Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Statens bränslekommission - Statens byggnadsbyrå - Statens egnahemsinspektör. Se Egna hem. Suppl., sp. 464 - *Statens farmaceutiska laboratorium. Se Statsmedicinska anstalten äfven i Suppl. - *Statens fartygsinspektion - Statens fattigvårdsinspektör. Se Fattigvårdsinspektör. Suppl. - *Statens handelskommission
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
475
Statens byggnadsbyrå-Statens handelskommission
476
åtgärder anskaffade veden. Vedlagret fördelades
(vid ingången af 1921) sålunda: industrien 4,i,
järnvägarna 4,4, handelsflottan O,s, allmänna verk
2, kortved 3 och öfriga konsumenter 7,i mill. kbm.
För lösandet af de större städernas särskildt svåra
bränslefråga vidtogos omfattande åtgärder. Stora
svårigheter voro förenade med transporten af ve-
den, och kommissionen nödgades bl. a. inköpa eget
tonnage för sjötransporterna. - Äfven handeln
med träkol reglerades. Kommissionen uppträdde
som ensam köpare och vägrade industrien att
använda andra träkol än dem hon anskaffat. Ge-
nom kommissionens förmedling levererades öfver 1,2
mill. kub. läster träkol. Tack vare kommissionen
stod landet under den mest kritiska tiden af kriget
i stort sedt oberoende af tillförseln från utlandet
af fossila bränslen. En del kol importerades emel-
lertid alltjämt från Tyskland och fördelades ge-
nom kommissionens förmedling. Hösten 1917 öka-
des mot förmodan kolimporten högst afsevärdt, hvil-
ket i förening med den omständigheten, att de
enskildes vedlager torde ha varit afsevärdt större,
än man vid tillsättandet af kommissionen tänkt sig,
gjorde, att kommissionsveden våren 1918 blef allt
svårare att försälja. Några nya af verkningar kommo
ej till stånd, och 6 nov. 1918 bestämde K. M:t,
att verksamheten skulle upphöra. Af vecklingen var
i hufvudsak slutförd först 1923. Genom kommis-
sionen vanns i fråga om bränslet ett handelspoli-
tiskt oberoende, som var af största betydelse. Det
anskaffade vedlagret utöfvade i statens hand en
kraftigt prisreglerande verkan, som torde ha sträckt
sig äfven till kolpriset. Men mot krigets slut bort-
föîl plötsligt det behof, för hvilket den stora re-
serven anskaffats, och afvecklingen af rörelsen måste
därför medföra stora förluster. Statens uppoffringar
för bränsleregleringen, omkr. 130 mill. kr. (hvaraf
omkr. 37 mill. kr. ränteutgifter), kunna dock icke
betraktas som driftförlust för kommissionen i van-
lig mening. Så t. ex. egde kommissionen icke själf
bestämma rotpriset å ved, den ålades af K. M:t att
leverera ved till hushåll under själfkostnadspris
samt att fortsätta afverkningar till förhindrande af
arbetslöshet. Se "Statsmakterna och bränslean-
skaffningen under krigsåren" (i "Statens officiella
utredningar", 1922, 14). - Om kommissionens
organisation se art. Statens bränslekom-
mission i hufvudarbetet. P. G. H-n.
Statens byggnadsbyrå, inrättad 1917, har till
uppgift att fördela och kontrollera användningen af
subventions- och lånemedel ur statens bostadslåne-
fond (se därom Bostadshus. Suppl.). Byrån,
som i början var en afd. af Statens industrikom-
mission, blef l juli 1918 själf ständig och sorterar
under Socialdepartementet; senaste instr. är af 26
sept. 1921. Den består af l ordf. samt 2 verkstäl-
lande och 4 extra led.; personalen utgöres af l
sekreterare, l manligu och 2 kvinnliga biträden.
Byrån behandlar i en s. k. förpröfning kommuner-
nas inkomna ansökningar om byggnadshjälp (åt
kommunerna själfva, bolag, föreningar, stiftelser
eller enskilda) och inger hos K. M:t förslag till be-
loppens fördelning mellan kommunerna. Kommuns
därefter inkomna förslag till understödens fördel-
ning mellan olika byggnadsföretagare samt ritnin-
gar, arbetsbeskrifningar och kostnadsberäkningar
för de olika byggnaderna granskas af byrån. Alla
förslagsritningar granskas därjämte i detalj af en
för ändamålet särskildt anställd arkitekt. De fram-
ställda anmärkningarna (vanligen åtföljda af en rit-
ningsskiss) delgifvas byggnadsföretagarna till led-
ning, men ej att ovillkorligen följas. För att höja
småhusbyggandet, hvartill ritningarna ofta visade
sig underhaltiga, ha utgetts 2 typsamlingar. 1917
-24 beviljades understöd och lån till byggande af
19,314 lägenheter m-ed 58,660 eldstäder till ett
sammanlagdt belopp af 66,6 mill. kr.
Statens egnahemsinspektör. Se Egna hem.
Suppl., sp. 464.
*Statens farmaceutiska laboratorium. Se Stats-
medicinska anstalten äfven i Suppl.
*Statens fartygsinspektion. Kommerskollegiets
verksamhet med hänsyn till sjöfartssäkerheten
regleras numera genom instr. af 23 okt. 1925.
Enligt denna finns inom kollegiet, tills vidare dock
endast på extra stat, en särskild byrå, fartygsìn-
spektionsbyrån, med l byråchef samt närmast
under honom: l ingenjörsutbildad förste byråin-
spektör, l juridiskt utbildad sekreterare samt l
byråinspektör med nautisk utbildning. Vidare äro
å byrån anställda amanuenser och kvinnliga biträ-
den. Körande de lokala kontrollorganen må anmär-
kas följande. Förste fartygsinspektören i Kristine-
hamn har förflyttats till Karlstad, och detta distrikt
benämnes numera Karlstads distrikt; Stockholms,
och Göteborgs distrikt ha i geografiskt hänseende
något minskats för utjämning af tillsynsarbetet,
hvilket blifvit koncentreradt till de båda hufvud-
hamnarna Stockholm och Göteborg i högre grad än
från början kunnat förutses. Därjämte har anta-
let andre fartygsinspektörer ökats från 16 till 18,
hvarförutom i hvartdera af Stockholms och Göte-
borgs distrikt anställts l extra funktionär med
andre fartygsinspektörs arbetsuppgifter. Fartygs-
inspektionens uppgifter ha ökats med tillsyn å
efterlefnaden af 24 okt. 1919 utfärdad lag om
arbetstiden å svenska fartyg. X. G. N.
Statens fattigvärdsinspektör. Se F a 11 i g-
vård s inspektör. Suppl.
*Statens handelskommission undergick genom
beslut af K. M:t 31 dec. 1917 en genomgripande
omorganisation. Den erhöll en delvis ändrad sam-
mansättning, hvarvid antalet led., som under de
föregående åren tid efter annan ökats, begränsa-
des till 9, och verksamhetsfältet blef skarpare af-
gränsadt. Enligt då fastställd instr. skulle kom-
missionen ha till uppgift att i vederbörligt samråd
med närmast intresserade myndigheter och sär-
skildt öfriga kristidskommissioner handlägga alla
frågor om import och export (inkl. transitering) af
varor af hvad slag det vara må, såsom ang. under-
handlingar med främmande makter i dylika ange-
lägenheter, ang. nya eller ändrade export- och
importförbud och ang. undantag från dylika för-
bud, samt att handlägga ärenden rörande tillämp-
ningen af den s. k. krigshandelslagen och de sär-
skilda kristidslagarna på sjöfartens område äfven-
som öfriga ärenden, som uppdragits eller komme att
uppdragas åt kommissionen. Genom omorganisatio-
nen underströks kommissionens egenskap af rådgif-
vande instans åt regeringen i handelspolitiska frå-
gor. Som en följdriktig konsekvens af den allt star-
kare handelspolitiska betoning, som verksamheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
