Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svensk konst ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
677
Svensk konst
678
verksamhet råder i vårt land inom alla konstgre-
nar. Arkitekturen arbetar sig åter fram till le-
dande konstart, skulptur, måleri och konstslöjd
ha i allt högre grad lärt att underordna sig under
byggnadsverken och samverka till monumental
hållning. Om arkitekturen under de senare åren se
art. Byggnadskonsten. Suppl. Sedan nämnda
art. trycktes, ha flera betydande verk fullbordats
(se Stockholm. Suppl , sp. 522-523; se ock
Göteborg. Suppl., och Göteborgs mu-
seum. Suppl.). Stora stadsregleringsfrågor vänta
på sin lösning. Flera af de nya byggnaderna
lämna prof af ven på dekorativ skulptur, bl. a.
Stockholms stadshus och Tekniska högskolan. Äfven
den skulptur, som ej omedelbart ansluter sig till
byggnadsverken, söker stilisering, visar ej sällan
böjelse för arkaistisk hållning, som ibland blir
ganska schematisk, ofta likväl uttrycksfull. Gra-
nit används ofta som materiel. Bland nu verk-
samma skulptörer - utom de i hufvudarbetets art.
nämnda - märkas A. och G. Sandberg (f. resp.
1873 och 1876), A. Jonsson (f. 1872), J. Collin
(f. 1873), G. Larsson (f. 1875), T. Strindberg
(f. 1882), K. Hultström (f. 1884), I. Johnsson (f.
1885), 0. Ahlberg (f. 1876), A. Källström (f.
1893), G. Almgren (f. 1888, porträttbyster), J.
Lundquist (f. 1882), N. Möllerberg (f. 1892), S.
Gibson (f. 1877), Ninnan Santesson (f. 1891), G.
Henning (f. 1880), K. och G. Friesendahl (f.
1886 och 1889), N. Sjögren (f. 1894), Svante
Nilsson (medaljgravör; f. 1870).
Måleriet har från den dragning till dekorativ
hållning, som karakteriserar tiden omkring sekel-
skiftet, gått vidare till de moderna riktningar, som
betecknas af namnen Matisse och Picasso. Efter en
del famlande försök i kubism - endast helt
undantagsvis i futurism - ha företrädesvis expres-
sionism och naivism odlats. Den nu moderna rikt-
ningen betecknas af dess teoretiker som en frigö-
relsekamp mot formens och den skapande fanta-
siens slaíveri under naturstudiet. Som önskemål
uppställes sluten, följdriktigt genomförd komposi-
tion, motsats till ögonblicksintryck och impres-
sionistiskt skisserande. Detta nya måleri räknar
sitt genombrott från 1908, då unga svenskar bör-
jade studera i Matisses skola i Paris. Året där-
efter anordnades "De unges" utställning i Stock-
holm. I slutna grupper ha våra parisare sedan
utställt; vid jubileumsutställningen i Göteborg
1923 fingo de utan beblandelse med utanför par-
tiet stående representera svensk nutidskonst. Uppen-
bart är, att deras sträfvaii under de gångna åren
modifierats och stabiliterats efter olika lynnen och
erfarenheter. Starkt framträdande är dragningen
till mural stil i fìgurframställning liksom i land-
skapet, resultat af den ganska mangrant genom-
förda utvandringen till Italien under åren närmast
efter Världskriget. Påverkan af toskanska fresker
från 1300- och 1400-talen blef då genomgående
hos många af våra landsmän. Det kosmopolitiska i
den unga konsten har sedan uppblandats med
svenska drag, och dess helhetsbild har vunnit i
mångsidighet. Tidpunkten för en värdesättning är
ännu ej inne, knappast ens tidpunkten för en
opartisk of ver blick.
Bland de i hufvudarbetets art. nämnde målarna
af äldre släktled äro många fortfarande verksamma.
Bland de numera aflidne äro G. v. Rosen, Zorn,
Nordström, Acke, Kronberg, Bauer, Arosenius,
Törneman. Bland de hädangångne, som represen-
tera moderna riktningar, äro I. Agueli (d. 1917),
G. Sandels (d. 1919), K. Isakson (d. 1922), J.
Sten (d. 1922). Ett försök till gruppering af de
nu verksamma har sina svårigheter. Man har be-
tecknat som "dekorativa expressionister" I. Grüne-
wald (f. 1889), Leander Engström (f. 1886), E.
Jolin (f. 1890), N. v. Dardel (f. 1888), 0. Sköld
(f. 1894) - i läggning, lynne och uttryckssätt
äro de likväl hvarandra mycket olika. En grupp
bilda "göteborgarna" (några af dem visa en viss
f rändskap med unga norska målare): B. Simonsson
(f. 1883), K. Ryd (f. 1883), S. Ullman (f. 1886),
T. Bjurström (f. 1887), A. C. Percy (f. 1886).
Naivismen representeras af H. Linnqvist (f. 1891),
G. Börje (f. 1891), A. Nilsson (f. 1889). Som
intimister ha betecknats T. Palm (f. 1885), A.
Munthe (f. 1892), V. Axelson (f. 1883). Andra
representativa namn äro K. Janson (f. 1882), G.
Svensson (f. 1892), E. Dahlskog (f. 1894), E.
Detthoff, Bertel-Nordström (f. 1884), Akke Kum-
lien (f. 1884), J. Wrangel (f. 1881), H. Ekegård
(f. 1881), E. Ollers (f. 1888). Dekorativ figurmål-
ning, mer och mindre stiliserad, har odlats af G.
Torhamn (f. 1894; kyrkfresker), E. Forseth (f.
1892), B. Damm (f. 1887), A. Fougstedt (f. 1888),
Y. Berg (f. 1887), de två sistnämnde tecknare af
betydenhet. Bland andra tecknare äro K. Jung-
stedt, G. Lindvall, K. Lybeck, skämttecknarna 0.
Jacobsson, G. Chatham m. fl. En svensk konst-
utställning i Buenos Aires förberedes till sommaren
1926.
Det är ej en uttömmande namnförteckning, som
här är giíven. Det finns nu som alltid konstnärer,
som söka sig framåt på egna vägar. Och de må-
landes antal är f. n. oroväckande stort, otaliga
íörsökare utställa i olika grupper eller separat. -
I Paris ha svenskar nu sin egen utställningslokal
i "Maison Watteau", rue Jules Chaplin 6. I Lon-
don egde en utställning af svensk konst från 1800-
talets senare del rum 1924 i Royal academy och
följdes s. å. af en utställning af modern svensk
arkitektur. En grupp af de yngre målarna har
följt exemplet och utställde där våren 1926. En
vandringsutställning i Tyskland af konstnärer,
representerande såväl relativt äldre som nya rikt-
ningar, började med Hamburg 1926.
Svenskt konsthandtverk står f. n. mycket högt.
Det har gått jämsides med arkitekturen, ofta i
smidig förbindelse med denna. Se Svenska
slöjdföreningen. Suppl. Om de nya,
redan världsbekanta svenska konst- och lyxglasen
se Glasfabrikation. Suppl, (med bilder).
Bland möbelarkitekter märks K. Malmsten (f. 1888),
bland glaskonstnärer må nämnas S. Gate (f. 1883)
och E. Hald (f. 1883).
Ny litt.: Òfversikter: C. Laurin, "Nordisk
konst" (3 bd, 1921-25), E. Blomberg, "Den nya
svenska konsten" (1923), och G. Nordensvan,
"Svensk konst och svenska konstnärer i nittonde
århundradet" I (1925). - Monografier: E. Wet-
tergren, "Georg von Rosens konst" (1919), N. G.
Wollin, "Eug. Janssons måleri" (1920), G. Nor-
densvan, "Karl Larsson" (2 dir, 1920-21), K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
