Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skotsbergelven ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
367
Skotsbergelven-Skovgaard-Petersen
368
transport t. ex. af sågadt virke från sågen till
brädgården. H. J. Dft.
’Skotsbergelven. Se Tista.
Skotska sillen, zool. Se S i 11 s l ä k t e t, sp. 538.
Skotska taffelpressen, boktr. Se Tryck-
press, sp. 93.
’Skottland. (Sp.1157) Befolkningen var 4,882,288
pers. (2,348,403 män och 2,533,885 kvinnor), 62
på l kvkm, 1921, en ökning sedan 1911 med
121,384 pers. (2,5 proc.). Stadsbefolkningens pro-
centtal har under årtiondet ökats till 77,3. Af de
201 städerna hade l (Glasgow) öíver l mill. inv.,
3 andra (Edinburgh, Dundee och Aberdeen) öfver
150,000 inv. hvar och 18 andra öfver 20,000 inv.
hvar. De gaelisktalandes antal har minskats till
151,159 (3,io proc.), och af dem talade 140,845
äfven engelska (1921). - (Sp. 1158) Jordbruket
hade en kraftig uppsvingsperiod under Världskri-
get, och åkerjordens areal ökades från 3,35 mill.
acres 1911 till 3,4i mill. acres 1919. Samma pe-
riod minskades ängsarealen från l,so mill. acres
till 1,34 mill. acres. Äfven boskapsskötseln gick
mycket uppåt under krigsåren med undantag för
får och svin. Produktionsökningen på dessa områ-
den får närmast tillskrifvas myndigheternas mål-
medvetna sträfvan att skapa egna tillgångar inom
landet på lifsförnödenheter. Bl. a. bestämdes ge-
nom "the corn production act" (1917) om landets
indelning i distrikt med hvar sin kommitté för att
fastställa lönerna inom jordbruket. Detta jämte
landtarbetarnas i samband med löne- och prisök-
ning höjda lefnadsstandard bidrog i hög grad till
jordbrukets höjande under krigsåren, hvartill äfven
kom en afsevärd ökning i de små och medelstora
jordegarnas antal. Äfven skogsbruket hade en upp-
svingsperiod under krigsåren, då behoîvet af in-
hemskt timmer var ovanligt stort, och senare ha
energiska åtgärder vidtagits för skogarnas återväxt;
bl. a. har statens skogskommission (forestry com-
mission) för ändamålet förvärfvat vidsträckta om-
råden. - (Sp. 1159) Äfven fisket har ansenligt
utvecklats, framför allt genom den allt större an-
vändningen af maskindrifna fartyg (ångtrålare,
motorfartyg m. m.) samt näringens konsolidering
på kapitalstarka och rationellt skötta fiskeribolag.
Det led emellertid under kriget mycket afbräck dels
genom fartygskatastrofer, dels genom regeringens
rekvisitioner af fartyg (sammanlagdt 1,264 st.) och
manskap. Fiskets afkastning beräknades 1924 till
0,35 mill. eng. ton till 4,es mill. pd st. värde, och
antalet fiskare var 29,781 (1922). - Stenkolsindu-
strien sysselsatte 144,286 pers. i 512 grufvor och
producerade 32,46 mill. eng. ton kol 1919, en be-
tydande tillbakagång från 1911. - (Sp. 1160)
Bränneriindustriens fortsättande tryggades genom
en folkomröstning nov. och dec. 1920, då 60 proc.
af de röstande visade sig vara mot förändringar i
nykterhetslagstiftningen i absolutistisk anda. –
(Sp. 1161) Undervisningen nyorganiserades genom
en educational act 1918, som ersatte systemet med
de förut i hvarje socken befintliga schoolboards
genom en efter grunderna för den politiska rösträt-
ten vald centralförvaltning (educational authority)
för hvarje grefskap och under denna skolstyrelser
(school management committees) med representan-
ter äfven för föräldrar och lärare, med undantag
för städerna Glasgow, Aberdeen, Dundee samt
Edinburgh med Leith, som hvar for sig bilda sär-
skilda undervisningsdistrikt. Kristendom är nu
valfritt ämne efter målsmännens bestämmande.
Den obligatoriska skoltiden skall framdeles utsträc-
kas till fyllda 15 år (under vissa villkor tó år).
För sekundärundervisningen funnos 148 statsun-
derstödda skolor samt 118 förberedande sekundär-
skolor (preparatory departments of secondary
schools) med plats för 106,800 lärj. 1922-23.
Fortsättningskurser (continuation classes) för barn
under 16 år äro beslutade, men ha ännu (1926)
ej trädt i verksamhet. - (Sp. 1164) Om förbere-
delserna för den 1909 i princip förordade återför-
eningen mellan S:s presbyterianska statskyrka och
skotska frikyrkan (United free church) se Kyrk-
liga e n h et sst r af v a n d e n i nutiden,
sp. 1290. Den officiella återföreningen var vid
1925 års slut ännu icke proklamerad. - (Sp.
1165) Antalet underhusledamöter är nu 74 (38
för grefskapen, 33 för städerna och 3 för uni-
versiteten). Genom rösträttsreformen (representation
of the people act) 1918 ökades väljarnas antal från
800,448 (dec. 1910) till 2,211,178 (dec. 1918),
upphörde grefskapen att vara valkretsar och öfver-
gafs det gamla skotska systemet med särskild re-
presentation för städerna. E. A-t.
*Skottsberg, Karl J. F., är sedan 1919 före-
ståndare med professors titel vid den nybildade bo-
taniska trädgården i
Göteborg. Bland hans
senare publikationer
märkas Göteborgs bota-
niska trädgård. Kort
handledning (1919) och
Handledning för besö-
kare av naturparken
(1920). Eesultaten af
hans expedition 1907-
09 finnas tryckta i Vet.
akad:s "Handlingar"
under titeln Botanische
ergebnisse der schwe-
dischen expedition nach
Patagonien und dem
Feuerlande (I, 1910; IX, 1922). Af S:s mera
vidsträckta färder under senare år må nämnas
botaniska resor till Chile, Juan Fernández och
Påskön 1916-17 och till Hawaii 1922. C. Lmn.
*Skottvidd. Om de oerhörda skottvidder, som
uppnåddes under Världskriget och möjliggjorde den
tyska beskjutningen af Paris på 130 km. afstånd,
se Världskriget, sp. 262, och Kanon.
Suppl. G. afWdt.
Skottväktare. Se Väfning, sp. 44.
*Skougaard. - 2. J. K. S., d. 1925 i Oslo, var
"veidirektör" t. o. m. 1918. Sedan 1911 var han
norsk medlem af centralstyrelsen för L’association
internationale de la route.
*Skovgaard. - 2. Joakim F. S. är f. n. sys-
selsatt med dekorering af korabsiden i Lunds dom-
kyrka med mosaiker. I Stockholm anordnade
Sveriges allm. konstförening 1923 en utställning
af S:s arbeten i urval, det äldsta från 1878, de
nyaste från 1923. G-g K.
*Skovgaard-Petersen, C. A., har ytterligare
skrifvit Erfaringer fra predikestolen (1921), några
föreläsningar vid prästseminariet, Jesu lignelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
