- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg /
597-598

(1926) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stål ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder


samling tal och andraganden under presidenttiden.
– Hans hustru, Ester S., född Elfving, f. 1870,
tidigare gift med apotekaren K. T. Hällström, har
skrifvit Italienska dagar (1912) och romanen Söndag
(1922; 5 uppl. på fi. och sv., öfv. till flera
språk). Fru S. har verksamt arbetat för barnskyddsidén,
särskildt för värnlösa barns uppfostran i hem. Hon är
medlem af statens barnskyddskommitté och ordf. i
föreningen Hem åt hemlösa barn och i Finlands
nationalkommitté af Internationell hjälp för barn.

T. C.

*Stål. Se Elektrokemisk industri. Suppl., sp. 553.

Stålfors, Måns Harry, veterinär, högskollärare,
f. 8 dec. 1867 i Finja, Kristianstads län, aflade
veterinärexamen i Stockholm 1891, blef 1895
distriktsveterinär samt 1905 extra lärare och
adjunkt vid Veterinärinstitutets ambulatoriska
klinik, öfvertog som lektor på öfvergångsstat 1915
professuren i buiatrik och obstetrik vid Veterinär-
högskolan och utnämndes 1917 till professor i dessa
ämnen. Han har skrifvit bl. a. Untersuchungen
über die lungenwunde des rindes (1916) samt en
mängd uppsatser och af h i "Sv. veterinärtidskrift",
i "Sv. lantmannakalender" m. fl. tidskrifter och
i Virchows arkiv (Einige untersuchungen über die
sogenannte "fötale rachitis" beim rinde, bd 222, 1916).

J. V–m.

Stålhane, svensk adlig ätt, hvars stamfader,
ryttmästaren Nils Larsson, från Vichtis i
Finland, adlades 1641 med namnet Stålhana.
Ätten är immatrikulerad på riddarhuset i Finland,
där en gren finns.

1. Henning S., militär, författare,
f. 5 sept. 1872 i Stockholm, blef 1894 underlöjtnant vid
Jämtlands fältjägarreg., 1904 löjtnant och 1915
major vid generalstaben samt 1923 öfverste och
chef för Hälsinge reg. Han har skrifvit bl. a. Etapptjänsten
(tills. med F. Wijkström, 1911), Öfversikt af
Balkanstaternas stridskrafter (tills, med F. Fevrell, 1912),
Tyska härförare under världskriget (1915), Mackensen (s. å.),
Invasionen i Belgien (1916) samt afdelningar i
"Världskrigets lärdomar och svenska armén" (1916) och
"Rysslands omdaning", bd 2 (1920).
– 2. Otto S., den föregåendes broder, elektroingenjör,
uppfinnare, f. 26 jan. 1875 i Stockholm, utexaminerades
från Tekniska högskolans elektrotekniska fackskola
1897, var 1897–1906 anställd vid elektriska in-
och utländska bolag och bildade 1906 i förening
med A. Lindblad och A. Grönwall A.-b. elektrome-
tall samt utförde under närmaste åren jämte dem
de omfattande experiment, som resulterade i upp-
finningen af "Elektrometalls ugn" (jfr Elektro-
kemisk industri. Suppl., sp. 552). 1916-19
innehade S. egen konsultationsbyrå, som 1919 upp-
gick i firman Stålhane, Kring & c:o, hvilken s. å.
sammanslogs med Elektriska a.-b. Volta, där S. var
teknisk chef, hvilken befattning han därefter be-
klädde hos de förenade firmorna A.-b. Hjalmar
Löfqvist och Nya a.-b. Volta. Sedan 1923 är
S. chef för Ing. vet. akad:s elektrovärmeinstitut.
Han har utfört många mycket uppmärksammade
elektrotermiska undersökningar och konstruerat ett
flertal elektriska värmeapparater för olika ända-
mål. Ing. vet. akad. tilldelade honom 1925 guld-
medalj för uppfinningen af den s. k. elektriska
strålångpannan (se Ångpanna. Suppl.). S.
har i "Teknisk tidskr." och Ing. vet. akad:s
Handl. publicerat flera afh.

1. H. J–dt.
2. Fmn.

Stålsandborrning. Se Borrmaskiner. Suppl.

Stålviol, bot., namn på Exacum affine,
en till fam. Gentianaceo hörande, från tropiska Asien
härstammande, allmänt i kruka odlad, enårig
prydnadsväxt med talrika vackra blåa blommor
med gula ståndarknappar.

G. L–m.

Ståndscirkulation. Begreppet ståndscirkulation
infördes i den skolpolitiska diskussionen af Torsten
Rudenschöld, som i 3 skrifter (1845–50) framläg-
ger som ett önskemål, att barnen böra, oberoende
af föräldrarnas samhällsställning, uppfostras för
det kall, hvaråt deras anlag syfta, kroppsarbete
eller intellektuellt arbete. Ett genomförande häraf
skulle medföra, att en strömning af människoma-
terial komme till stånd från kroppsarbetarnas klass
till tankearbetarnas och omvändt. Begreppet har i
allmänhet nyttjats som argument för skolorganisa-
tionens demokratisering. Se C. Arcadius, "Bilder
ur svenska folkundervisningens historia" (1897–98),
och N. Lagerstedt, "Svenska uppfostrings-
väsendets historia" (1903).

E. A–n.

*Ståndsförfattning. Genom revolutionen 1918
afskaffades ståndsförfattningen i Mecklenburg.

*Stångby hade 471 inv. (1925). S. skall framdeles
jämte Vallkärra förenas med Västra Hoby till
ett pastorat benämndt S., Vallkärra och Västra
Hoby församlingars pastorat. S. och Vallkärra
upphörde 1 maj 1923 att vara prebende.

E. A-t.

Stångehufvud, klippfyr i Bohusbukten, v. om
Lysekil, på 58° 16’ 22" n. br. och 11° 25’ 1" ö.
lgd fr. Gr., uppförd 1890 och ändrad 1917.
Aga-ljus. Av professorskan Calla Curman donerad
1925 till Vetenskapsakademien och trakten kring S. för
att bevaras som naturminnesmärke.

E. A–t.

Stångeskär, blixtfyr i Bohusbukten, utanför
Gräbbestad, på 58° 39’ 41" n. br. och 11° 11’ 35"
ö. lgd fr. Gr., 8 m. öfver medelvatten, med lins
af 4:e ordn. och agaljus. Uppförd 1890 och ändrad 1911.

E. A–t.

Stångjärnsvält, landtbr. Se Vält 1.

Stångudden, intermittent fyr på sydöstra udden
af Lurö i Vänern, på 58° 47’ 28" n. br. och 13°
15’ 20" ö. lgd fr. Gr., 14,8 m. öfver medelvatten
med lins af 5:e ordn. Uppförd 1864; ändrad 1915.

B. A-t.

*Städ. 1. Rad 1 står ancus bör vara incus.

Städelsches institut (Städelska konstinstitutet).
Se Frankfurt am Main, sp. 1094.

Stäflö, herrgård i Åby socken, Kalmar län, vid
Kalmar sund, omfattar med underlydande 8 3/4 mtl
med en areal af 1,000 har, hvaraf 400 har åker.
Tax.-v. 437,000 kr. (1925). Huvudbyggnaden af
sten i 4 våningar är uppförd 1860 af grefve C. O.
Posse och visar såväl i plan som i östra fasaden
Possevapnets konturer, ett egendomligt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:49 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcr/0335.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free