- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg /
543-544

(1926) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms stadshus - Stockholms stads högre folkskola för teknisk utbildning - *Stockholms stads landtegendomsnämnd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

543 Stockholms stads högre folkskola för teknisk utbildning-Stockholms stads landtegendomsnämnd 544

och på motsatt sida om den sakta sluttande gården
öppnar sig genom södra längans långsträckta ko-
lonnader (fig. 5) en härlig utsikt öfver Riddar-
îjärden, Stadsholmen och södra landet. Utanför
denna länga är en vidsträckt terrass, som med
trappanläggningar, gräsmattor, fontäner och skulp-
turverk utbreder sig helt lågt nere vid vattenytan
(fig. 11). Platsen nedanför hörntornet kallas Birger-
skansen, och där är anordnadt ett cenotafium öfver
Birger jarl med jarlens liggande bild, förgylld,
under en baldakin.

Längorna omkring Borgargården tjäna olika än-
damål. Den i ö. omfattar Stadsfullmäktiges rådssal
(fig. 8) jämte dithörande lokaler, dit hufvuduppgån-
gen är i hufvudtornet genom ett högst imponerande
trapphus, "De hundrades hvalf" (31 m. högt).
I bottenvåningen ligger Stadshuskällaren med in-
gång från Handtverkargatan. Längan i s. upp-
tages i hufvudvåningen af ett 46 m. långt gal-
leri utåt Mälaren ofvanför kolonnaderna. I n.
är Rådsvåningen med lokaler för stadens förval-
tande myndigheter och nämnder. Genom Borgar-
gårdens västra fasad går vägen til1 komplexens
västra af delning, egnad åt ämbetslokaler, och
till Festvåningen. Entrén (fig. 4) är arkitekto-
niskt grandios och så allvarlig, som förde den till
domstol och fängelse. Mellan två skeft ställda
kompakta, fönstorlösa torn med olika formade
kärfva, buktade hufvar leder en konvex bred fri-
trappa upp till 5 porthvalf bredvid hvarandra,
djupt infogade i jättelika nischer. (Vid fester är
uppgången till festvåningen dels genom De hundra-
des hvalf i ö., dels å en marmortrappa i arkadens
västra del.) Gyllene salen (fig. 6), Stadshusets fest-
sal (44 m. i längd) upptar längan mellan Bor-
gargården och Blå hallen (fig. 7), midtpartiet i kom-
plexens västra af delning. Blå nallen, Stadshusets
stora samlingssal, gör med sina röda tegelmurar in-
tryck af gård; den är likväl täckt och får sin belys-
ning från en fortlöpande rad af fönster högst uppe
under taket på 3 sidor Där är också en musik-
läktare med stor orgel (se d. o. Suppl.); salen har
f. ö. marmorgolf, omges af granitkolonnader och har
en fritrappa af marmor upp till Gyllene salen och
till de korridorer, som på 3 sidor omsluta hallen.
Utmed dessa korridorer äro i 6 våningar lokaler för
olika kommunala verk inpressade. Äfven längorna
omkring Borgargården uppta i sina 2 öfre våningar
till stor del ämbetslokaler.

Det omfattande och invecklade byggnadsyerket
är genomfördt med en fantasi, som aldrig trutit,
med outtröttlig skaparkraft, med konsekvens i
uppslag och utförande. Svenska motiv återklinga
flerstädes; svenskt lynne finns där också. Det eger
mycken festivitas, men på samma gång lugn i sin
rikedom. Storslagen verkan är ofta nådd med enkla
medel. Materialet - teglet - har medfört en
sofrad, enkel behandling af ytorna, de stora, släta
murarna ha fått sin prydnad hufvudsakligen af
fönstrens gruppering och växlande form - i regel
höga, ytterst smala fönster i praktrummen. i tjän-
sterummen låga, breda, anbragta så, att de på
ytterfasaderna ge intryck af fortlöpande gallerier.
Pilastrarnas vertikallinjer bryta och lifva mur-
ytorna, och de smärre framskjutande tornen för-
medla öfvergången mellan arkitektoniskt olika
byggnadsdelar. Byggnaden eger en förvånande

rikedom på fängslande detaljer, tillskapade med
frisk och flödande fantasi. Detta gäller ej minst
den skulpturala prydnaden, de i marmor eller granit
huggna eller i koppar drifna allegoriska, mytolo-
giska eller fantastiska figurer, som - stora och
små - talrikt förekomma i nischer, på tornen,
litet öfverallt på kapitäler och slutstenar och som
mönstergillt inordna sig under helheten. Interiö-
rerna ge ofta nog prof på imponerande monumen-
tal rumgestaltning, ibland på starka, pikanta kon-
trastverkningar, på öfverraskande effekter, någon
gång tyvärr af ven på en experimenteringslust,
som medfört ett och .annat enstaka minst sagdt
tvifvelaktigt resultat, t. ex. bildprydnaden i Gyllene
salen, ett rum, som har till uppgift "att utgöra sta-
dens högst representativa samlingssal".

En mängd konstnärer har bidragit till Stadshusets
prydande. Utan rangordning och utan försök till in-
bördes värdesättning skola här nämnas prins Eugen
(fresker i Galleriet; fig. 9), A. Törneman (fresker),
G. Pauli (likaså), Acke (reliefer), E. Forseth (kar-
tonger till kompositioner i mosaik), skulptur af Kr.
Erikson, G. och A. Sandberg, K. Eldh, T. Strind-
berg m. fl. Äfven en mängd lösa konstverk har
samlats där, gobelänger, skulpterade och målade
porträtt, Stockholmsbilder från olika tider och gra-
vyrer. Äfven moderna textilier och de modernt
hållna möblerna äro aí stort intresse. Stadshuset
har ej heller behöft sakna donatorer, som med
varm hand gett stora summor, särskildt till dess
dekorering. I stort som i smått dominera dess
upphofsmans personliga skaparvilja och smak.
- Jfr det monumentala verket "Stockholms stads-
hus", på uppdrag af stadsfullmäktige redigeradt
af J. Roosval 1923. En kort vägledning af R.
Östberg utkom 1923 ff. G-g N.

Stockholms stads högre folkskola för teknisk
utbildning, upprättad 1919 som en på folkskolans
7:e klass byggd 2-klassig skola, omorganiserad
1923 till 3-klassig, byggd på folkskolans 6:e klass
(eller realskolans 3:e), sedan 1925 tillökad med en
på 2 linjer delad 4:e klass, har till uppgift att ge
ynglingar god förberedelse för arbetet inom närings-
lifvets tekniska områden samtidigt med en grund-
ligare formell och allmän bildning, än den egent-
liga folkskolan ger. I svenska och ett främmande
språk (tyska eller engelska) motsvarar kursen real-
skolans, hvaremot den i matematik, fysik och kemi
är både mera omfattande och annorlunda lagd;
laborationer, ritning och arbete i skolans öfnings-
verkstäder inta en framskjuten plats. Den högre
afd. afser antingen utbildning motsvarande ma-
skinyrkesskolans (kl. 4 : a) eller teknisk-merkantil
utbildning (4 : b). Afgångsexamen från klass 3
("lägre af delningen") medför fr. o. m. vårtermi-
nen 1926 samma rätt till inträde vid statens tek-
niska gymnasier och fackskolor som aflagd realskol-
examen. Lärjungeantalet är (1926) 383, antalet
ord. lärare 10; e. o. lärare i läsämnen 8, i teck-
ning och verkstadsarbete 4, hvartill komma 24
timlärare i olika ämnen. Förslaget till lönestat (i
hvilken en afsevärd del utgår af statsmedel) för
1926 slutar på omkr. 185,000 kr. (dyrtidstillägg
inberäknadt), of riga utgifter upptas till 33,870 kr.;
hvartill komma hyra m. m. A-d P-n.

’Stockholms stads landtegendomsnämnd. Se

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:18:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcr/0304.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free