- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg /
465-466

(1926) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stachovitj ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

465

Stallupönen-Stampfer

466

under Karlberg (se d. o.). Kiksamiralen K. K.
Gyllenhielm uppförde då på S. bostad åt sin stall-
mästare (däraf ställets namn); drottning Kristina
lät bygga det ännu kvarstående lusthuset. Tills,
med Karlbergs slott egdes S, sedan af rikskanslern
M. G. De la Gardie och riksrådet J. G. Stenbock,
men kom 1685 i kronans ego genom reduktionen.
Det blef i början af 1700-talet utvärdshus (Stock-
holms äldsta). Omkr. midten af 1700-talet tillkom
byggnaden midtemot värdshuset som tingshuslokal,
h vilket den fortfor att vara ända inpå 1900-talet.
Gustaf III:s gunstlingar (enligt sägnen af ven kungen
själf) gästade ej sällan S. (ett minne däraf är
"Bellmansrummet"). Götiska förbundet höll från
1811 ofta sina sammankomster på S. Byggnaderna
ha 1919-24 renoverats och tillbyggts till mer än
dubbla omfånget, utomhusanordnmgarna också om-
danats med smak.

’Stallupönen hade 6,540 inv. 1919. Under
Världskriget hölls S. besatt af ryssarna 18 aug.
-13 sept. 1914 och 12 nov. s. å.-10 febr. 1915.
Större delen af staden förstördes under kriget.
Jfr Världskriget, sp. 173, 174, 178 och
186. H. J-dt.

Stål-turbin, mek. Se Ån g t ur b i n, sp. 1096,
och Ljungströms ångturbin, Aktiebo-
laget. Suppl.

Stamanalys, skogsh., tillgripes för att demon-
strera en trädstams utveckling i höjd, groflek och
virkesmassa m. m. under trädets hela lefnad. Ge-
nom räkning af årsringarna samt uppmätning af
diametrarna på en mängd tvärsnitt, belägna på
jämna mellanrum, erhålles material till konstruktion
af ett grafiskt längdsnitt lagdt genom märgen och
visande stammens höjd och of riga dimensioner med
t. ex. 10-åriga mellanrum. Genom tabellariska och
grafiska framställningar visas sedan tillväxtens
gång vid olika åldrar, hvarigenom man kan stu-
dera verkan af företagna beståndsvårdsåtgärder
samt of ver hufvud lagarna för trädets tillväxt. T. J.

Stamboliiski (så skref han sig), vanligen, ehuru
oriktigt, Stambulinski, Alexander, bul-
garisk politiker, f. 1879 i byn Slavovica, nära Ta-
tar-Pazardzik, d. 14 juni 1923. Själf bondson, ut-
bildade han sig, bl. a. under studier i Halle, till
landtbrukare, men kastade sig snart in i politiken,
där han anslöt sig till det uppväxande "agrar"-
(småbonde-)partiet. Han blef journalist och 1908
deputerad. Uteslutande upptagen af bondeklassens
intressen, var han ifrig motståndare till alla utri-
kespolitiska äfventyr. Så motsatte han sig, ehuru
förgäfves, i stora sobranjen 1911 författningsbestäm-
melsen om rätt för kronan att afsluta hemliga för-
drag med främmande makter. Hans parti tillväxte
betydligt efter Balkankrigens olyckliga utgång
1913. Efter Världskrigets utbrott deltog han hösten
1915 i oppositionsledarnas försök att vid en upp-
vaktning hos tsar Ferdinand afstyra Bulgariens
anslutning till centralmakterna och yttrade sig då
med en sådan hänsynslöshet, att han ådömdes lifs-
tidsfängelse för majestätsförbrytelse. Under 1918
års kris, som ledde till Bulgariens affall från bunds-
förvanterna, blef han frigifven, hvarefter han snart
tog ledningen af den nya politiken i landet. Efter
Malinovs afgång i nov. 1918 inträdde S. som
arbetsminister i Teodorovs ministär, och sedan
agrarerna vid 1919 års vai blifvit sobranjens star-

kaste parti, öfvertog han i okt. s. å. ledningen af
regeringen och utöfvade sedan som ministerpresi-
dent en fullständigt diktatorisk makt i of ver S1/^ år.
I utrikespolitiken underkastade han sig helt seg-
rarna i Världskriget, afslöt den förkrossande freden
i Neuilly 27 nov. 1919 och sökte genom uppgifvande
af alla nationella aspirationer i Macedonien vinna
anknytning till Jugo-Slavien. Krigsskadeersättnings-
skulden nedsattes 1923, men för Bulgariens kraf på
handelsförbindelse med Egeiska hafvet lyckades han
ej vinna gehör. Inåt förde han en radikal klass-
politik, främst riktad mot de borgerlige (expropria-
tioner, lag om obligatoriskt arbete för det allmänna
o. s. v.), men af ven mot kommunisterna. Såväl de
för Bulgariens deltagande i Världskriget ansvarige
ministrarna som andra politiska motståndare till
hans parti utsattes för en synnerligen hårdhändt
förföljelse. Slutligen ledde hans våldsamma fram-
fart till en sammanslutning af den borgerliga in-
telligensen, som genom en militär kupp störtade
hans regering 9 juni 1923. S., som själf vistades
på landsbygden, sökte organisera motstånd, men
blef tillfångatagen och vid ett befrielseförsök från
hans anhängares sida dödad ej långt från sin fä-
derneby. H. B-n.

*Stamhus. I Danmark utfärdades 1919 lag om
stamhusens aflösning i sammanhang med de s. å.
antagna jordlagarna (om stora gods’ styckning i
småbruk).

Stamklasser, Trädklasser, skogsh., ut-
bildas i ett skogsbestånd därigenom, att olika indi-
vider förete olika utvecklingsenergi, hvarigenom en
skiktning i olika kronskikt eller en spridning på
olika höjd- och grofleksklasser uppkommer, detta ej
blott i olikåldriga, utan äfven i fullt likåldriga be-
ståndstyper. Klassindelningen sker ofta efter höj-
dens och kronans relativa utveckling, i det att man
särskiljer härskande, medhärskande, behärskade
och undertryckta träd, hvilka hufvudklasser sedan
uppdelas i ett flertal underklasser. Från ekonomisk
synpunkt lämpar sig ofta en från Danmark lånad
terminologi, som särskiljer hufvudstammar, skad-
liga och nyttiga bistammar samt indifferenta stam-
mar. Betydelsen af trädens indelning i stamklas-
ser ligger hufvudsakligen på den skogliga försöks-
verksamhetens område, där gallringsförsök bedrif-
vas i form af ingrepp i hufvudsakligen den ena
eller andra stamklassen. T. J.

*Stammler, K., var 1916-21 professor i Berlin.

Stammoder, zool. Se V i n l u s e n, sp. 703, och
V ax t löss 4, sp. 488.

Sta;mnos, grek., lerkärl för vin, olj o. d. Se
Vas, fig. 8.

*Stampalia besattes 1912 jämte de öfriga Tolf-
öarna af Italien och afträddes formligen till Italien
genom freden i Lausanne 24 juli 1923. O- Sju.

*Stampenborg. Baroniet blef 1924 fri egen-
dom. P- E-t.

Stampfer [Jta’m-], Friedrich, tysk tidnings-
man, politiker, f. 8 sept. 1874 i Brunn, studerade-
statsvetenskap i Wien och Leipzig, var 1900-02
medarbetare i "Leipziger volkszeitung" och utger
sedan 1902 i Berlin en politisk korrespondensscrie
till de socialdemokratiska tidningarna. Därjämte
är han sedan 1916 hufvudredaktör för det socialde-
mokratiska partiorganet "Vorwärts". S. är sedan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:44:16 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcr/0259.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free