- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg /
375-376

(1926) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skotsbergelven ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fastighetsvärdet var 5,200,000 kr. 1925 för
anläggningarna och 242,000 kr. för
jordbruksfastighet. Vid S. finns en lifräddningsstation (se d. o.
Suppl.). – Till följd af felaktig beteckning å
fotografiskt original har i hufvudarbetets art. som bild
af Skutskärs sågverk införts en vy, som befunnits
framställa Holmsunds sågverk vid Ume älfs
mynning. Till rättelse meddelas â sp. 373–374 2
bilder från Skutskär.
O. Sjn.

*Skuttunge skall framdeles förenas med
Björklinge till ett pastorat. 1,176 inv. (1925).

*Skvira tillhör nu ryska sovjetrepubliken Ukraina.

Skyddskårer, trupper af frivilliga i Finland.
Under tiden närmast före Finlands frihetskrig 1918
och under den tid, då odisciplinerade ryska
soldathopar i förening med inhemska "röda garden" med
mord och brand härjade i landet, framvuxo
skyddsskaror spontant ur de mer klarsynte medborgarnas
fasta beslut att återställa ordningen och förverkliga
drömmen om landets frihet genom att samtidigt
drifva ut de sedan länge hatade ryssarna. Kårerna
begynte frihetskriget, spelade under detsamma stor
roll och kommo äfven efter kriget att intaga en
betydelsefull plats i landets försvarsväsen. De
erhöllo genom förordn. 16 sept. 1921 sin nuv.
organisation. I landet finnas ung. 600 kårer, i regel
omfattande hvar och en 1 kommun; de äro
sammanförda i 22 distrikt, som i sin tur stå direkt
under hufvudstaben. Inom distrikten äro 2 eller flera
kårer ofta sammanförda till en krets. Hufvudstaben
är delad i 2 departement, som omfatt flera afd. och
arbeta under stabschefens öfverinseende. Hela
organisationens verksamhet ledes af en direkt under
presidenten stående öfverbefälhafvare. Under
hufvudstaben sortera distriktscheferna, som utom nödig
militär hjälp vid sin sida ha en vald och oaflönad
distriktsstab, hvilken i egenskap af skyddskårernas
förtroendemän jämte honom dela ansvaret för
afgörandet af ekonomiska frågor. Under
distriktscheferna stå de lokala kårerna, i spetsen för dem stå
lokalchefer biträdda af en vald lokalstab, hvilken
har samma funktioner inom kåren som de valda
distriktsstaberna inom distrikten. Där
kretsindelning inom kårerna är genomförd, lyda
kretscheferna, hvilka ej ha någon stab, under
distriktscheferna. Organisationen är militärisk. Medlemmarna
ega afge lydnadsförsäkran före inträdet och kunna
af valda disciplinsnämnder ådömas straff, öfver
hvilka de i tjänsteväg få besvära sig.

Skyddskårernas uppgift är att ge sina
medlemmar militär utbildning, verka för gymnastikens och
idrottens främjande samt för medborgarandans
höjande, vid behof tjäna som stöd för den aktiva
armén och på särskild anhållan biträda
ordningsmakten. Inom kårerna erhålla de unge
skyddskåristerna rekrytutbildning redan före inträdet i aktiv
tjänst. Likaså utbildas de, som tillhöra reserven
och landtvärnet, vidare efter fullgjord tjänstgöring
vid armén. Utbildningsprogrammet
öfverensstämmer med arméns. Befälet består till stor del af i
arméns rullor införda eller f. d. officerare; för dess
räkning anordnas obligatoriska fortsättningskurser å
organisationens befälsskola i Tusby. Organisationen
anordnar årligen återkommande gymnastik- och
idrottsfester för hela landet. Skyddskårernas
användning som stöd för den aktiva armén förberedes
af hufvudstaben och generalstaben gemensamt. Af
olika vapenslag äro representerade: infanteri,
artilleri, kavalleri, motortrupper, tekniska och
förbindelsetrupper samt skyddskårsflottan.
Organisationen erhåller årligt bidrag af staten, men en stor
del af underhållskostnaderna fås genom donationer.
Medlemsantalet har 1918–25 växlat mellan 90,000
och 100,000. En obetydlig del af detta har
utgjorts af passiva medlemmar; dessa understöda
kårerna enbart pekuniärt.
P. O. E.

*Skyddsområde. Jfr Fästningsförsvarsområde. Suppl.

*Skyddsplan, befästningsk. Sedan numera anfall
äfven från luften kunna befaras, måste skyddsplanen
väl markeras och helst äfven täckas, hvarigenom de
förvandlas till skyddsrum (jfr Fältbefästning
och Fästning, båda i Suppl.).
L. W:son M.

*Skyddsrum. Se äfven Fältbefästning.
Suppl., sp. 1122.

Skyddssvep, en i Tyskland under Världskriget
uppfunnen anordning, afsedd att skydda under
gång varande fartyg mot minexplosion. Svepet
består af ett på hvardera sidan af fartyget bogseradt
skärplan, som vid framfart på grund af sin
konstruktion sträfvar utåt från fartygssidan samtidigt
med, att det genom fasta horisontalroder tvingas ned
under vattenytan. Skärplanen bogseras med
stålwirer, fästa till en i fartygets förstäf sittande
fällbar bom. Då svepet skall användas, fälles bommen
i riktning framåt och snedt nedåt från sagda stäf.
Då en mina anträffas, glider densammas
förankringstross längs bogserwiren, tills den når
skärplanet. Där afklippes den medelst en till planet
fäst afbitaranordning. Skyddssvepet kom under
Världskriget till användning hufvudsakligen å mindre
fartyg, afsedda för minsvepnings- och bevakningstjänst.
Dock ha skyddssvep konstruerats äfven för större
fartyg. Jfr Paravan. Suppl.
N. A-r.

*Skyddsvall, befästningsk. Jfr Skyddsvärn
äfven i Suppl.

*Skyddsvärn, befästningsk., måste numera
synnerligen väl maskeras till skydd mot fotografering
och anfall från luften.
L. W:son M.

*Skyddsvärnet. Nya filialer ha upprättats i
Örebro, Gäfle, Vänersborg, Umeå och Falun.
Skyddsvärnet tog 1924 befattning med öfver 6,000
hjälpsökande. Arbete anskaffades åt öfver 1,200
pers., 148 alkoholister voro föremål för inskridande.
25 pers. voro sysselsatta å skrifbyrån. Föreningen
räknar inemot 2,500 medl. Den åtnjuter 35,000
kr. i statsanslag, 2,000 kr. af Stockholms stad
och ett understöd af Fångvårdsstyrelsen.
A. W-en.

*Skyldskap har i vår nyare lagstiftning fått
alltjämt minskad betydelse. Rättigheten för annan
skyldeman än far och mor att vara giftoman
afskaffades sålunda 1915, och enahanda ändring i
fråga om förmynderskap vidtogs 1924.
Skyldskapens egenskap af
äktenskapshinder blef 1915 ytterligare försvagad (se
Förbjudna led, äfven i Suppl.), och i 1925 års
förslag till lag om arf har Lagberedningen velat
inskränka den på skyldskap grundade arfsrätten
så starkt, att icke ens kusiner skola ärfva. – Om
"äkta" och "oäkta börd" se Äktenskaplig
börd
och Barn. Suppl.
C. G. Bj.

*Skymnäs–Munkfors järnväg
(Björndalsbron–Munkfors) inköptes 1920 af Nordmark–Klarälfvens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:44:39 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcr/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free