Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Somero ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
olika slag af sovjet, och på detta system af råd är
rikets styrelse uppbyggd. Se Rådssystem.
Suppl., och Ryssland. Suppl., sp. 110–111.
A. de R.
Sovjet-Armenien. Se Ar men i e n. Suppl., sp.
291.
Sovnarcho7Z, förk. för Sovjeft naro!dnogo chozi-
jafjstva, "Högsta råd för folkekonomi". So Ryss-
land. Suppl., sp. 111.
Sovnarko7m, förk. för Sovjet narofdnych komis-
sarov, "folkkommissariernas råd". Se Ryssland.
Suppl., sp. 110-111.
*Soxhlet, Fr. von. Hans å kemiska laborato-
rier mycket använda extraktionsapparat finns af-
bildad i art. Extraktion. Suppl. K- A. Y-g.
Soy, tekn., ett sojasurrogat bestående af sirap,
sockerkulör, salt och mjöl.
*Spa hade 8,092 inv. 1922. Staden hölls under
hela Världskriget besatt af tyskarna, och tyska
stora högkvarteret var förlagdt dit mars-nov. 1918.
Det var från S., som Vilhelm II 9 nov. 1918 före-
tog sin flykt till Holland. S. var från vapenstille-
ståndets afslutande (11 nov. s. å.) till Versailles-
íredens undertecknande (28 juni 1919) säte för va-
penstilleståndskommissionen. I S. hölls 5-16 juli
1920 en konferens mellan ombud för de allierade
regeringarna (Lloyd George, Curzon, Millerand,
Jules Cambon, Foch, Sforza, Hymans m. fl.) och
för tyska regeringen (Fehrenbach, Simons, Wirth,
Gessler, von Seeckt m. fl.), hvarvid förhandlades
om Tysklands afväpning, kolleveranserna, förfaran-
det mot s. k. krigsförbrytare m. m. I väsentlig öfver-
ensstämmelse med de allierades fordringar nödgades
Tyskland där (16 juli) godkänna bl. a. en ny plan
för afväpningen (se Tyskland. Historia. Suppl.)
och en nyreglering af kolleveranserna (se Skade-
ståndsfrågan. Suppl., sp. 333-334). V. s-g.
*Spada. Se J an zon, J. Kr., äfven i Suppl.
Spader dam (Pique-dame], opera med musik af
Tjajkovskij (se denne, sp. 171), uppf. i Stockholm
1909.
Spaghetti [-ge;tti], it. (eg. snören), ett slags
tunna makaroner (se d. o.).
Spahn fípan]. 1. Peter S., tysk jurist, politi-
ker, f. 22 maj 1846 i Winkel am Rhein, d. 31 aug.
1925 i Bad Wildungen, inträdde 1869 i preussisk
domartjänst, innehade olika domarämbeten, till sist
1910-17 posten som oberlandesgerichtspräsident i
Frankfurt a. M. Han tillhörde tyska riksdagen 1884
-1918, nationalförsamlingen 1919-20 och därefter
från 1920 ånyo riksdagen, där han efter Windt-
horsts död, 1891, blef en af centrumpartiets infly-
telserikaste män; han blef 1907 dess ställföreträdande
och 1912 dess ord. partiordförande. Dessutom var
han 1882-88, 1891-98 och 1904-08 led. af
preussiska landtdagen. S. var 1895-98 riksdagens
andre och 1909 dess förste vicepresident samt 1912
president. Han tillhörde sitt partis högra flygel och
kom ej sällan i konflikt med dess demokratiska grupp
under Erzberger, först i kolonialfrågor och under
Världskriget om krigsmålen. Aug. 1917-nov. 1918
var han preussisk justitieminister. - 2. Martin
S., den föregåendes son, tysk historiker, f. 7 mars
1875 i Marienburg, blef 1898 docent i historia i
Berlin och 1901 professor i Strassburg samt är se-
dan 1919 professor i Köln. S. har flera gånger va-
rit riksdagsledamot och tillhörde först centrumpar-
tiet, men fjärmades småningom från detta genom sin
opposition mot partiets demokratiska riktning under
Erzberger och Wirth samt öfvergick formligen 1921
till tysk-nationella partiet. Bland hans många skrif-
ter märkas Joh. Cochläus (1898), Leo XIII. (1905),
Das deutsche zentrum (1907), Bismarck (1915; 3:e
uppl. 1922), Die grossmächte (1918) och Elsass-
Lothringen (1919). Som historiker har S. egnat
mycken uppmärksamhet åt tidningars vetenskapliga
anlitande som källmaterial, och han är ledare af
det 1920 vid Kölns univ. upprättade institutet íör
tidningskunskap. l-2. V. S-ÍT.
*Spalato tillhör nu Jugo-Slavien, heter officiellt
Split och hade 25,042 inv. 1921.
Spalt (ty. spalte, springa), fy s., smal springa,
som används i en del optiska instrument, särskiìdt
i spektroskopiska apparater (se d. o.).
"Spandau är nu införlifvalt med Storberlin,
hvars 8:e förvaltningsdistrikt det bildar. 95,474
inv. (1919). Nedläggandet af befästningarna är
nästan fullt genomfördt. Där finns bl. a. det euro-
peiska fastlandets största kabelfabrik, tillhörig
Siemens-Schuckert-verken, belägen i västra stads-
delen, S.-Siemensstadt. E- A-t.
’Spanien. (Sp. 486) Befolkningen var 21,338,381
pers. 1920, 42,24 på l kvkm., en årlig folkökning
sedan 1911 med 0,69 proc. ökningen 1901-10
var årligen 0,72 proc. Äfven Biìbao (120,369
inv.) och Granada (113,783 inv.) hade 1924 öîver
100,000 inv. hvar. De medelstora städernas (50,000
-100,000 inv. hvar) antal har vuxit till 17. Antalet
lefvande födda barn pro mille hade nedgått till 29,o
år 1924 (i Sverige 18,i s. a.). - (Sp. 487) Den
odlade jorden har ökats till 19,35 mill. har (38,3
proc. af hela arealen), hvaraf l,33 mill. har be-
vattnadt land och 17,o& mill. har "torrt" land.
14,59 mill. har nyttjas för sädesslag och baljväxtor,
1,33 mill. har för vinodling, 1,62 mill. har för
olivodling, 73,987 har för trädgårdsväxter, 433,711
har för fruktbärande träd och buskar, 553,708 har
för industriväxter och 462,473 har för växter med
ätliga rötter, lökar 1. rotknölar (1922). - (Sp.
490) Äfven ladugårdsskötseln har gått ansenligt
framåt sedan 1915. År 1921 räknade man 722,183
hästar, 1,294,912 mulor, 1,137,980 åsnor, 3,718,189
nötkreatur, 20,521,677 får, 4,298,056 getter,
5,151,988 svin och 4,268 kameler. - Bergsbru-
kets totalproduktion beräknades 1922 till 43,472,152
ton och sysselsatte 88,190 pers. 1921 upptäcktes
stora kalilager vid Castellfullit, i prov. Córdoba.
Tillgången på vattenkraft är mycket stor; den be-
räknades 1922 till 1,202,280 hkr, hvaraf 792,690
hkr voro utnyttjade och 232,600 under utbyggnad.
Största installationen var A.-b. Fuerzas y Riegos
del Ebro (301,700 hkr, hvaraf 200,500 utbyggda).
3 andra bolag förfogade of ver mer än 100,000
hkr hvar. - (Sp. 492) Utrikeshandelns värde 1923
var 3,042,i3 mill. pesetas för import och l,399,eo
mill. pesetas för export. Förenta staterna intogo
1920 första platsen med afs. på import, hvarefter
i ordning följde Frankrike, Storbritannien, Argen-
tina och Tyskland. För exporten kom Frankrike
s. å. i första rummet samt därefter Storbritannien,
Argentina, Cuba, Förenta staterna och Italien i
nämnd ordning. Utrikes sjöfarten har vuxit till
19,500 ankomna fartyg om 24,58 mill. ton och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
