism. Världskriget medförde –
särskildt i form af gemensamma sträfvanden för
neutralitetens upprätthållande och ömsesidigt bistånd
vid anskaffandet af förnödenhetsvaror – ett politiskt
närmande mellan Sverige, Norge och Danmark,
kännetecknadt bl. a. genom en rad konunga- och
ministermöten (se Sverige, sp. 1242, och
Ministermöten, Nordiska. Suppl.). Den
nordiska samhörighetskänsla, som under krigsåren
på detta och andra sätt kommit till uttryck, ledde
äfven till ett afsevärdt vidgande och stärkande af
det nordiska samarbetet på andra områden än det
politiska; se härom Nordiskt samarbete.
Suppl. Som en medelpunkt för detta verka de i de
tre länderna 1919 bildade Föreningarna
Norden, till hvilka sedermera kommit en dylik
förening på Island (1922) och en i Finland (1924);
alla fem ha samma syfte och stå i förtrolig
samverkan med hvarandra. Se vidare Norden. Suppl.,
och Nordiskt samarbete. Suppl.
*Skandofenniska platån, dets. som
Fennoskandia (se d. o., äfven i Suppl.).
Skank, populär benämning på den del af
husdjurens bakben, som ligger mellan knäet och
hasen.
H. J. Dft.
*Skansen. – 2. Se Nordiska museet
äfven i Suppl.
*Skanör med Falsterbo har en areal af 1,751
har, hvaraf 1,748 har land, samt 1,171 inv.
(1925), hvaraf 750 i Skanörs församling och 421
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
