- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg /
713-714

(1926) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sveriges allmänna fjäderfäafvelsförening ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

713

Sveriges kommunikationer-Sveriges köpmannaförbund

714

ställdas pensionskassa (se d. o.). Intill slutat, af ,
1925 hade till kassan anslutit sig 20 städer. Mod-
lemsantalet s. å. var 724. Af giftsinkomsten upp-
gick s. å. till 329,237 kr., försäkringsfonden
belöpte sig vid årets slut till 987,024 kr. O. A. Å.

Sveriges kommunikationer. Se Tidtabell.

Sveriges kommunistiska parti (Sektion af
Kommunistiska internationalen
) erhöll
detta namn vid en partikongress i Stockholm
april 1921. Då sprängdes det sedan 1917
bestående Sveriges socialdemokratiska vänsterparti (se
Vänstersocialister äfven i Suppl.),
hvarvid majoriteten öfvergick till den kommunistiska
partibeteckningen. Minoriteten uppehöll
vänstersocialistiska partiet till 1923. Vid
Andrakammarvalen 1921 erhöll Sveriges kommunistiska parti 80,355
röster och 7 mandat. Sina starkaste fästen hade
partiet i Stockholms stad samt Värmlands,
Kopparbergs, Gäfleborgs, Västernorrlands och Norrbottens
län. Partiet följde under Z. Höglunds ledning de
paroller, som gåfvos från Kommunistiska
internationalens ledning, ända fram till 1924. Sistn. år
skedde en brytning mellan partiets ledare Z.
Höglund och Fr. Ström och den internationella
ledningen i Moskva. En skarp inre partistrid uppstod,
hvarvid de Moskvatrogne leddes af K. Kilbom och
Nils Flyg. Striden gällde problemet, huruvida
partiet skulle ha en viss nationell själfständighet
gentemot exekutiven i Moskva (Tredje internationalens
centralstyrelse) eller om denna senares påbud i
hvarje detalj skulle följas. Från Moskva
utsändes till Sverige ett antal representanter för
exekutiven (gemenligen kallade ExR) med uppdrag att
leda och påverka den svenska partistriden i
exekutivens anda. En sprängning af partiet egde rum i
aug. 1924. Den Moskvatrogna delen af partiet
tillsatte på exekutivens tillskyndan en
redaktionskommitté, som skulle kontrollera hufvudredaktören
för partiets ledande organ ("Folkets dagblad
Politiken") Z. Höglund. Denne, som förfogade öfver
majoritet i partiets ledning, förklarade
öfvervakandet stå i strid mot partiets stadgar.
De Moskvatrogne eröfrade då i aug. 1924 tidningen genom en
kupp, hvarvid alla mot exekutiven oppositionella
element medelst tvångsåtgärder uteslötos ur
tidningens redaktion. Detta gaf Z. Höglund och hans
anhängare, som hade partiapparaten i sin hand,
anledning att utesluta de Moskvatrogna
medlemmarna. Exekutiven i Moskva gick till motåtgärder
genom att ur Kommunistiska internationalen
omedelbart utesluta Z. Höglunds falang. Därmed var
partisplittringen fullbordad. Majoriteten af det
forna partiet anslöt sig till Moskvariktningen; den
hade nu hufvudorganet "Folkets dagblad
Politiken" i sin hand. Partiet kallade sig fortfarande
"Sveriges kommunistiska parti (sektion af
Kommunistiska internationalen)". Resten under Z.
Höglunds ledning benämnde sig "Sveriges
kommunistiska parti" och upprättade i sept. 1924 tidningen
"Den nya Politiken". En bitter strid mellan de
båda riktningarna uppkom. Vid
Andrakammarvalen 1924 erhöll Höglundsriktningen 26,301 röster
och 1 mandat-, den Moskvakommunistiska
riktningen fick 63,601 röster och 4 mandat. – Inom
Höglundspartiet uppstod snart en allt starkare stämning
till förmån för en sammanslagning med Sveriges
socialdemokratiska arbetareparti. Förhandlingar
därom fördes i nov. 1925 (se Sveriges
socialdemokratiska arbetareparti
. Suppl.),
hvarvid konstaterades, att Höglundspartiet var
villigt att fullständigt acceptera socialdemokratiens
program och politiska metoder. Sedan
Socialdemokratiska partistyrelsen i jan. 1926 uttalat sig
för en partisammanslagning, egde denna
omedelbart rum. "Den nya Politiken" upphörde att
utkomma 1 dec. 1925. – Sveriges
kommunistiska parti (sektion af Kommunistiska
internationalen) hade 7,027 medl. 1925. Partiorganisationen,
som förut liksom socialdemokratiska partiet byggts
på lokala arbetarkommuner, har efter order från
exekutiven i Moskva under 1925 börjat omläggas
till s. k. cellbildning på arbetsplatser, i bostäder,
fackföreningar, idrottsföreningar o. d. Partiets
ledare äro K. Kilbom och N. Flyg. – I
anslutning till partiet arbetar Sveriges
kommunistiska ungdomsförbund
, som
representerar den ytterliggående troheten mot
exekutiven i Moskva. Medlemsantalet bekantgöres icke,
men torde 1925 icke ha öfverstigit 10,000.
R. L-dm.

Sveriges konfektionsindustriförbund. Se Sven-
ska arbetsgivareföreningen. Suppl.

’Sveriges kontoristförening. Se Kontorist-
förening äfven i Suppl.

Sveriges kristliga fredsförbund. Se F r e d s r ö-
r el s e n. Suppl., sp. 1041.

* Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium,
började utges 1912 (ej 1916). Hittills (1926) ha
utkommit 22 häften, som behandla l Blekinge,
2 Gotland, 2 Östergötland, 4 Västergötland, 5 Upp-
land, 4 Stockholm, 2 Dalarna och 2 Värmland.
Undersökningar pågå äfven i öfriga landskap. I
publikationen medarbetar ett stort antal af landets
yngre konsthistoriker. Då de svenska kyrkorna
innehålla den allra största delen af den medeltida
konst, som finns bevarad i landet, samt stora skatter
äfven från nyare tiden, blir "Sveriges kyrkor" en
synnerligen viktig materialsamling för den svenska
konst- och kulturhistorien. Hvarje kyrkobeskrif-
ning afslutas med en ytterst koncentrerad samman-
fattning af vederbörande kyrkas byggnadshistoria
samt dess viktigaste inventariers data. Dessutom
bifogas en kort sammanfattning på ty. och eng.
Alla illustrationer äro försedda med tyska och
engelska underskrifter för att göra verket lättare
användbart för utländska forskare. S. C-n.

Sveriges kyrkosångsförbund. Se M u s i k s ä 11-
skap. Suppl.

Sveriges köpmannaförbund (sign. S. K. F. B.),
bildadt 27 nov. 1918 genom sammanslagning af
Sveriges allmänna handelsförening (se Handels-
förening) och Sveriges minuthandlares riksför-
bund (se d. o.), har till ändamål att åstadkomma
organiserad samverkan för handelns höjande och
tillvaratagande af dess intressen. Styrelsen består,
förutom af ordf., af 20 ord. led. och 20 supplean-
ter, som väljas vid årsmötet med halfva antalet år-
ligen. Inom styrelsen väljes ett arbetsutskott, hvari
ordf. och de båda vice ordf. äro själîskriína led.
Till förbundet direkt anslutna riksbranschorganisa-
tioner äro jämväl representerade såväl i styrelsen
som i arbetsutskottet. Förbundet är uppdeladt i
branschafdelningar, enhvar med sin särskilda sty-
relse, s. k. branschnämnd. F. n. äro 3 bransch-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:49 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcr/0393.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free