- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg /
739-740

(1926) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Synnerberg. 2. E. Hortense S. dog i febr. 1920 i Charkov - *Synnerven - Synovit - Syntetiska ädelstenar. Se Ädelstenar. Suppl. - Syntol - *Syra - *Syre - Syrensjuka - *Syrien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

739

Synnerberg-Syrien

740

’Synnerberg. - 2. E. Hor t ense S. dog i
febr. 1920 i Charkov.

* Synnerven. Om atrofi och inflammation i syn-
nerven se ögonsjukdomar, sp. 75.

Synovit, med. Se Bakteriologi. Suppl.,
sp. 428.

Syntetiska ädelstenar. Se Ädelstenar. Suppl.

Syntol [-tål], kem. tekn., en blandning af kol-
väten och andra organiska ämnen, hvilken på syn-
tetisk väg kan framställas enligt följande, af Fr.
Fischer och H. Tropsch uppfunna metod: en bland-
ning af s. k. vattengas (se Generatorgas,
sp. 919) med vätgas upphettas till 400 à 450° vid
ett tryck af 100-150 atmosfärer och i närvaro af
vissa katalysatorer, t. ex. järnspån tills, med kali-
umkarbonat. Syntol kan användas som motorbrän-
sle i st. f. bensin och andra bergoljeprodukter.
Syntolframställningens tekniska värde synes emel-
lertid ännu ej vara tillräckligt utredt. K- A- V-g-

*Syra (sp. 1459). Om syrornas relativa styrka
se Yäteionkoncentration i Suppl.

*Syre. En bekväm metod för framställning af
mindre mängder syrgas är att indroppa en vätesu-
peroxidlösning i en med svafvelsyra försatt lösning
af kaliumbikromat eller kaliumpermanganat (jfr
Yätesuperoxid, sp. 435). Syrgas, fram-
ställd ur flytande luft eller genom elektrolys (se
Väte, sp. 434, samt, i Suppl., Elektroke-
misk industri, sp. 556), är numera en vik-
tig industriprodukt, hvaraf ensamt i Tyskland 1918
förbrukades mer än 14 mill. kbm. Den används
dels som räddningsmedel för personer, som inandats
giftiga gaser, dels i stora mängder för autogen
svetsning och metallskärning (se Autogen me-
tallbearbetning. Suppl.). K. A. V-g.

Syrensjuka, bot., en farlig sjukdom hos syrenen,
särskildt kruksyren, afsedd för drifning. Den för-
orsakas af Phytophthora Syringo (Peronosporaceo),
som förstör knopparna och kan döda hela plantan.
Svampen parasitiserar i grenarna, hvilkas ved brun-
färgas. G. L-m.

*Syrien. Som en följd af Världskriget
lösrycktes största delen af S. från Turkiet, som nu har
kvar endast den nordligaste delen n. om
Bagdadbanan. Af det öfriga området ha bildats det
franska mandatområdet S. (se nedan) samt de
engelska mandatområdena Palestina och Transjordanien
(se dessa ord. Suppl.). – 2. (Fr. Syrie et Liban)
Franskt mandatområde, omfattande norra och
mellersta delarna af det tidigare turkiska S.,
beräknas ha en areal af omkr. 150,000 kvkm. med
2,139,082 inv. (1921–22), hvaraf 498,043 kristna
och 1,553,311 muhammedaner. Folkmängdssiffrorna
äro dock osäkra; endast för kustlandet har man
tillförlitligare uppgifter. Området, hvars gränser
och utsträckning framgå af kartan, se pl., är
f. n. (april 1926) uppdeladt i 5 stater, som enl.
"Annuaire générale", arg. 1925, ha följande
omfattning (se tabell å sp. 740).
Stat Kvkm. Muhammedaner Kristna Andra Summa inv.
Grand Liban 10,500 274,711 330,382 23,770 628,863
Syriska förbundsstaten:
- Alaouiternas område 6,500 218,674 42,388 261,062
- Damaskus 45,000 473,844 65,858 54,620 594,322
- Aleppo 82,000 542,722 52,447 9,338 604,507
Djebel Drus 6,000 43,360 6,968 50,328
Summa 150,000 1,553,811 498,043 87,728 2,139,082


S. styres af en fransk öfverkommissarie, som
äíven är högste befälhafvare öfver trupperna och
representerar området utåt. De olika staterna
administreras hvar för sig på olika sätt. De
nyligen pacificerade Alaouiternas område och
Grand-Liban förvaltas af franska guvernörer, de öfriga
af inhemska. Damaskus, Aleppo och Alaouiternas
område bilda sedan 22 juni 1922 en förbundsstat
med ett råd af 15 ledamöter, 5 från hvarje stat,
som årligen inom sig utser en president.

Näringar. Jordbruket är hufvudnäringen. Af
de 4 mill. har, som anses odlingsbara, äro f. n.
dock endast omkr. 965,000 har uppodlade. Mest
odlas vintersäd (hvete, korn och hirs) samt oliver
och vin. På bevattnad mark har man börjat odla
bomull i Orontesdalen. Tobak produceras
särskildt omkring Ladikije; silkesodlingen kring
Damaskus och Beirut har åter vuxit till samma
storlek som före kriget (3,2 mill. kg. 1924). Af
mineraltillgångar märkas järn samt lignit i Libanon,
krom, koppar och kvicksilfver i trakten af Antiokia
och asfalt vid Ladikije.

Kommunikationer. S. har ett betydande
järnvägsnät. De viktigaste linjerna äro Aleppo
–Hama–Homs–Raiak (331 km., normalspårig
bana) med bibanor Homs–Tripolis (102 km.,
normalspårig) och Beirut–Raiak–Damaskus (147
km., smalspårig 1,05 m.). Af Hedjasbanan
kommer på S. sträckan Damaskus–Derat (123 km.)
samt östra delen af bibanan Derat–Haifa (74
km.), af Bagdadbanan bibanan till Alexandrette
samt sträckningarna närmast n. v. och s. ö. om
Aleppo; f. ö. går banan på turkiskt område. Från
Beirut utgå spårvägslinjer (spårvidd l,05 m.) norrut
till Tripolis och söderut till Saïda (Sidon). Re-
gelbunden automobiltrafik eger rum 2 ggr i veckan
mellan Beirut och Bagdad.
O. Sjn.

Historia. Under Världskriget träffade
Frankrike redan i maj 1916 aftal med England om att
efter den väntade segern öfver Turkiet erhålla ett
intresseområde i S. (se därom närmare
Sykes-Picot-fördraget. Suppl.). Landets
eröfring från Turkiet hösten 1918 skedde väsentligen
med brittiska och arabiska trupper (se
Världskriget, sp. 249–250), men äfven några smärre
franska truppafdelningar deltogo. Beirut togs 7
okt. af franska marintrupper, och efter
stilleståndet (31 okt.) besatte fransmännen äfven
Alexandrette (19 nov.) och förlade ockupationstrupper
till Beirut med omnejd samt några städer i
Cilicien. Till fransk öfverkommissarie i S. utsågs
förre generalkonsuln i Beirut, Georges Picot, i okt.
1919 ersatt med general Gouraud (se d. o. Suppl.).
Befolkningen i S. var mest böjd för fullständigt
oberoende i enlighet med president Wilsons
principer om nationell bestämmanderätt.
Uppviglingsförsök bedrefvos utifrån af turkiska nationalister i
Angora och bolsjeviker i Ryssland. En till
Damaskus inkallad syrisk nationalkongress utropade
araben emir Feisal (se d. o. Suppl.), en son till
konungen af Hedjas, till konung af S. Han kom
att intaga en ömtålig mellanställning mellan de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:11:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcr/0406.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free