- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg /
665-666

(1926) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska sparbanksföreningen (urspr. Sparbanksföreningen) - Svenska sparkassan, förening u. p. a. - *Svenska spelen - *Svenska språket - Swenska sprätthöken - *Svenska stadsförbundet - Svenska stadshistoriska institutet - Svenska Stenarna - Svenska stenkols-a.-b. Spetsbergen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

665

Svenska sparkassan-Svenska stenkols-a.-b. Spetsbergen

666

kinge län (fr. o. m. 1920), i Södermanlands län
(fr. o. m. 1921), i de tre Smålandslänen (Smålands
och Ölands sparbanksfören. fr. o. m. 1922) samt i
Uppsala, Västmanlands, Kopparbergs och Gäfleborgs
län (Mellersta Sveriges sparbanksíören. fr. o. m.
1923). Svenska sparbanksföreningen är det officiellt
erkända organet för landets sparbanker, i det att
yttranden från densamma eller dess styrelse af stats-
makterna numera alltid infordras i alla viktigare
sparbanksväsendet eller sparbankerna berörande
frågor. Som organ för det fackliga meningsutbytet
och sin upplysningsförmedling utger föreningen
fr. o. m. 1917 "Svensk sparbankstidskrift’1 (6 n:r
årligen). Se den i anledning af 25-årsminnet (1925)
utg. "Minnesskrift" (särtryck af "Sv. sparb.-
tidskr." n:r 4, 1925). Hj. Fds.

Svenska sparkassan, förening u. p. a., är
en af tjänstemän 1922 bildad kreditanstalt för
tillgodoseende af fast anställda löntagares legitima
kreditbehof. Den bedrifver inlåning genom spår-
kasse- och kapitalräkning och utlåning genom
växeldiskontering och långfristiga amorteringslån
samt dessutom fullständig intressekontorsrörelse.
Styrelsen (9 led.) består uteslutande af tjänste-
mannarepresentanter, företrädande olika kårer.
Omslutningen utgjorde i början af 1926 omkr.
600,000 kr. Yerkst. direktör är Sv. bankmanna-
för :s ombudsman Y. v. Zeipel. V. v. Z.

* Svenska spelen ha återupprepats endast en
gång efter 1916, nämligen 1922. Då förekommo på
programmet fotbollspel, allmän idrott och simning.
Tanken att låta Svenska spelen bli en periodiskt
återkommande idrottsfest har vid olika tillfällen,
bl. a. 1926, återupptagits utan resultat. Den
årligen sedan 1917 af Svenska fotbollförbundet
anordnade "Svenska fotbollveckan" är dock en
kvarlefva af Svenska spelen. E. B-11.

*Svenska språket. Bland viktigare arbeten öfver
svenska språket, som utkommit efter 1918, märkas
i fråga om runsvenskan O. v. Friesens afh. öfver
"Rökstenen" (1920) och "Rö-stenen i Bohuslän"
(1924). Af Geetes "Fornsvensk bibliografi" har
utkommit en andra del ("Supplement"),
omfattande åren 1901–17 (utg. 1919).
Fornskriftsällskapets publikationer ha fortsatts, liksom "Svenskt
diplomatarium" och Vitt. hist. o. ant. akad:s
"Sveriges runinskrifter". Beträffande språket i
fornsvensk tid och under senare perioder märkas
afh. af E. Neuman, N. Lindqvist, J. Palmér m. fl.,
bland hvilka särskildt Lindqvists afh. om
"Reformationstidens bibelsvenska" är af betydelse för
vårt äldre riksspråks historia, då Lindqvist där
påvisat, att västmanlänningen L. Andreæ, jämte
Olaus Petri och i kanske högre grad än denne,
bestämt språkformen i vår äldsta bibelöversättning.
För den yngre nysvenskan kunna här också
nämnas de språkliga kommentarerna till
Vitterhetssamfundets stora editioner af svenska författare, i
synnerhet Dalins "Argus" (äfven med en "Språklig
inledning"), A. M. Lenngrens och E. J.
Stagnelius’ skrifter. Inom ordbokslitteraturen märkes
framför allt tillkomsten af en fullständig och mycket
innehållsrik "Svensk etymologisk ordbok", förf. af
E. Hellquist (afslutad 1922). Af Sv. akad:s Ordbok
(sedan 1920 under ledning af E. Tuneld) ha
nu fullständigt utkommit de 7 första banden
(A–Exulant), och det 8:e är under utgifning.
O. Östergrens "Nusvensk ordbok" har fortskridit in
på bokstafven H; 2 bd äro färdiga (A–G). Tidskr.
"Språk och stil" (1901–20) fortsättes fr. o. m.
1921 af "Nysvenska studier", utg. af B.
Hesselman och O. Östergren. Om litt. öfver svenska
dialekter se Nordiska språk. Suppl.
B. H.

Swenska sprätthöken, komedi af Karl Gyllenborg
(se denne, sp. 746), uppf. i Stockholm f. g. 1737.

* Svenska stadsförbundet. Vid 1921 års kon-
gress beslöts representantförsamlingens indragning,
och i samband därmed ökades antalet ledamö-
ter i styrelsen till 9 (med 4 suppleanter).
Till kongressen eger samhälle numera utse l
ombud för hvarje påbörjadt 10,000-tal invånare
t. o. m. 50,000 samt dessutom ytterligare l
ombud för hvarje påbörjadt 50,000-tal inv. ut-
öfver det första. Den löpande verksamheten ledes
af en direktör, biträdd af en sekreterare och en
andre sekreterare samt nödigt antal öfrig personal.
Sedan städernas bostadsfråga kommit i gynnsam-
mare läge, beslöts vid 1924 års kongress att tills
vidare icke tillsätta särskildt bostadsråd. Sedan
Svenska stadsförbundets finansråd 1918 trädt i funk-
tion, har dess medverkan påkallats vid den statliga
pröfningen af mera betydelsefulla frågor rörande
rätt för städer, köpingar och municipalsamhällen att
upptaga lån. Af finansrådets led. utses l af K.
M:t, och för dess verksamhet åtnjuter förbundet
statsbidrag. I förbundets skriftserie ha utkommit 16
n:r; bland de senast utg. märkas "Kommunalför-
valtningens organisation, studier och reformförslag"
samt Sandblad, "Tomträttsinstitutet från jordpoli-
tisk synpunkt". Vid årsskiftet 1925-26 voro till
förbundet anslutna 222 samhällen (111 städer, 36
köpingar och 75 municipalsamhällen). Medlemsaf-
giften utgör f. n. 6,50 kr. för hvarje fullt 100-tal
inv., dock minst 60 kr. Staten för 1926 balanserar
på omkr. 290,000 kr. I nära anslutning till stads-
förbundet ha tillkommit Svenska stadshi-
storiska institutet (1919; se d. o. Suppl.),
Svenska städernas förhandlingsor-
ganisation (1920), som har till ändamål att
tillvarataga stadssamhällenas intressen i frågor, om
hvilka förhandlas med hos dem anställda arbetare,
samt Sveriges kommunalanställdas
pensionskassa (1922; se d. o. Suppl.). H. L-1m.

Svenska stadshistoriska institutet har till ända-
mål att främja svensk stadshistorisk forskning. Det
började sin verksamhet 1919, sedan em fond af nå-
got öfver 200,000 kr. genom insamling samman-
bragts (däraf 100,000 kr. af direktör P. Swartz) så-
som underlag för verksamheten. Ledningen handhas
af en nämnd, StadshistorisTca nämnden (100 pers.),
som inom sig utser ordf., v. ordf., arbetsutskott och
föreståndare. Institutet utgör en själfständig af d.
af Sv. stadsförbundet, som förvaltar dess medel.
Det har bl. a. i stor omfattning verkställt regist-
rering af sådant arkivmaterial, som kan tjäna som
underlag för stadshistorisk forskning, och utgett en
serie skrifter egnade åt centrala frågor i svensk
stadshistoria och författade af föreståndaren docen-
ten N. Herlitz. En stort anlagd publikation af de
svenska städernas privilegier förberedes. N. H-tz.

Svenska Stenarna, skär i Stockholms skärgård,
4 km. s. v. om Svenska Björn (se d. o.).

Svenska stenkols-a.-b. Spetsbergen, som
bearbetar de svenska kolfyndigheterna å Spetsbergen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:02:58 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcr/0369.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free